Bakgrund: Utsatta grupper som saknar studier eller arbete riskerar att permanenta sin situation i utanförskap. MÄnga i dessa grupper Àr i behov av sÀrskilt stöd och hjÀlp frÄn samhÀllet. ArbetsmarknadsÄtgÀrden AmÄ (fingerat namn) har en sÄdan uppgift. AmÄs syfte Àr att stödja individer i behov av samverkande rehabiliteringsinsatser och att underlÀtta möjligheterna för individer att nÄ egen försörjning.Syfte: Att belysa upplevelser kring stödet som framgÄngsfaktor i AmÄ som bidragit till arbete/studier.Metod: En intervjustudie med fem respondenter som lyckades komma ut i arbete eller studier efter avslutat tid i AmÄ. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer.

Mot bakgrund av den svenska lÀroplanens riktlinjer om att ingen i skolan ska utsÀttas för diskriminering, Àr syftet med denna uppsats att utföra en kritisk diskursanalys av lÀrarhandledningsmaterialet Duckface/Stonface utifrÄn ett intersektionellt perspektiv. Det intersektionella perspektivet syftar till att synliggöra specifika situationer av förtryck som skapas i skÀrningspunkter av maktrelationer baserade pÄ exempelvis klass, kön, etnicitet och sexualitet. Som metod anvÀnds kritisk diskursanalys utifrÄn Faircloughs tredimensionella analysmodell. Resultatet visar bland annat att det i materialet finns en social praktik dÀr binÀra könsidentiteter Àr norm samt att tjejer och killar Àr olika. Materialet genomsyras ocksÄ av en vithetsnorm.

Befolkningsrörelser Àr inget nytt fenomen, de har funnits under lÄng tid. De stora grupperna som migrerat till Sverige efter andra vÀrldskriget har kommit som arbetskraft eller flyktingar, men Àven andra grupper som exempelvis anhöriga till personer med utlÀndsk bakgrund finns. Idag har ungefÀr en sjÀttedel av Sveriges befolkning annat etniskt ursprung. I Boden finns förhÄllandevis fÄ personer med utlÀndsk bakgrund, drygt tre procent av invÄnarna Àr födda utanför Sverige. Migrationsprocessen bestÄr normalt av fyra delar.

I uppsatsen undersöks hur individers löner pÄverkas av förÀldraledighet. Genom att skatta enlöneekvation pÄ tvÀrsnittsdata för 2003 samt paneldata för Ären 1998-2003 kan det konstaterasatt det finns en signifikant skillnad mellan löneeffekterna hos kvinnor och mÀn vidförÀldraledighet. Resultatet visar pÄ en lÀgre löneeffekt Àn tidigare studier men verifierartidigare studiers mönster att mÀns löner pÄverkas mer Àn kvinnors. Studien tyder pÄ att dagensflexibla förÀldraförsÀkring bidrar till att befÀsta kvinnor och mÀns olika agerande ochbemötande pÄ arbetsmarknaden. Ur detta perspektiv kan dagens förÀldraförsÀkringssystem sessom ett dÄligt fungerande styrmedel för en mer jÀmstÀlld arbetsmarknad..

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur rekryterare inom den privata sektorn ser pÄ moderskapet inför en rekrytering. FrÄgestÀllningarna i studien handlar om hur rekryterarna uppfattar moderskapet nÀr de skall anstÀlla, vilken pÄverkan moderskapet har i rekryteringssammanhang samt rekryterarnas bild av hur idealarbetaren ser ut. Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med fem rekryterare som Àr yrkesverksamma inom den privata sektorn. I studien framkom det att mödrar ses som den primÀra vÄrdtagaren av barn. DÀr de bidragande orsakerna till detta dels var en ekonomisk faktor dÀr mÀn anses tjÀna bÀttre Àn kvinnor, men dÀr Àven de traditionella könsrollerna ansÄgs som en bidragande faktor..

