Syftet är att se vilka processer och roller som medverkat till att skapa och integrera en mångfaldsplan i en organisation. För att uppnå detta har vi valt att genomföra en diskursanalys som ger oss svar på hur världen presenteras, tolkas och konstrueras. Vi använder Michel Foucault som inspiratör vars åsikter tolkas och sammanlänkas med Charles Taylors, Philomena Esseds och Jacques Derridas åsikter för att på bästa sätt uppfylla vårt syfte. För att skaffa empiriskt underlag har vi valt att utföra en enkätundersökning, vilken till störst del underbygger uppsatsens empiri. För att få en bredare och även djupare insikt har vi även utfört korta intervjuer och observationer under tiden vi befunnit oss på platsen.

Kategorierna barn och förälder är intimt sammanbundna: när föräldrar talar om barn så talar de även om sitt föräldraskap. Syftet med denna uppsats är att undersöka idéer kring görandet av gott föräldraskap med kategorin barn som resurs. Studien vilar på ett diskursivt perspektiv där tyngdpunkten främst lutar mot Foucaults idéer kring makt och styrning. Det insamlade materialet består av observation och transkriberat material från två föräldramöten, två föräldragrupper och fyra enskilda intervjuer. Föräldrarna i studien berättar om sitt goda föräldraskap på olika sätt.

Eva Carlbrink Källman, Örebro Universitet, C-uppsats 2011. Resultatenheter ? Endiskursanalytisk studie om svårigheter att implementera en ny organisationsmodell.Förändringstakten för organisationer och företag beskrivs ofta som allt mer accelererande.Behovet av att hänga med i utvecklingen betonas allmänt vid organisationsförändringar.Denna studie undersöker en påbörjad förändringsprocess i en offentlig organisation.Syftet är att lära mer om de perspektiv som är verksamma i den kommunala förändringsprocessen.Den empiriska studien är av kvalitativ karaktär med inledande observationeroch fem intervjuer från en samverkande grupp inför den kommande förändringen.Metoden som använts för analys av det empiriska materialet är Faircloughs kritiskadiskursanalys. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av organisationsteoretisk nyinstitutionalism.Den diskursiva analysen mynnar ut i fyra diskurser, vilka är: en centralistisk diskurs, en decentralistisk diskurs, en politisk-byråkratisk diskurs och en marknadsdiskurs. Studien avslutas med att resa frågor kring hur införandet avresultatenheter i Örebro kommun kommer att återspegla, påverka och påverkas av de fyradiskurserna..

The idea that I put forward in this thesis concerns the democratic system and the threat from discoursive impact on its core values. I focus my normative analysis on three of these democratic values: transparency, accountability and influence ? and what democratic problems the discoursive impact causes in conflict with them. I have used a critical discourse theory to define discourse and discoursive impact, by focusing on the process of discourse, rather than its nature. I deal with the political structure where I claim that the essential relation between citizen and politician is disrupted, due to lack of information and the imminent problems of the existing network society.

Titel: Åtgärdsprogram- ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. Författare: Jesper Jarnlo Typ av arbete: Examensarbete, avancerad nivå (15hp) Handledare: Lisbeth Ohlsson, Examinator: Kristian Lutz Program: Specialpedagogprogrammet, Malmö högskola Syftet med studien var att titta på hur pedagoger formulerar sig i åtgärdsprogram och vilka konsekvenser det kan få för elever som bedöms att vara i behov av särskilt stöd. De två frågeställningarna behandlade hur formuleringarna i åtgärdsprogrammen påverkar synen på elever som bedöms att vara i behov av särskilt stöd och vilka diskurser det gick att identifiera utifrån mitt angreppssätt. En kritisk diskursanalys gjordes på 29 åtgärdsprogram hämtade från en skola. Alla åtgärdsprogram var skrivna i en, för skolan, ny mall. Det gick att se tydliga kopplingar mellan mallens utformning och formuleringarna i den nya skollagen. Åtgärdsprogrammen studerades utifrån två grammatiska begrepp, modalitet och transitivitet. Resultatet tolkade jag som att det i stor utsträckning saknades aktiva subjekt i formuleringarna.

