Detta arbete är en studie och syftar till att ta reda på hur fyra fritidspedagoger talar om kvalitet och utveckling i förhållande till Skolverkets allmänna råd och rekommendationer i frågan. I samtalsguiden Fritidshemmet drar skolinspektionen, baserat på hur det praktiska arbetet på fritidshemmen ser ut, slutsatsen att fritidspedagoger inte är tillräckligt medvetna om uppdraget. Skolinspektionen förutsätter med andra ord att den verksamhet som bedrivs är en direkt spegling av pedagogernas medvetenhet om uppdraget och tar liten hänsyn till resursfördelning, storlek på barngrupper och lämnar framförallt fritidspedagogernas tankar osagda. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fritidspedagogerna. Ur ett aktörsperspektiv baserat på Freires och Gustavssons tankar om handling, reflektion och kunskap har vi sedan analyserat dessa fyra pedagogers sätt att tala om kvalitet i relation till styrdokument och tidigare forskning.

Med hjälp av diskursanalys och en konstruktivistisk syn på identitet analyserar vi Bushadministrationens uttalanden efter 9/11. Vår utgångspunkt är att identitet är föränderlig och att den politiska diskursen skapar den nationella identiteten. Av vår analys framgår det tydligt att de amerikanska värdena och myterna lyfts fram i diskursen, samtidigt som en onyanserad beskrivning av fienden hjälper till att stärka den amerikanska identiteten. Världen målas upp som antingen svart eller vit, och det är USA:s, frihetens främsta boning på jorden, uppgift att försvara allt som är gott i världen.Diskursanalysen tillför en viktig aspekt till analysen - maktfrågan. Makten ligger framförallt i att denna diskurs totalt dominerar och därför försvårar alternativa tolkningar av världen.

I Sverige uppfyller medierna demokratiska uppgifter i syfte att värna om den lagstadgade fria åsiktsbildningen. Medierna ska granska inflytelserika aktörer och deras innehåll ska presentera olika åsikter mellan vilka allmänheten självständigt ska kunna ta ställning. I uppsatsens undersöks hur Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan hanterade kravet på opartiskhet i förhållande till respektive dagstidnings nyhetsförmedling inför riksdagsvalen 2006 och 2010. Tidigare forskning visar på att Alliansen gynnades i valrapporteringen inför såväl riksdagsvalet 2006 som 2010.För att göra kravet på opartiskhet mätbart tar jag hjälp av Jörgen Westerståhls tankegods som formulerar två krav vilka ska uppfyllas för att medierna ska anses förmedla opartiska nyheter. För det första ska en nyhet vara balanserat återgiven och för det andra måste rapporteringen förhålla sig neutral.Resultatet visade att journalistiken i större utsträckning uppfyllde kravet på neutral representation än balanskravet.

Baserat på den kritiska diskursanalysens (CDA) teoretiska ramverk, som det har utvecklats av Norman Fairclough, undersöker denna uppsats hur tre svenska läroböcker för vuxna andraspråksinlärare behandlar temat hälsa. Analysen görs på tre nivåer: text, diskursiv praktik och social praktik. På textnivå visar undersökningen av teman, propositioner, modalitet, talhandlingar och röster hur läroböckerna framställer hälsa som individuellt ansvar, personlig prestation och plikt. På den diskursiva praktikens nivå fokuserar uppsatsen på interdiskursiviteten och belyser hur texterna bygger på ett spektrum av olika genrer och diskurser. Slutligen framhåller analysen hur texterna är en del av en bredare samtida social praktik, enligt vilken hälsa betraktas som ett individuellt projekt, relaterat till begreppet risksamhälle, och fungerar som en brännpunkt för värden som är framträdande i västerländsk kultur..

Uppsatsen belyser myter om kvinnlighet i kinesiska reklamannonser. De valda reklamannonserna riktar sig till kinesiska storstadskvinnor i de övre samhällsskikten, som har råd att konsumera de exklusiva damtidningar som studeras. Syftet är att undersöka hur öst och väst möts i reklamen. Utifrån ?The Advertising Meaning Model? belyses vilka faktorer som inverkar på mottagarens avkodning av reklamannonser.

Syftet med uppsatsen är att ur ett adaptionsteoretiskt perspektiv undersöka gestaltningen av framförallt sexuellt våld i Anthony Burgess roman A Clockwork Orange (1962) och Stanley Kubricks adaption av romanen till film (1971). Genom en närstudie av hur våldet gestaltas och vad av våldet som kommuniceras mellan roman och film, är min ansats att identifiera A Clockwork Orange som estetiserad och metakritisk eller våldsförhärligande. Undersökningen visar att det vid tolkningen av A Clockwork Orange inte går att bortse från kontext och kulturell diskurs och att det sätt man talade om framförallt filmen när den hade premiär, präglade synen på den som våldsförhärligande. Undersökningen visar dock att den litterära textens tekniker och konstruerade språk skapar distans till våldsgestaltningen som gör det möjligt att omvandla den till en metaforik. Undersökningen visar vidare att det audiovisuella mediet genom ett konstnärligt formspråk förmår skapa en förståelse för våldet som en kritik mot det våld som en inte förmår distansera sig till..

The purpose of the essay is to examine how issues concerning gender equality are perceived and to show what areas are defined as problematic in different discourses. It also raises the question of who is defined as responsible for dealing with issues concerning gender equality in these different contexts. Theories used are the gender system and intersectionality. The study builds on a mapping of a company that is active nationally and internationally, with emphasis on the problems that can arise when these two social contexts meet, with a special focus on cathegories such as gender and ?Swedishness?.

