Uppsatsens syfte Àr att studera diskursen om mÄngfald i Stockholms kommun genom en analys av fjorton mÄngfaldsplaner samt tvÄ intervjuer med representanter för olika stadsdelsförvaltningar. De tre frÄgor vi stÀllt vÄrt material Àr hur ?mÄngfald? definieras, hur mÄngfaldsarbetet beskrivs samt hur ?etnicitet? och ?etnisk mÄngfald? konstrueras. Fokus i uppsatsen Àr etnisk mÄngfald. Uppsatsen antar ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och det teoretiska ramverket bestÄr av diskursteori samt begrepp och idéer hÀmtade frÄn kritisk litteratur om mÄngfald.

Denna uppsats handlar om arbetshandikappkodning som Àr det system arbetsförmedlingen anvÀnder sig av för att möjliggöra vissa arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder för personer med nedsatt arbetsförmÄga. Uppsatsens syfte var att synliggöra hur denna kodning inverkat pÄ individens liv pÄ vÀg till arbete, men ocksÄ hur kodningen har pÄverkat övriga livet, positivt eller negativt. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor genomförde vi fem temabaserade intervjuer. Respondenterna var alla mÀn mellan 30 och 50 Är och alla hade en eller fler koder. Som underlag för analysarbetet anvÀnde vi oss av Erving Goffmans stigmateori.

SammanfattningBakgrund: Homosexualitet har bevittnats lÀnge genom historien. Patienter med homosexuell lÀggning kan vÄrdpersonal och vÄrdstudenter ha kontakt med i arbetet och i praktiken varje dag. Det förekommer diskriminering mot dessa patienter i svensk sjukvÄrd, vilket strider mot svensk lag.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva faktorer som Àr associerade med vÄrdpersonals och vÄrdstudenters attityder mot patienter med homosexuell lÀggning.Metod: En systematisk litteraturstudie baserad pÄ 8 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Artiklarna Àr etiskt granskade och har Àven kvalitetsgranskats utifrÄn en modifierad granskningsmall av Forsberg & Wengström (2008).Resultat: Resultatet beskriver faktorer som associeras med vÄrdpersonals och vÄrdstudenters attityder mot patienter med homosexuell lÀggning. Faktorerna pÄverkar bÄde positivt och negativt pÄ attityderna.

This paper deals with Iraqis in the Swedish labour market. The main goal was to point out on positive aspects of the Swedish labour market integration. Previous studies were mostly problem oriented on immigrants? situation in finding a job, especially when related to immigrant from non-European countries. Instead this study is focused on the more positive aspects.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om det spelar nÄgon roll vilken rekryteringspolicy en rekryterare arbetar utifrÄn nÀr han eller hon vÀljer ut frÄgor att stÀlla till en arbetssökande. Den grundlÀggande hypotesen var att det skulle bli en skillnad mellan vilka frÄgor man vÀljer att stÀlla om man förses med en rekryteringspolicy som betonar lojalitet jÀmfört med en som betonar rÀttvisa. Hypotesen testades pÄ 79 studenter vid Lunds universitet och Malmö högskola. FormulÀret innehöll en jobbannons som beskrev ett fiktivt företag och dess rekryteringspolicy. Analysen visade en signifikant huvudeffekt för skillnaden mellan lojalitets- och rÀttvisebetingelserna (p=.049) sÄvÀl som en signifikant effekt för beskrivningen av den ideale medarbetaren (p=.031).

Arbetsmarknaden har utvecklats till att bli mer flexibel. Detta ökar arbetstagares individuella ansvar och skapar svÄrigheter för den enskilda individen att avgrÀnsa sig i sitt arbete. I den hÀr studien undersöker vi varför tjÀnstemÀn inom en barnrÀttsorganisation arbetar sÄ mycket. För att fÄ en förstÄelse för detta har vi genomfört sex intervjuer med tjÀnstemÀn om deras upplevelse rörande deras arbetssituation. Vi har analyserat det insamlade materialet med hjÀlp av Göran Ahrnes teori om den organisatoriska kentauren, dÀr en viktig utgÄngspunkt Àr att en organisation bestÄr av mÀnniskor som inte bara arbetar för organisationens mÄl, utan ocksÄ sina egna.

Transpersoner Àr en del av HBTQ-rörelser som ofta har mötts av diskriminering och marginaliserig. Fram till Är 2009 omfattades fortfarande inte könsidentitet och könsöverskridande identiteter av diskrimineringslagen i Sverige. Som sjuksköterska ska man vÄrda holistiskt och se hela mÀnniskan med förstÄelse för alla sorters minoriteter Àven könsöverskridande och sexuella. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva transpersoners och vÄrdpersonals upplevelse av vÄrdmötet. UtifrÄn 15 vetenskapliga artiklar som analyserades enligt kvalitativ ansats kom 5 kategorier fram: upplevelser av fokus pÄ könsidentitet och sexuell lÀggning, upplevelser av sÄrbarhet i vÄrdmötet, upplevelser bristen pÄ kunskap om transsexualitet, upplevelser av negativa attityder.