Uppsatsen behandlar ämnet om hur diskursen om övervikt skapas och vidmakthålls med specifikt fokus på hur detta görs i tv-programmet "Du är vad du äter". Bakgrunden till uppsatsen hämtas från den rådande samhällsdebatten om fetma och övervikt och syftar till att dels se hur man genom att representera en viss grupp människor kan synliggöra och vidmakthålla en diskurs och dels att ifrågasätta en social norm i vårt samhälle. Den teoretiska ansatsen hämtas inom kultur och diskursanalysen men även från sociologiska teorier om kroppen och kroppens symbolik. Teorier om tv som analysobjekt tillämpas också. Analysen belyser och diskuterar överviktens diskurs samt hur kroppsideal skapas.

Uppsatsen syfte är att identifiera och problematisera hur diskurser om kultur förhåller sig till våld mot barn hos socionomer samt att problematisera och reflektera över diskursernas konstruktion. Frågeställningarna i uppsatsen är: Vilka diskurser om kultur i förhållande till våld mot barn förekommer hos socionomer? Vad innefattas i dessa diskurser? Hur kan dessa diskurser problematiseras? Uppsatsens ontologiska inriktning baseras på ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv. Undersökningen bygger på kvalitativ metod. Empirin utgår ifrån fyra halvstrukturerade intervjuer med socionomer.

Detta examensarbete utgörs av en diskursteoretisk textanalys av förskolans läroplan i syfte att undersöka förskolans konstituerande makt att bestämma vad ett barn är. Genom att analysera hur ett antal nodalpunkter kopplas och misslyckas med att kopplas samman i ekvivalenskedjor som fyller begreppet ? mästersignifikanten ? Barnet med innehåll har jag velat kartlägga hur Barnet konstrueras. Analysen visar hur de diskursiva konstruktionerna ?det ofärdiga barnet?, ?det kompetenta barnet?, ?det situerade barnet?, ?barnet som natur? samt ?det individuella barnet? skrivs fram i läroplanen, hur de förhåller sig till varandra och hur det priviligierade tecknet lärande fungerar som meningsskapare åt Barnet inom de olika diskursiva konstruktionerna.

Studien syftar till att undersöka SIS ungdomshem Stigbys organisationskultur och hur Stigby presenteras i Jönköpingsposten och Jnytt. Detta jämförs även med hur SIS ungdomshem Fagared presenterats i Göteborgsposten och Göteborgstidningen, SIS är Statens Institutionsstyrelse. Studien tar avstamp i kritisk realism och undersöker SIS Stigbys organisationskultur kopplat till CSR. Studien problematiserar även mediernas makt i samhället och medialiseringens påverkan för organisationer som Stigby. Studien berör även mediediskurser och har en diskussion kring stereotyper i medietexter.

Eva Carlbrink Källman, Örebro Universitet, C-uppsats 2011. Resultatenheter ? Endiskursanalytisk studie om svårigheter att implementera en ny organisationsmodell.Förändringstakten för organisationer och företag beskrivs ofta som allt mer accelererande.Behovet av att hänga med i utvecklingen betonas allmänt vid organisationsförändringar.Denna studie undersöker en påbörjad förändringsprocess i en offentlig organisation.Syftet är att lära mer om de perspektiv som är verksamma i den kommunala förändringsprocessen.Den empiriska studien är av kvalitativ karaktär med inledande observationeroch fem intervjuer från en samverkande grupp inför den kommande förändringen.Metoden som använts för analys av det empiriska materialet är Faircloughs kritiskadiskursanalys. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av organisationsteoretisk nyinstitutionalism.Den diskursiva analysen mynnar ut i fyra diskurser, vilka är: en centralistisk diskurs, en decentralistisk diskurs, en politisk-byråkratisk diskurs och en marknadsdiskurs. Studien avslutas med att resa frågor kring hur införandet avresultatenheter i Örebro kommun kommer att återspegla, påverka och påverkas av de fyradiskurserna..

