Syftet med denna uppsats är att utforska innebörden hos begreppen Bildning och Högskolemässighet så som de används i debatten kring svensk högre utbildning i början av 2000-talet. Vidare vill studien se om det är möjligt, utifrån de innebörder begreppen ges, att bedriva en högre utbildning som innefattar dem båda. För att få en hanterlig analys har endast en delaspekt av Högskolemässighet, vetenskaplighet, analyserats. Studien har genomförts som en textanalys av nio texter med anknytning till svensk högre utbildning. Analysen har bestått av två steg.

Syftet med föreliggande studie är att belysa de normer, värden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans läroplan. Studien använder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt är att ge en fördjupad förståelse för samhället genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgångspunkt i den prövande tesen att läroplanen som dokument står under inflytande av det omslutande samhällets idéer och materiella förhållanden läses och förstås GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bär drag av en nyliberal ideologi och bekräftar stora delar av den samhällskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlägger även ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhällets dominerande rationalitet.

Syftet med föreliggande undersökning är att undersöka huruvida föräldrars föreställningar gällande föräldraledighet stämmer överens med verkliga förutsättningar, eller om det finns en skillnad däremellan. Mer specifikt har det undersökts om det är de allmänna föreställningarna gällande hindren för mäns föräldraledighet som styr eller om det är de faktiska förhållandena som styr uttaget. Undersökningen bygger på en kvantitativ empiri där datainsamlingen skett genom ett tillgänglighetsurval med enkät som mätinstrumentet.För att få svar på frågeställningen har teori inom området föräldraledighet och genus studerats. Teoriavsnittet innehåller en presentation av föräldraledighetsdiskursen med dess fyra hinder; ekonomin, arbetsplatsen, kvinnan och könsrollerna. Avsnittet ligger till grund för vår förståelse och har även varit den ram utifrån vilken enkätfrågorna konstruerats.Resultaten från empiriundersökningen har analyserats tillsammans med relevant litteratur för att ett svar på frågeställningen ska kunna ges.

Syftet med studien är att genom en jämförande kvalitativ textanalys av politiskt strategiska dokument studera i första hand hur valda strategier uttrycker idéer avseende antiterror-strategier, och i föreliggande fall om, USA:s terrorismstrategier har påverkat EU:s och Sveriges utformning av sina respektive strategidokument avseende synen på fenomenet terrorism. Syftet breddas för att om möjligt visa på om Sverige kan ses som närmare USA än EU i det institutionella antiterrorarbetet avseende de politiska uttrycken som används kring terrorism och antiterrorstrategier. Teorier som ligger till grund för analysen kommer från Giddens, Gramsci och Kagans tankar kring makt, hegemoni, påverkan och inflytande. Metoden för att genomföra analysen bygger delvis på Faircloughs diskursanalys. Resultatet indikerar att USA intar en proaktiv hållning i sin antiterrorstrategi och blir på detta sätt tongivande över sin egen såväl som över andras utformning av antiterrorstrategier.

Maria AntemarKommunikativt arbetssättEn studie om lärares syn på kommunikativt arbetssättCommunicative working procedure- a study about teachers sight of communicative working procedure.Antal sidor: 37Syftet med studien är att beskriva och tolka hur lärare uppfattar kommunikativt arbetssätt, med fokus på hur de planerar, genomför och vad de vill uppnå med ett kommunikativt arbetssätt. För att uppnå syftet har jag genomfört en kvalitativ undersökning, där jag har intervjuat fyra stycken lärare samt observerat två stycken lärare i en klassrumsmiljö. Den teoretiska grunden för studien ligger i att inledningsvis förklara, kommunikation, kommunikation i grupp för att sedan gå över till läraren i sammanhanget av kommunikativt arbetssätt. Resultatet av min undersökning visar att delaktighet är av stor vikt i kommunikativt arbetssätt. Vidare framkommer det att eleverna har stor inverkan på arbetssättets innehåll och att sociala mål vid kommunikativt arbetssätt är viktiga.

Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med åtta kvinnliga informanter. Syfte med studien är att undersöka hur en grupp nyblivna mödrar eller gravida, själva beskriver egna och andras krav på att återgå till den ursprungliga kroppsformen eller det "ideal" som basuneras ut genom olika budskap via media, efter sina graviditeter.diskursen om kvinnokroppens ideal ... .

Under 2011 pågick diskussioner kring bildämnet i och med att Sverige antog nya läroplaner i grundskolan och gymnasiet. Röster hördes som menade att bild är mer av ett hobbyämne samtidigt som andra visade på ämnets värde och hur viktigt det är med visuell kompetens i dagen samhälle. År 2003 gjordes en nationell utvärdering av bildämnet som visade att de flesta elever tycker att bild är roligt men inte gav dem kunskaper som var nyttiga för kommande yrke. Denna utvärdering visade också att i bildämnet arbetade elever främst med hantverksmässig metoder trots att bildtolkning och analys samt digital bild borde ha plats i undervisningen. Det har nu gått nästan 10 år sedan denna utvärdering gjordes och en ny kursplan har införts där digitalt skapande och analys är tydligare inskrivet.

