Syftet med studien har varit att introducera den kognitiva receptionsteorin om textvärldar (Text World Theory) samt undersöka utifrån vilka textvärldar barnen på en förskola i Mellansverige interagerar med upplästa texter.Studien har genomförts på avancerad nivå inom Högskolan Dalarnas lärarprogram där huvudområdet varit pedagogiskt arbete. Detta är en kvalitativ studie i vilken två observationer samt två samtal med barngrupp med åldersintervallen tre till sex år har dokumenterats och därefter analyserats i relation till ovan nämnda teori.Av analyser framkommer att öppna frågor i större utsträckning leder till ett byggande av föreställningsvärldar och även en mer avancerad dialog med den diskurs författaren utgår från, än då givna ingångar är utgångspunkten. Studien visar även på att barnen redan tidigt har en avancerad förmåga till textrörlighet samt att de är multimodala i sitt tolkande av texter beroende på vilka textvärldar de relaterar till..

Uppsatsen undersöker hur språket, informationen och marknadsföringen på japanska kampkonsters hemsidor skiljer sig beroende på om målgruppen är svensk eller japansk inom den sportinriktade judon och den mer traditionellt och kulturellt inriktade bujinkan. Utifrån en multimodal analys undersöks relationen mellan texter och bilder, och utifrån ett språkligt perspektiv kommer hemsidornas text att analyseras.Dianne Cyrs forskning kring hemsidors lokalisering och anpassning efter olika kulturella bakgrunder utgör det teoretiska ramverket, liksom Anders Björkvalls teorier kring multimodala analyser.Undersökningen visar på tydliga skillnader i hur bujinkan respektive judo porträtterade sig själva och vad de lade vikt vid när de beskrev sin art. Dessutom kunde skillnader mellan Japan och Sverige påvisas beträffande informationsmängd, innehåll samt sätt att framställa samma art utefter de rådande kulturella och lingvistiska förhållanden som finns..

Childhood as a social category is under strucural redefinition. In this thesis the child and childhood are understood as socially constructed phenomenons. Focus is laid upon the construction of the concept ?in the best interest of the child? wich in The UN Convention on the Rights of the Child is defined as beeing the foremost important view to take into account when decisions wich affect children are made. As the thesis shows, a concrete and universall view of the best interest of the child is lacking in practice and would in many cases be unfortunate.

Denna studie syftar till att med en diskursanalystisk metod belysa synen på det estetiska programmets bild- och formgivningsinriktning och dess roll i gymnasieskolan. I uppsatsen undersöks programmets framväxt och belyses varför läroplan och kursplaner ser ut som de gör. Genom att studera hur bildlärare beskriver kvaliteter och problem med programmet och jämföra detta med skolverkets läroplans- och kursplaneformuleringar, har jag velat problematisera den kontext som Estetiska programmets bildinriktning utgör. Studiens huvudfråga är: Hur ser diskursen omkring det estetiska programmets Bild- och formgivningsinriktning ut idag? Vad berättar läroplan och kursplaner om bild- och kunskapssyn? Var utvecklas diskursen och var gör den det inte? Vem deltar i diskussionen och vem gör det inte? Det empiriska materialet utgörs av läroplan och kursplaner, men även av Skolverkets egna dokumentation och utvärdering av arbetet med läroplaner och kursplaner från 1991-2000.

Syftet med arbetet är att belysa möjligheter och metoder för ett ämnesövergripande arbetssätt mellan bild och slöjd genom nutida konst-och hantverksfenomen såsom gatukonst och graffitiarterna, samt att undersöka pedagogernas uppfattningar om de sätt genom vilka de arbetar med dessa konst- och hantverksfenomen i undervisning och i sina kurser. Utgångspunkten är att studien ska besvara hur lärarna arbetar ämnesintegrerat mellan Bild och Slöjd och hur pedagogerna förhåller sig till gatukonst och graffitiarterna i sin undervisning och i sin verksamhet. Frågan om hur dessa konstformer kan motiveras som undervisningsinnehåll ska också få svar. Kvalitativa intervjuer har gjorts med informanter med skilda erfarenheter av området, men de är alla lärare, lärarutbildare eller workshopsledare. Resultatet är belyst ur ett sociokulturellt perspektiv och med Foucaults teorier om makt och diskurs.

Ämnet som jag har undersökt är synen på den avvikande individen i film. I min analys har jag använt mig av David Lynchs The Elephant man (1980) samt Werner Herzogs Kaspar Hauser (1974). Min analys är gjord utefter den hermeneutiska metoden och är således utarbetad efter mina egna tolkningar och reflektioner kring filmerna. Teorierna jag har använt mig av är postkolonialism och makt.I min slutsats har det framgått att det kan vara en mångfald anledningar till hur och varför människor väljer att behandla de avvikande individerna på sättet de gör. Dock så framgår det att de som behandlar de avvikande väl oftast motiverar sina handlingar genom att de finner sympatier för de utsatta.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om, och i så fall hur, skolböckerna i årskurs åtta på högstadiet befäster traditionella genussystem som finns inom vårt samhälle och kultur, eller om det finns möjlighet för eleverna att förhålla sig öppna för andra synsätt. Vi har utgått från ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt. Det analysverktyg som vi har använt är Norman Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys samt semiotisk bildanalys. Vårt urval av undersökningsmaterial har skett genom att först välja ut fyra skolböcker i olika ämnen från en årskurs åttas läromedel. Sedan smalnade vi av undersökningen ytterligare genom att välja ut ett kapitel ur varje skolbok för närmare analys.