Internationella mätningar utförda av Programme for International Student Assessment (PISA) 2012, visar att svenska elevers matematikresultat, är betydligt lägre än genomsnittet. I skolan finns därför ett stort intresse att lyfta de sjunkande matematik-resultaten genom att exempelvis utveckla matematikundervisningen. Matematiksatsningen i skolorna har delvis handlat om att utveckla undervisningen genom att använda sig av utomhusmatematik (Orre 2009). Men vad innebär utomhusmatematik? Det övergripande syftet med denna uppsats är att synliggöra matematikdidaktiska antaganden i utomhusmatematik.

Mitt syfte med denna uppsats var att synliggöra de gode männen för ensamkommande flyktingbarn och ge en förståelse för vad uppdraget innebär. Jag ville ge en inblick i de gode männens situation och inställning till uppdraget. För att ta reda på detta ställde jag frågan: Vad innebär det att vara god man för ensamkommande barn med avseende på professionalitet och makt?Jag genomförde intervjuer med fem gode män för ensamkommande flyktingbarn. Intervjuerna analyserade jag sedan med hjälp av några teorier och begrepp som jag fann relevanta.

Hur framställer man idé om företagande för unga? Vi har med hjälp avden kritiska diskusanalysen analyserat tidningar om företagande för att se hur de, via sin egen positionering i företagsdiskursen, framställer idén om företagande för unga. Varför är samhället intresserat av att så många ska starta företag idag? I uppsatsen analyseras en möjlig förändring när det gäller synen på ungdomar: från problem till ett nytt ideal som betonar entreprenörskap och företagande. Uppsatsen undersöker bredden och innehållet i denna diskurs..

 SammanfattningStudiens syfte är att undersöka hur olika lärare talar om den egna betygsättningen, samt att försöka identifiera de möjligheter och problem som existerar rörande denna. För att genomföra studien har sju verksamma lärare intervjuats, och därefter har jag använt mig av diskursanalysen som metod för att identifiera diskurser som kan sägas vara element i en större övergripande bedömningsdiskurs. De identifierade diskurserna som framkom efter analys av den insamlade empirin var; Diskurs I: Den personliga tolkningens avgörande betydelse, Diskurs II: Nationella provet som hinder och möjlighet, Diskurs III: Betygsskalans otydlighet leder till subjektivitet, Diskurs IV: So-Ämnets möjligheter och begränsningar, Diskurs V: Vikten av det kollegiala samtalet, och Diskurs VI: Den personliga kontakten till eleverna. Det viktigaste och mest tydliga resultatet som kan extraheras ur studien är att det existerar en stor grad av tolkningsföreträde som genomsyrar lärarnas bedömningsarbete. Tolkningen försvårar och förhindrar de undervisande lärarnas förmåga att uppnå möjligheterna att sätta rättvisa betyg. Samtliga av de identifierade diskurserna är delar av en komplexitet som omgärdar svårigheterna med betygsättningen.

Historically the library has owned more than silent, book-filled halls; it has been a center for learning and ideas, a source of both freedom and oppression, in other words, a medium for knowledge, truth, and power. Cultures have been divided into powerful and powerless through access to the library's content; those who have - and those who do not have - access to information determine which voices are heard and which are ignored, thus determining the outcome of the future. This thesis investigates how The Book That Wouldn't Burn by Mark Lawrence portrays the relationship between knowledge and power using Michel Foucault's discourse theory. More specifically, how this relationship is manifested through the structures and norms of society, and how the library as a place and institution serves as the means by which this relationship plays out. An established classic like Fahrenheit 451 by Ray Bradbury is placed as a contrasting reference point to help deepen its thematic message of information control and cencurship. Furthermore, the agency of one of the main characters is also examined in the light of Anthony Giddens' stratification model, as an actor with the potential to move beyond the confines of the power structure. The analysis demonstrate how knowledge, truth, and power remain continuously thematically relevant within literature, and how the reality of our time may be better understood through literary contributions.