Sweden is seen as one of the world?s most feminist societies. In January 2009 all grounds of discrimination were merged into a common law; Diskrimineringslagen. This paper examines representations of gender discrimination, linked to feminist perspectives, in the Parliamentary debate on Sweden?s new discrimination legislation through a discourse analysis.

Every big scam starts with a small invite. You are about to face the inconvenient accusation of you being responsible for your own loss. At least, this was the case for the seller of ?Macbook Pro 15? 2.4 intel-core, 4GB, glossy? in early December 2010.This thesis is breaking apart the comfort zone of being a victim, suggesting we want to be betrayed. Although the ?victim? has detected a risk, his wish to beleive that the affair is what it?s told to be, nourishes the betrayal that can proceed.

I den här studien undersöks hur arkeologi framställs i svenska, tryckta nyhetsmedier. Arbetet har sina teoretiska utgångspunkter dels i att det arkeologiska fältet populariseras när det förekommer i nyheter, dels att allt meningsskapande sker utifrån institutionella diskursiva praktiker. Centralt är att relationen mellan nuet och det förflutna får effekter för synen på samhället och att arkeologi och kulturarv har stor betydelse för identitetsskapande. Med hjälp av kritisk diskursanalys som teoretisk fond och metod analyseras ett urval av artiklar som förekommit i storstädernas dagspress under det gångna året. Båda institutionerna, tidningarna samt arkeologfältet, producerar en dominerande diskurs som har ett marknadsanpassat och liberalt perspektiv utom då hotet mot kulturarvet står i fokus då tongångarna blir mer inriktade på konservativa värden såsom bevarande och beskyddande.

The following Bachelor?s thesis examines how three Swedish national newspapers (Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet and Aftonbladet), which all represent different points on the ideological spectrum, portray victim and perpetrator in their representation of rape during the year 2011. The thesis examines the newspapers news, editorial pages and reports of rape. The study uses a quantitative approach with qualitative elements which has its foundation in the theory of social constructivism and priming theory. Political science can be studied from the perspective of power, and media has a central role of this power.

Denna uppsats syftar till att undersöka diskursiva uttryck av klass och ojämlikhet i svensk tidningsmedias rapportering och debatt om den så kallade överklassafarin som ägde rum under våren 2012. Som teoretisk och metodologisk utgångspunkt används kritisk diskursanalys, med det uttalade målet avslöja, avmystifiera och ifrågasätta social ojämlikhet. En ytterligare förutsättning var att betrakta varje representation av verkligheten som en rekontextualisering av densamma, där förgivettaganden, makt och ideologi spelar en viktig roll. Teun van Dijks sociokognitiva teori visade sig vidare vara särskilt användbar i förståelsen av tidningsartiklarna. Även Carol Bacchis poststrukturalistiskt influerade teori om problemrepresentation användes i analysen av de argument som identifierades i materialet.

Syftet med denna studie är att undersöka och problematisera diskurser som kommer till uttryck i pedagogers resonemang kring genusfrågor. Studiens ansats är feministisk poststrukturalism. Vi vill kunna identifiera och fördjupa förståelsen för språkligt burna värden i pedagogernas resonemang, eftersom dessa inverkar på hur elever förstår sig själva, andra och förhåller sig till varandra. Vi har för syfte att nå och synliggöra strukturer. För att uppnå syftet formulerades följande frågeställningar: Vilka diskurser rörande genusfrågor kan utläsas i pedagogers resonemang? Och hur kan de utlästa diskurserna förstås i förhållande till nationella krav i Lgr11? För att besvara frågeställningarna har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie med fem pedagoger.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur nationella föreställningar producerats och reproducerats inom den svenska scoutrörelsen.Jag har funnit scoutrörelsen intressant att studera därför att den å ena sidan uppstod i en nationalistisk kontext och å andra sidan utgjorde en internationell organisation med internationalistiska strävanden.Denna uppsats utgår från att föreställningar om nationen konstrueras i förhållande till något annat, att Sverige och "svenskhet" formuleras med utgångspunkt i föreställningar om begreppens motsatser. "Vi" uppstår i relation till "de andra". I denna uppsats analyserar jag koloniala föreställningars närvaro i scoutmaterialet och använder dessa för att på så sätt dyrka upp föreställningarna om nationen och om "oss". Detta görs utifrån en diskursanalytisk utgångspunkt med inspiration från postkolonial teori som erbjuder en teoretisk ansats till förklaring av den interaktion i föreställningarna mellan "vi" och "de andra"..

Detta arbete är en kvalitativ studie som handlar om kommunikation på mångkulturella förskolor. Syftet med den empiriska undersökningen är att ta reda på hur förskollärare uttalar sig om den kommunikation som sker på mångkulturella förskolor. De frågeställningar studien utgår från är: På vilka olika sätt kan kommunikation komma till uttryck på en mångkulturell förskola? På vilka sätt stödjer och utvecklar pedagogerna kommunikation i en mångkulturell förskola? Insamling av materialet har skett genom semistrukturerade intervjuer vilka spelats in med diktafon och transkriberats.Resultatet från de intervjuer som gjorts diskuteras mot forskningsbakgrunden i vilken vi lyfter tidigare forskning inom relevanta områden för studien. Bland annat beskrivs här kommunikation, interkulturell kommunikation och förskolan som diskurs.Resultatet visar att pedagogens förhållningssätt och olika stöd är av stor betydelse för den kommunikation som sker på mångkulturella förskolor.