Syftet med denna uppsats var att utröna vilka möjligheter vi som nyutexaminerade utan sjöerfarenhet har för att kunna konkurrera om en position pÄ ett landbaserat företag som Àr aktivt inom sjöfartsbranschen. Vi anser detta vara relevant dÄ arbetsmarknaden för svenskt dÀcksbefÀl har förÀndrats mycket de senaste 10 Ären. Vi anvÀnde oss av den kvalitativa metoden dÄ denna metod passar syftet; att intervjua landbaserade företag inom olika branscher och dÀrigenom undersöka om en sjökaptensexamen anses vara en tillrÀcklig kompetens för att erhÄlla anstÀllning iland. För att undersöka detta anvÀnde vi oss av telefonintervjuer samt bokade möten med bland annat personalchefer och högt uppsatta inom organisationen. Resultaten varierade mellan de olika företagen, vissa företag kunde tÀnka sig att anstÀlla en nyutexaminerad utan sjöerfarenhet medan andra ansÄg att sjöerfarenhet eller annan högre akademisk utbildning var mycket önskvÀrd dÄ vissa positioner krÀver mer inriktad kunskap inom till exempel ekonomi, juridik eller logistik..

Vi lever idag i ett mÄngkulturellt samhÀlle dÀr mÀnniskor frÄn alla vÀrldens hörn möts. Anledningen till att vi ville göra denna undersökning Àr att vi anser att det finns en diskurs i det svenska samhÀllet om att invandrartjejer Àr strÀngt hÄllna, kontrollerade och förtryckta. Det Àr oftast denna grupp av tjejer som nÀmns och problematiseras i samhÀllet. Vi vill bidra till att ge samhÀllet en annan bild av hur invandrartjejer lever Àn den som ges ut.Syftet med vÄr undersökning har varit att utforska och analysera invandrartjejer i Sverige med speciellt fokus pÄ deras fritid. Vi har velat ta reda pÄ hur de uppfattar sig sjÀlva och det samhÀlle de lever i.

This study investigates a Swedish educational project aimed to incorporate young people with intellectual disabilities into the labor market through internship. This qualitative interview study was conducted with six of the project student?s internship supervisors. The purpose of this study is thus to examine the motives behind the decision to take on a trainee from the program at the workplace. In addition, the study also aims to examine whether and how dif-ferent factors of the workplace affect the trainee?s opportunities for social inclusion in the workplace.

Vi gör i vÄr uppsats en samlÀsning mellan kritisk diskursanalys och diskursteori för att undersöka hur medvetenheten om diskriminering och stigmatisering av riskgrupper artikuleras i den svenska hiv/aids diskursen. Genom att utgÄ frÄn ett kritiskt socialkonstruktivistiskt perspektiv, frÄgar vi oss hur denna medvetenhet konstitueras av intersektionen mellan ?ras? /etnicitet, kön, klass och sexualitet. Vi Àr intresserade av att söka förÀndring i diskursen och avgrÀnsar oss dÀrför genom att nÀrlÀsa tvÄ offentliga dokument, AIDS-delegationens informationsbroschyr frÄn 1986 och en SOU-rapport frÄn 2004. Vi kommer i vÄr studie fram till att medvetenhet artikuleras genom ett konstruerande av riskgrupper, dÀr genus och sexualitet inledningsvis stÄr i fokus, men som senare lÀmnar en allt större betydelse för kategorin ?ras? /etnicitet i diskursen.

Följande arbete avser att synliggöra den förvirring som undertecknad anser rÄda kring begreppet beteendevetare. Med den utgÄngspunkten har en kartlÀggning gjorts av vad högskolor, universitet, arbetsförmedling och fackförbund sÀger om beteendevetare i den information de har pÄ sina respektive hemsidor. Informationen har sedan strukturerats upp med hjÀlp av metoder för textanalys och diskuteras slutligen utifrÄn olika professionsteoretiska perspektiv. Vi anvÀnder oss bÄde av traditionella professionsteoretiska definitioner samt ett par nyare kompletterande teorier om professionstyper. DÄ vi inte funnit nÄgon tidigare forskning om beteendevetare tittar vi pÄ forskning om samhÀllsvetare och socionomer.

Trots att Sverige Àr ett av vÀrldens mest jÀmstÀllda lÀnder rÄder en segregering pÄ arbetsmarknaden dÀr könsfördelningen Àr skev bÄde hierarkiskt och sektoriellt. Tidigare forskning visar att en förklaring kan vara att kvinnor och mÀn attraheras av arbetsgivare pÄ olika sÀtt. Syftet med detta arbete Àr att studera hur Tele2 Sverige AB arbetar med jobbannonsering och employer branding för att jÀmna ut könsfördelningen bland de anstÀllda.Genom att kombinera analyser av styrdokument för employer branding och tidigare anvÀnda jobbannonser med intervjuer med personal som arbetar med detta material har studien gett ett mÄngsidigt perspektiv pÄ hur företagets arbete fortlöper. Studien visar att Tele2 Sverige AB har en jÀmnare könsfördelning Àn branschen generellt, framförallt pÄ chefspositioner som ligger i fokus i företagets arbete. Detta har uppnÄtts genom ett aktivt jÀmstÀlldhetsarbete och ett riktat employer branding- och rekryteringsarbete.

The aim of this study was to investigate if a mechanical recruitment process could be a useful tool for employers to avoid discrimination. National and international law protect jobseekers from discrimination during the recruiting process. Despite this individuals frequently report that they are treated unfairly when they apply for a job. In line with this research shows that some individuals do not have the same opportunities in the labour market as the rest of the population. This study focus on discrimination based on ethnicity, age, gender or disability.Today most of the hiring decisions are based on employers professional judgement.

Bakgrund: Varje Är insjuknar ca 700 barn och ungdomar med diabetes mellitus typ 1. Behandlingen Àr livslÄng och krÀver kunskap och förmÄga att kontrollera och justera sitt blodsocker. För ungdomar kan det vara svÄrt att hantera sin sjukdom i det vardagliga livet dÄ det kan pÄverka sociala och psykologiska faktorer. Syfte: Att beskriva faktorer som pÄverkar adherence hos ungdomar med diabetes mellitus typ 1. Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och beskrivande design.