Syftet med denna studie Àr att undersöka och kritiskt granska huruvida kompetensbaserad rekrytering som metod kan influera rekryterares arbete samt huruvida rekryterare uppfattar att tillÀmpning av metoden bidrar till en ökad mÄngfald pÄ arbetsmarknaden. VÄr ambition med denna studie Àr att bidra med en beskrivning av hur rekrytering kan berika en organisation ur ett mÄngfaldsperspektiv. FrÄn en sociologisk synvinkel Àr vi intresserade av att studera hur och pÄ vilket sÀtt interaktioner mellan mÀnniskor i rekryteringsprocesser kan bidra till mÄngfald pÄ arbetsmarknaden pÄ samhÀllsnivÄ. Studien har en kvalitativ ansats med ett empiriskt underlag frÄn semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med rekryterare i StockholmsomrÄdet.

Syftet med denna uppsats har varit att granska turordningsreglerna utifrÄn tvÄ olika synsÀtt: som ett nödvÀndigt trygghetssystem eller som ett förÄldrat fenomen i behov av förÀndring. Arbetet genomfördes med hjÀlp av juridisk metod och behandlade omrÄden med relevans för Àmnet, sÄsom utveckling och förÀndring av turordningsreglerna, anstÀllningstrygghet, samhÀllsförÀndringens pÄverkan, samt argument huruvida reglerna försvÄrar för vissa grupper pÄ arbetsmarknaden. Turordningsreglerna har funnits i 36 Är och samhÀllet ser annorlunda ut idag jÀmfört med dÄ dessa infördes. Globalisering och specialisering och snabba förÀndringar prÀglar arbetslivet idag. NÀr det gÀller turordningsreglernas vara eller icke vara stÀlls anstÀllningstrygghet mot företagens behov av flexibilitet.

Syftet med vÄr undersökning har varit att se vilken bild TT förmedlar av flyktingar och vem som fÄr komma till tals. Vi vill undersöka hur nyhetsbyrÄn TT:s opartiskhet ser ut. Som fallstudie har vi valt att analysera hur TT skriver om flyktingar och asylsökande. I en kvantitativ undersökning har vi undersökt 159 artiklar. Vi har kompletterat med en kvalitativ textanalys dÀr vi har analyserat tre nyhetsartiklar och en notis.

I skollagen 4 kap. 4§ anges att grundskolan skall vara avgiftsfri för eleven. Tolkning ochpraktisk tillÀmpning av skrivningen i ovanstÄende paragraf kompliceras dock nÄgot av atttolkningsutrymme lÀmnas för vad som kan anses utgöra en "obetydlig kostnad".Detta arbete syftar till att i en jÀmförande studie mellan Skolverket, den kommunalagrundskolans huvudman samt skolledare, studera diskrepanser i tolkningen av begreppet"obetydlig kostnad". Arbetet syftar vidare till att studera i vilken utstrÀckning de olikatolkningarna samt den praktiska tillÀmpningen förhÄller sig till varandra. Detta görs genom enstudie av beslut och stÀllningstaganden gjorda av Skolverket och kommunal förvaltning, samtgenom intervjuer med skolledare.

Syftet med denna studie Àr att genom kritisk diskursanalys analysera texter som innehÄller negativ stereotypisering, stigmatisering, diskriminering och kategorisering i webbtidningen Avpixlat. FrÄgestÀllningarna som uppsatsen Àmnar besvara Àr: Hurskildras personer med invandrarbakgrundoch minoritetsgrupper i Avpixlat?Hur skildras underordningen av "de andra"? Samt, hur stereotypiseras dessa grupper? Uppsatsens teoretiska utgÄngspunktÀr socialkonstruktivismen och empirin Àr baserad pÄ 132 artiklar som har samlats in frÄn Avpixlats webbtidningunder publiceringsperioden 1-30 April 2014. Analysen Àr baserad pÄ Faircloughs Critical Discourse Analysis. Skildringen av personer med invandrarbakgrundoch minoritetsgrupper i tidningen Àr sammanfattningsvis negativ.

