UndersysselsÀttning eller ofrivillig deltidsarbetslöshet Àr vanligt förekommande pÄ arbetsmarknaden i Sverige idag. Liksom deltidsarbete domineras Àven ofrivillig deltidsarbetslöshet av kvinnor. Men Àven mÀn Àr bÄde deltidssysselsatta och ofrivilligt deltidsarbetslösa. Syfte med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka grupper som Àr ofrivilligt deltidsarbetslösa samt hur fenomenet pÄverkas av arbetslöshetsersÀttningen. Data som anvÀnds i uppsatsen Àr frÄn Statistiska centralbyrÄns arbetskraftsundersökningar samt statistik frÄn Arbetsmarknadsverket.

Att personer kan fÄ studie- och yrkesvÀgledning i skolan vet de flesta, men var vÀnder sig vuxna som redan har ett arbete? Syftet var att undersöka vad personer, som varit anstÀllda pÄ samma arbetsplats i minst 15 Är, som har eller haft en önskan om förÀndring, kÀnner till om vuxenvÀgledning. Att intervjupersonerna skulle haft denna lÄnga anstÀllningstid pÄ samma arbetsplats var för att vi ville undersöka om de var arbetsplats- eller yrkesinlÄsta eller ?stannare? pÄ arbetsmarknaden men ocksÄ för att sÀkerstÀlla att de haft tankar pÄ att förÀndra sin arbetssituation men inte genomfört nÄgon förÀndring. UtifrÄn vÄra frÄgestÀllningar och genom kvalitativa intervjuer tar vi del av varför de stannade kvar, vilka upplevelser de hade av vuxenvÀgledning, vad de skulle behöva stöd i, var och pÄ vilket sÀtt de tycker att vuxenvÀgledning ska bedrivas. Resultatet redovisas utifrÄn tre teman som bygger pÄ vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar.

Vi har i arbetet med denna uppsats studerat hur och i vilken utstrÀckning före detta studenter frÄn Södertörns högskolas fyra journalistprogram etablerar sig pÄ den journalistiska arbetsmarknaden.  Med hjÀlp av en enkÀt har vi intervjuat 149 personer tvÄ respektive fem Är efter att de avslutat sina studier. Snarlika undersökningar har genomförts vid tre tidigare tillfÀllen, och vi har Àven kunnat anvÀnda resultaten av dessa i vÄr analys. Vi har undersökt mÄnga olika faktorer, till exempel vilket program respondenterna gÄtt, hur gamla de Àr, och i fall de studerat nÄgot annat utöver journalistik. Vi har ocksÄ stÀllt frÄgor om vilka kompetenser respondenterna sjÀlva upplever sig ha nytta av i sitt journalistiska arbete, och huruvida de önskar att utbildningen hade innehÄllit mer eller mindre undervisning inom dessa omrÄden. Vi har Àven studerat vilka elever som etablerar sig inom de till journalistik nÀrliggande branscherna PR och kommunikation.Vi har kunnat konstatera ett antal olika samband.

Syfte: Studiens syfte Àr att granska hur en organisation kan Àndra attityden hos Ähörare genom effektiv marknadskommunikation.Metod: Studien har en kvalitativ forskningsstrategi i form av en fallstudie med en induktiv forskningsansats. Intervjuer, enkÀter och deltagande observationer anvÀndes som metod i undersökningen. EnkÀterna besvarades av 107 personer och intervjuerna utfördes med fyra anstÀllda pÄ LO-distriktet i Stockholms lÀn som bestod av ett subjektivt urval. De anstÀllda som intervjuades valdes p.g.a. att de arbetar aktivt med marknadskommunikation för LO-regionen i Stockholm.

The aim of this thesis is to study the situation of minorities in Slovakia before and after the EU-membership and if EU has played a role in the situation. Also the criteria for becoming a member and other treaties regarding protection of minorities between European institutions and the accession/member states are studied. With the help of i.e. literature, relevant internet pages and yearly studies of EU, the conclusion has been made that Slovakia has made an immense change in the state?s legislation when it comes to minorities and their fundamental rights, but that changes need to be made in attitudes as well.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur professionella inom Sveriges kvinnojourer beskriver vad hedersrelaterad utsatthet innebÀr pÄ individ ?och strukturell nivÄ och hur hederskontexten och samhÀllet pÄverkar mÀn och kvinnors förutsÀttningar för integration och delaktighet i det svenska samhÀllet. Individer som lever i hederkontexten lever med en dubbel utsatthet. Detta innebÀr att dessa individer Àr dubbelt förtryckta, dels frÄn kontexten de lever i men Àven samhÀllet har en bidragande roll till utsattheten dÄ vi har kommit fram till att det finns mycket inbÀddad diskriminering i samhÀllet. Integrationen för individer inom hederskontexten pÄverkas ocksÄ av faktorer som kan relateras till individerna inom hederskontexten och samhÀllets bemötande av individerna.

