En enkĂ€tstudie genomfördes bland arbetslösa i Ă„ldern 18-30 Ă„r som var inskrivna pĂ„ kommunala arbetsmarknadsenheter i syfte att undersöka sambandet mellan skolutbildning och arbetslivserfarenhet för söka-jobb self-efficacy. Resultatet visar ett signifikant samband mellan arbetslivserfarenhet för söka-jobb self-efficacy. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning och bedöms bero bland annat pĂ„ den positiva pĂ„verkan arbetslivserfarenhet har för en individs kontaktnĂ€t pĂ„ arbetsmarknaden samt kunskaper om regler, attityder och normer Det finns Ă€ven ett signifikant samband mellan skolutbildning för söka-jobb self-efficacy. Även detta resultat ligger i linje med tidigare forskning. Studien fann ingen interaktion mellan skolutbildning och arbetslivserfarenhet för söka-jobb self-efficacy.

Uppsatsen behandlar relationen mellan Äldersfördelning och tillvÀxt. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det har funnits ett samband mellan dessa historiskt sett. TillvÀxten pÄverkas av makroekonomiska variabler som sparande och investeringar. I uppsatsen undersöks Àven hur dessa variabler pÄverkas av Àndringar i Äldersfördelningen. Med detta som utgÄngspunkt undersöks vidare vad effekten blir pÄ tillvÀxten i Sverige nÀr 40-talister pensionerar sig.

Den hÀr studien Àr skriven pÄ uppdrag av Stadsskolan i Mellanstad kommun. Syftet med studien Àr att, med utgÄngspunkt i Skolverkets allmÀnna rÄd, studera Stadsskolans likabehandlingsplan och hur Stadsskolan likabehandlingsteam anser att teamet arbetar mot mobbning. Stadsskolans likabehandlingsplan och likabehandlingsteams syn pÄ arbetsprocessen mot mobbning sammanstÀlls med hjÀlp av programteori. Skolverkets allmÀnna rÄd och Stadsskolans likabehandlingsarbete jÀmförs och analyseras för att upptÀcka likheter och skillnader mellan dem. TillvÀgagÄngssÀttet vid likabehandlingsÀrenden som likabehandlingsteamet pÄ Stadsskolan lyfter fram har hög samstÀmmighet med Skolverkets allmÀnna rÄd för arbetet mot diskriminering och krÀnkande behandling och Stadsskolans likabehandlingsplan samt med det aktuella forskningslÀget avseende mobbning.

Namnet pÄ uppsatsen Àr Svenska modellen och dess nya utmaningar. FrÄgestÀllningarna jag har Àr om den svenska modellen Àr förenlig med de Ätaganden som den europarÀttsliga reglering, som Sverige genom medlemskap i EU och EuroparÄdet, har att följa. En underliggande frÄga som jag ville undersöka var om modellen klarar av att leverera eller om den Àr ineffektiv, dÄ modellen har beskyllts för att vara oflexibel och dÀrmed inte skapar den tillvÀxt och de nya arbeten som krÀvs. Syftet med uppsatsen Àr att se om de tre politiska mÄlsÀttningarna som stÀllts upp, vÀlfÀrd genom en gemensam marknad, skyddandet av mÀnskliga rÀttigheter genom mÀnniskorÀttskonventionen och vÀlstÄnd genom delaktighet i arbetet Àr förenliga. Genom uppsatsen har jag försökt besvara detta genom att ta utgÄngspunkt i tvÄ konflikter pÄ arbetsmarknaden, Kellermanfallet och Vaxholmskonflikten, som drivits vidare till prövning i Europadomstolen respektive EG-domstolen.

Syftet med denna uppsats Àr att empiriskt testa Browns jÀmviktsmodell, genom att pÄ regionalnivÄ i huvudsak undersöka relationen mellan flöden av arbetskraft och arbetslöshet.Uppsatsen testar Àven för fler variabler för regionala karaktÀristika som i tidigare litteraturanvÀnds för att förklara regional arbetslöshet. Med hjÀlp av poolad regression och upprepadetvÀrsnitt erhÄlls varierande resultat för observationsperioden 2007-2011. Den Ärsvisavariationen i resultatet Àr tydlig dels genom signifikansen hos de Ärsvisa intercepten iregressionen baserad pÄ poolad data, men ocksÄ pÄ hur koefficienter varierar i de upprepadetvÀrsnitten. Detta leder oss till slutsatsen att Browns jÀmviktsmodell varierar i hur vÀl denfungerar empiriskt över observationsperioden. En trolig orsak till de varierande resultaten Àrden exogena chocken, finanskrisen, som nÄdde Sverige Är 2008..