Att kunna anvÀnda sig av olika strategier för att kunna rÀkna och veta nÀr man bör anvÀnda sig av dem Àr nÄgot som betonas i Lgr11. Denna studie undersöker huruvida ett urval av elever i Är 6 kan variera sina rÀknestrategier för huvudrÀkning i uppgifter med addition och subtraktion och vilka de vanligaste felen som eleverna gör Àr. Vidare undersöks om eleverna anvÀnder sig av skilda strategier pÄ samma uppgift, beroende pÄ om den Àr satt i en text i ett vardagligt sammanhang eller enbart bestÄr av nakna tal. Som ett led i denna studie gjordes kvalitativa intervjuer med eleverna. Resultaten av studien visar att eleverna till stor del varierar sina strategier och att de generellt sett byter strategi frÄn den nakna uppgiften till den i textform..

Rekrytering Àr ett aktuellt Àmne pÄ arbetsmarknaden detta för att rekryteringar sker dagligen i organisationer. Att rekrytera fram rÀtt person Àr viktigt dÄ personalen Àr organisationens frÀmsta resurs. RÀtt kompetens, kvalifikationer och erfarenheter hos kandidaten stÀrker organisationens position pÄ marknaden. Syftet med rekryteringsprocesser Àr att finna organisationens frÀmsta resurs och dÀrför ses rekryteringsprocessen som en ÄtgÀrd för att uppfylla organisationens behov.Denna studie behandlar ÀmnesomrÄdet rekrytering och dess applicering pÄ marknaden. Vi har samlat in vÄrt empiriska material genom intervjuer med rekryteringskonsulter frÄn tvÄ bemanningsföretag och en kommun.

Tre organisatoriska (inflytande, karriÀrsutveckling, organisationsstorlek) och tre individuella (anstÀllningsotrygghet, utbildningsnivÄ, anstÀllningstid) variablers samband med organisationssamhörighet undersöktes i studien. Syftet var att utveckla kunskapen kring vad som pÄverkar organisationssamhörighet pÄ den svenska arbetsmarknaden. Befintliga data (N=2295) i form av svar frÄn telefonintervju samt enkÀt frÄn yrkesverksamma individer i Sverige mellan 25 och 50 Är, varav 51 % mÀn, analyserades. Resultatet visade pÄ signifikant samband för inflytande och karriÀrsutveckling gentemot organisationssamhörighet, men inte för de övriga variablerna. Förklarad varians för studien var 11 %.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka om det fanns skillnader i anstÀllningsbarheten beroende pÄ arbetssökandes kön och etnicitet. I experimentet deltog 78 studenter vid VÀxjö Universitet som lÀser pÄ programmet för Personal och Arbetsliv. Genom randomisering till fyra villkor fick respondenterna utifrÄn ett rekryterarperspektiv bedöma en arbetssökandes anstÀllningsbarhet genom att lÀsa en personbeskrivning av den arbetssökande, samt svara pÄ tillhörande frÄgor. Personbeskrivningarna var identiskt utformade förutom att namnen skiljde beroende pÄ kön och etnicitet. De fyra villkoren bestod av en man frÄn Balkan, en kvinna frÄn Balkan, en svensk man och en svensk kvinna.

The purpose of this study is to examine the relations of power within the discourse of integration and my focus will be on power relations and structural discrimination. The study origins from four qualitative interviews with employees from the County administrative board as well as from the Employment office.The theoretical framework is based upon Social Constructionism, Postcolonial Theories and with an intersectional perspective. The recent critical research from The Official Report on power, integration and structural discrimination (Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering) is used as well as Foucault's theory of biopower which is discussed within the analysis.The study indicates that although integration often is addressed as a reciprocal process, it is still assumed that They should be integrated by Us. The present government's one-sided focus on employment has proved difficult for the employees to put into practise and when the responsibility of obtaining employment is based upon the individual alone, she/he becomes responsible for her/his own integration..