Denna analys behandlar frågeställningar om diasporakultur, identitet och representation i relation till dess inverkan på tolkningen av Gegen die Wand och dess filmspråk (2004, Fatih Akin). Finns det ett specifikt diasporafilmspråk som kännetecknar Gegen die Wand?.

Realtidssystem ställer hårda krav på dess ingående mjukvaras temporala beteende. Programmen måste bete sig deterministiskt och ge svar inom satta tidsgränser. Med hårda krav följer större behov av verktyg att testa koden med. WCET (Worst Case Execution Time)-analys har som mål att finna en övre gräns för ett programs exekveringstid. SWEET (SWEdish Execution Time) är ett verktyg för WCET-analys utvecklat av en forskargrupp vid Mälardalens Högskola.PowerPC är en klassisk processorarkitektur som utvecklades av Apple, Motorola och IBM och släpptes 1991.

Skolan har ett viktigt demokratiuppdrag i fråga om att arbeta med värderingar och motverka diskriminering i samhället. Skolan arbetar med likabehandlingsplaner som syftar till att skapa en skola där alla behandlas med respekt och på lika villkor. Likabehandlingsarbetet fokuserar mer ofta på faktorer som genus och etnicitet än sexualitet, vilket är en aspekt som ofta förbises. Denna studie har sin utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och syftet är att undersöka hur lärare konstruerar sexualitet i aspekten likabehandling och hur detta påverkar deras undervisning. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer och analyserats med hjälp av perspektiv som socialkonstruktionism, queerteori och diskursanalys. Resultatet visar att lärarna skapar en sexualitet som i första hand handlar om identitet och kärlek.

Hiphop är en genre och en subkultur som är relativt ny på den svenska scenen. Syftet med vår uppsats är att studera hur hiphopdiskursen ser ut i svensk dagspress och diskutera samt kartlägga de återkommande teman som kategoriserar den. Vår frågeställning är som följer;Hur skildras svensk hiphop i svensk dagspress? För att ta reda på detta, har vi undersökt texter vi hittat i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, eftersom dessa två tidningar är främst representativa för vad som idag är svensk dagspress. Artiklarna har vi hittat på Internet, och vi valde dessa utifrån ett strategiskt urval baserat på ett antal variabler som har betydelse för vår undersökning.

I flera stora jämförande undersökningar av elever i olika länder har det framkommit att svenska elever har lågt självförtroende i ämnet matematik och detta gäller i synnerhet tjejerna. Syftet med min undersökning har varit att fördjupa mina kunskaper om självskattningens betydelse. Eleverna fick skatta sin lösningsförmåga för 10 stycken givna uppgifter. Sedan fick de lösa exakt samma uppgifter och min analys bygger på att jämföra skattning med lösningsfrekvens. Jag ville se om jag kunde hitta något samband mellan självskattning och lösningsfrekvens samt kön.

År 1996 avreglerades den Svenska elmarknaden vilket innebar att elpriset övergick från att vara reglerat till att bli konkurrensutsatt. I denna uppsats analyseras elmarknaden och dess förändring i struktur och prisbildning sedan avregleringen. Detta görs genom en Structure-Conduct-Performance analys där marknadsprestationen ses ha ett samband med marknadsstrukturen. Marknadsprestationen belyses närmare genom en analys av konsument och producentöverskottet. Våpr slutsats är att inga välfärdsvinster har uppstått till följd av avregleringen utan snarare tvärtom, och det verkar inte heller bli en mer konkurrenskraftig marknad i framtiden..

Med bakgrund i forskning kring lärares professionalisering, om de styrdokument som studeras och ämnena som de gäller för genomförs en jämförande kritisk interdiskursiv analys av kursplaner (Lpf94 reviderade år 2000) och ämnesplaner (Gy11). Utifrån en design som nyttjar förändrings- och referenspunktsstrategierna används en metod baserad på kritisk diskursanalys och kritisk realistisk ontologi samt den begreppsapparat som därmed följer. Nio diskursiva strategier med underkategorier identifieras och kopplas till lärares professionalisering och deprofessionalisering. En professionaliserings- och en deprofessionaliseringsdiskurs identifieras även och dessas interdiskursiva relation beskrivs i termer av artikulering, produktion och reproduktion av skiljaktigheter och olikheter samt diskursiv kamp. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att deprofessionaliseringsdiskursen i form av deprofessionaliserande diskursiva strategier har större utrymme i de studerade ämnesplanerna än i de studerade kursplanerna och därmed att utrymmet för lärares professionalisering minskat i ämnesplanerna jämfört med i kursplanerna..

Hur vi människor ser på oss själva och vårt samhälle påverkas mycket av de bilder som medier visar oss. Medier visar upp ideal som förklarar för oss vad som är manligt och kvinnligt. Ur den aspekten är det därför relevant att undersöka hur dessa bilder ser ut. I den här uppsatsen undersöker jag hur bilden av idealt föräldraskap och moderna föräldrar ser ut i tre svenska föräldramagasin. Mitt mål är att få fram föräldramagasinens bild av moderna föräldrar och föreställningar om vad föräldraskapet innebär.Jag har kommit fram till att de tre magasinen framställer föräldraskapet som både krävande och präglat av dåligt samvete, men något som samtidigt inte är så svårt som det kan verka.