Denna C-uppsats Àr en kvalitativ studie om vad deltagare i Arbets- och integrationscenters arbetsmarknadsinsatser anser Àr kvalitet. Den Àr skriven pÄ inbjudan av Avdelningen för Integration och Arbetsmarknad (INAR), Malmö Stad. Min övergripande frÄgestÀllning Àr: Vad Àr kvalitet enligt deltagarna pÄ AIC? För att besvara denna frÄga har jag anvÀnt mig av semistrukturerade intervjuer med deltagare i AIC:s arbetsmarknadsinsatser. De teorier jag anvÀnder mig av handlar om sjÀlva kvalitetsbegreppet och bygger pÄ tidigare forskning.

Syftet med föreliggande examensarbete Àr att belysa utbrÀndhetsproblematik bland socialarbetare i det moderna samhÀllet ur ett existentiellt-psykologiskt perspektiv. Under senare Är har det skett förÀndringar pÄ arbetsmarknaden, som har tvingat organisationer att effektivisera produktionsmomenten för att öka den egna konkurrenskraften pÄ den globala marknaden. I samband med detta har kraven pÄ de anstÀllda skÀrpts, vilket, i sin tur, har bidragit till en ökning av stressrelaterade sjukdomar. I detta examensarbete lyfts detta problem fram hos socialarbetare och en analys genomförs för att belysa omrÄdet. Operationaliserade dimensioner av existentiell psykologi bestÄende av mening, frihet, Ängest och skuld ligger till grund för tolkningsmomentet och Karaseks och Theorells (1990, refererad av Taris m.fl., 2010) krav-kontrollmodell anvÀnds som teoretisk utgÄngspunkt.

Arbetslösheten i Sverige Àr med historiska mÄtt mÀtt hög och utgör ett samhÀllsproblem som krÀver en lösning. För att om möjligt öka vÄr förstÄelse kring varför vissa fÄr arbete och andra stÀlls utanför arbetsmarknaden inriktade vi oss pÄ att undersöka vilka övervÀganden som rekryterare gör under en rekryteringsprocess. Vi valde att göra en kvalitativ studie som bygger pÄ 8 intervjuer med rekryterare pÄ ett större företag i NordvÀstra SkÄne. Resultatet av studien visar pÄ att de intervjuade gör sina övervÀganden och fattar beslut om anstÀllning utifrÄn antaganden baserade pÄ olika bilder som de skapar sig av den sökande under processens gÄng. Vilka dessa antaganden och bilder Àr beror pÄ rekryterarens sociala verklighet och pÄverkas av de sociala institutioner som de rör sig inom.

I dagens samhĂ€lle har etnicitet betydelsen socialt konstruerade kategoriseringar som har sina utgĂ„ngspunkter i förvĂ€ntningar utifrĂ„n kulturella och historiska bakgrunder. I denna antologi har vi den socialkonstruktivistiska utgĂ„ngspunkten att etnicitet skapas i socialt samspel.Etnicitet pĂ„verkar vĂ„ra liv överallt. Det Ă€r nĂ„got som Ă€r pĂ„tagligt pĂ„ alla nivĂ„er i samhĂ€llet, sĂ„vĂ€l pĂ„ individnivĂ„ som pĂ„ strukturell nivĂ„, sĂ„ledes gĂ„r det att urskilja att etnicitet Ă€r tĂ€tt knutet till maktstrukturer. Etnicitet Ă€r nĂ€rvarande i vĂ„r vardag och Ă€r idag ett av de viktigaste analytiska perspektiven att anvĂ€nda för att fĂ„ ökad kunskap om vĂ„rt samhĂ€lle och de individer och grupper som lever i det.Johanna KöpsĂ©ns bidrag belyser etnicitet ur ett perspektiv som tydliggör att Ă€ven svenskhet Ă€r etnicitet. GĂŒnay Dogans bidrag diskuterar hur förĂ€ldrar till utlandsfödda adoptivbarn förhĂ„ller sig till sitt barns etniska och kulturella bakgrund.