I den här studien har jag fokuserat på unga tjejers bloggande. Det har tidigare varit ett åsidosatt ämne i Sverige, även om internationella studier finns. Jag har velat ge en bild av den diskurs som finns kring tjejers bloggande i Sverige idag, samt få några tjejers eget perspektiv på sitt bloggande och bloggläsande. För att uppnå detta har jag genomfört en medieanalys där ett antal tidningsartiklar granskats, samt genomfört en fokusgruppintervju med fem bloggande tjejer. Ur medieanalysen framkom att den övergripande diskursen kring tjejers bloggande är ogiltigförklarande och ofta nedsättande, men med vissa öppningar där tjejerna får agens och trovärdighet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur homosexuella män konstruerar föräldraskap i ett samhälle dominerat av en heteronormativ diskurs. Genom att presentera icke normativa familjeberättelser hoppas vi kunna öka handlingsutrymmet och antalet möjliga positioner för föräldrar oberoende av kön och sexuell orientering.Frågeställningarna är:Hur konstruerar homosexuella män föräldraskap i förhållande till diskursen om moderskap och diskursen om faderskap? Hur förhåller sig homosexuella män till normer om familjebildning? Vilken betydelse har sexuell orientering för homosexuella mäns föräldraskap? Uppsatsens teoretiska grund utgörs av ett konstruktivistiskt perspektiv. Studiens teoretiska ram utgörs av diskursteori och queerteori med utgångspunkt i Judith Butlers heterosexuella matris. Det empiriska materialet består av sju semistrukturerade intervjuer med åtta homosexuella fäder.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Sveriges Television och TV 4 skildrar socialtjänsten i sina nyhetsprogram. Frågeställningarna som ska ge svar på detta är:? Hur ser de program som omnämner socialtjänsten ut?? Vilken bild förmedlas i programmen?? Vem kommer till tals?Urvalet består av TV program listade i Svenskt Mediearkiv som förknippas med socialtjänsten under perioden 2007 till 2009. Undersökningen är en blandning mellan en kvalitativ och en kvantitativ innehållsanalys. Tillvägagångssättet har inslag av induktion där resultat och teori har tagits fram i en process som varvar genomgång av material med analys.

Fisk är ett hälsosamt livsmedel och allt eftersom världsbefolkningen har växt och hälsotrenden blossat upp, har trycket på fiskerinäringen ökat.Bakgrundens fakta tog upp olika konsekvenser som fiskodling kan medföra och hur stor kunskap konsumenten har om detta och deras makt att påverka industrin.Syftet med studien var att belysa brister i fiskodling kopplat till konsumenters kunskap, samt hur de etiska frågorna påverkar konsumentens val.I metod och materialstycket lades det fram att studien var en litteraturstudie som baserades på vetenskapliga artiklar från olika databaser som gick att tillgå vid Örebro universitet.Resultatet av undersökningen gav inblickar i vad konsumenter visste om odlad fisk, vad de tyckte om produkten och hur eller om de utövade sin makt. Resultatet visar även hur hanteringen av fisk går till på fiskodlingar runt om i Europa.I diskussionsavsnittet i studien lades bakgrundsfakta ihop med fakta ur resultatavsnittet. I diskussionen framkom information om att konsumenters uppfattning och kännedom om odlad fisk inte var tillräcklig, trots de märkningar och informationskällor som presenteras i bakgrunden.I diskussionsavsnittet diskuteras även processen som ledde fram till den här studien och vad som fungerat respektive inte fungerat..

KONSTRUKTION AV BEGREPPET HOT I SVENSK SÄKERHETS OCH FÖRSVARSPOLITIK.Sammanfattning:Omvärldsförändringen har medfört stora förändringar inom det säkerhets och försvarspoli-tiska området. Sverige har gått från att tidigare betonat neutralitet och alliansfrihet som grund för säkerhet, till att både ge och ta emot militärt stöd. Förändringen har gett upphov till en debatt där ena sidan uppfattar att transformeringen inte tydliggjorts i förhand och en annan som hävdar motsatsen. Undersökningen utgår från teorier om att språket och de dis-kurser detta skapar har en stor betydelse för hur vi förstår och uppfattar omvärlden.Det är därmed intressant att undersöka hur ledande företrädare för säkerhets och försvars-politik har uttryckt förändringen i text och tal. Folk och Försvars rikskonferens är tongivan-de för den säkerhets och försvarspolitiska debatten och kan därmed beskrivas vara en social handling där språket bidrar till att skapa den säkerhets och försvarspolitiska agendan.

Manzai (??) is a Japanese comedy style similar to stand-up comedy but done by two people in the form of a dialogue. One is the Boke ?Funny man? and the other the Tsukkomi ?Straight man?. This work examines how manzai discourse is structured to create comedy by using the framework postulated by Abe (2006).

Palatset skall bli ett kulturhus för barn och är i dag under uppbyggnad. Syftet med uppsatsen är att genom diskursanalys kartlägga Palatsets visioner i ett barnkulturellt samtidsperspektiv. Jag arbetar utifrån frågeställningen: Hur ser Palatset på begreppen barn och kultur, och hur förhåller sig detta synsätt till forskning om barn, barndom och kultur, samt till Palatsets allmänna politiska samtidskontext?Jag gör en diskursanalys av ett urval av skrivet material från Palatset. Analysen synliggör barnet med rättigheter, det kompetenta barnet och det aktiva barnet, som tre huvudsakliga diskurser rörande barn.

Syftet med denna uppsats är att undersöka deltagares upplevelser av och tankar kring hästunderstödd terapi. Utifrån detta studerar vi hur hästunderstödd terapi är en del av socialt arbete. Detta har vi undersökt utifrån följande frågeställningar: ?Hur talar deltagarna om hästens roll och betydelse i den hästunderstödda terapin??, ?Hur beskriver deltagarna att hästens närvaro påverkar deras färdigheter och känslor?? och ?Hur upplever deltagarna hästunderstödd terapi som behandlingsmetod?? Studiens empiri härrör från intervjuer med fem deltagare i hästunderstödd terapi. Vi har gjort en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data.