The main focus of this essay is to analyze whether strict employment protection legislation has a negative effect on the labour market possibilities for youth in the EU or not. To empirically examine the labour market possibilities for youth, data for unemployment rates and incidence of temporary jobs are used. By doing simple correlations between the different labour market characteristics and OECD?s employment protection legislation index the effect of the latter is tested. The result is that a tendency for youth unemployment and frequency of youth with temporary employment to be higher when employment protection legislation is strict can be seen.

Uppsatsen syftar kartlÀgga den kÀnsla av social tillhörighet som individer med utomsvensk bakgrund upplever i dagens Sverige. Hur Sverige och svenskhet erfars och utefter vilka villkor vardagen struktureras. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes och den subjektiva verklighetsupplevelsen analyserades med hjÀlp av en abduktiv ansats. Det empiriska materialet tolkades mot bakgrund av ett socialkonstruktionistiskt ramverk kombinerat med stigmabegreppet och behovet av tillhörighet för skapandet av identitet. Resultaten visar att det i Sverige existerar en strukturell diskriminering baserad pÄ etnicitet och ett andregörande av individer med utomsvenskt pÄbrÄ, ett andregörande vilket har sin grund i ett förgivettaget vitt tolkningsföretrÀde. Maktobalansen tvingar individen in i en avvikande roll som paradoxalt nog krÀvs för att integreras.

Syftet med studien var att undersöka ett företags syn pĂ„ kompetens och kompetensutveckling samt att studera hur företaget ser pĂ„ den kommande generationsvĂ€xlingen ur ett kompetensperspektiv. Studien utgick frĂ„n följande frĂ„gestĂ€llningar: (1) Vad Ă€r kompetens? (2) Hur ser företaget pĂ„ kompetens, och hur hĂ€nger det ihop med Ă„lder? (3) Vilken kompetens har de Ă€ldre i förhĂ„llande till de yngre? (4) Hur ser den nuvarande arbetsstyrkan ut och hur ser företaget pĂ„ den generationsvĂ€xling som kommer ske? Företaget som studerats Ă€r Åkers Sweden AB, som Ă€r ett företag i Mellansverige inom stĂ„lbranschen. Metoden i studien har varit kvalitativ. En semistrukturerad intervjuguide utformades för studiens syfte.

I denna uppsats undersöks dislokationer hos en pojke pÄ drygt tre Är. Dislokationer omfattar konstruktioner som: I morgon, dÄ kan hon nog vara med, din syster, vilket Àr ett exempel som innehÄller bÄde en initial och en final dislokation. SÄdana konstruktioner har inte undersökts i svenska barns sprÄk tidigare.Undersökningen Àr en fallstudie. Materialet bestÄr av nio timmar videoinspelningar av samtal inom familjen under gemensamma aktiviteter, i första hand leksituationer. Materialet har analyserats och excerperats med avseende pÄ sekvenser som innehÄller dislokationer, initiala och finala, samt tveksamma fall av bÄda.

Antalet lÄngtidssjukskrivna i samhÀllet har ökat kraftigt under det senaste Ärtiondet och aktuell forskning visar att sannolikheten att komma tillbaka i arbete efter en lÄng sjukskrivning Àr lÄg. Mot bakgrund av detta Àr det av stor vikt, sÄvÀl ur ett samhÀlleligt perspektiv, ur ett organisationsperspektiv som ur ett individperspektiv, att nya vÀgar tillbaka till arbete utforskas. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka lÄngtidssjukskrivnas upplevelser av att komma tillbaka i arbete med hjÀlp av rehabilitering genom en sÄ kallad arbetsgivarring. Mer konkret innebÀr det att undersöka vilken roll respondenterna upplever att arbetsgivarringen haft i deras vÀg tillbaka till arbetslivet. Metodansatsen Àr kvalitativ och elva djupintervjuer har genomförts med personer som genomgÄtt arbetslivsinriktad rehabilitering via en arbetsgivarring.

The thesis aims to study how rainbows families are being treated by the authorities and the surroundings. It focuses on how homosexual parents are met in society. Although, homosexuals have the legal right to have a family and enter into marriage, the social norms are still far behind and rainbows families are seen as ?the others? and abnormal.  Earlier researches have been studding how the authorities still assumes that every family are living in a heterosexual family constellation. By this assumption they exclude families who are not living in a heterosexual family.