sammanfattning:Syftet Àr att redogöra för hur flickor inom tekniska utbildningar upplever att de blirbehandlade och bemötta av sina klasskamrater och andra de trÀffar inom skolans vÀrld.Att belysa hur skolsituationen upplevs utifrÄn jÀmstÀlldhetsperspektivet Àr en av aspekterna.Ett intressant resultat som framkommit Àr att tjejerna inte verkar uppleva sig sÄ illabehandlade som man tydligt fÄr indikationer om att de i sjÀlva verket Àr, eller Àr det sÄ att deÀr sÄ vana att ta hÀnsyn till manligheten att man finner det naturligt att bli behandlad pÄ dettasÀtt. Om man kunde fÄ svar pÄ om det finns nÄgot som inte gjorts för att underlÀtta för tjejer imansdominerade utbildningar..

Syftet med denna studie var att undersöka fyra unga invandrarmÀns erfarenheter och upplevelser av att tidigare ha suttit i fÀngelse. Jag ville försöka förstÄ varför dessa mÀn hade börjat begÄ brott, deras intryck av möten med det svenska samhÀllet. Mina funderingar besvarades genom att jag anvÀnde mig utav Beckers avvikelse/stÀmplings teori för att fÄ vissa svar genom en kvalitativ studie, som innehöll djupintervjuer. Resultaten av studien har visat att orsaker till brottsbeteende hos invandrarna bland annat kan bero pÄ utanförskap, integreringsbrist och diskriminering i samhÀllet..

I början av Ärhundradet arbetade mÄnga under ett uppdragsliknande förhÄllande för att i efterkrigstiden förÀndras till att den form de flesta arbetade i och strÀvade efter var en anstÀllning. Hela den arbetsrÀttsliga lagstiftningen bygger pÄ att skydda de anstÀllda och utgÄr ifrÄn att alla har en tillsvidare anstÀllning. Arbetsmarknaden har de senaste Ärtiondena förÀndrats drastiskt. En faktor som bidragit till denna förÀndring Àr till exempel den tekniska utvecklingen. Andra faktorer Àr att fler vÄgar ta steget att starta ett eget företag medans andra vill ha flera anstÀllningar för att fÄ omvÀxling i arbetet.

Den svenska arbetsmarknaden Àr könssegregerad. PÄ arbetsmarknaden utgör kvinnor med utbildning frÄn social omsorg alternativt socionomutbildning 85 procent av arbetsdeltagarna. Detta Àr bakgrunden till studiens syfte som Àr att undersöka vad som pÄverkat studenternas yrkesval och vilka förestÀllningar som förekommer om yrket. Vidare Àr syftet att undersöka om det finns likheter och skillnader i mÀnnens och kvinnornas tankar och upplevelser om yrkesvalet. En kvalitativ metod har tillÀmpats i undersökningen.

Med bakgrund till den tidigare forskningen som pekar pÄ en ojÀmlik arbetsförutsÀttning och en stark underrepresentation av mÀnniskor med utlÀndsk bakgrund som intagit chefspositioner har intresset till denna studie vÀckts. Det Àr ett viktigt omrÄde att studera med tanke pÄ den stora andelen mÀnniskor som invandrar eller invandrat till Sverige och som ska ta del av det nya landet och samhÀllet. Syftet med studien har varit att undersöka personliga erfarenheter frÄn första linjens chefer som arbetar inom kommunal Àldreomsorgen och hur de upplever att deras utlÀndska bakgrund kan ha betydelse i rollen som chef. I föreliggande studie har antidiskriminering och intersektionalitet anvÀnts som teoretiska ramverk för denna uppsats. Antidiskriminerande arbete hjÀlper oss att förstÄ innebörden av diskriminering, inkludering och exkludering medan intersektionalitet hjÀlper oss att förstÄ sambanden i hur olika maktordningar samverkar i ett samhÀlle. Genom att kombinera dessa teorier fÄr vi en bredare förstÄelse för uppsatsens frÄgestÀllning. För att komma nÀrmare syftet i studien har kvalitativ metod anvÀnts och det hermeneutiska perspektivet varit en utgÄngspunkt, dÀr intervjuer varit förutsÀttningen för denna studie. Sex chefer med utlÀndsk bakgrund har intervjuats. Resultaten frÄn studien visar att den utlÀndska bakgrunden som chef har betydelse i vissa fall.

Har utseendet nĂ„gon betydelse i arbetslivet? Existerar det estetiska krav inom den offentliga sektorn? UtifrĂ„n en kvalitativ metod har sju intervjuer genomförts med personalansvariga inom den offentliga sektorn för att undersöka förekomsten av estetiska krav. Ett antal faktorer som visar pĂ„ vilka de estetiska kraven Ă€r inom den offentliga sektorn har lokaliserats. Även förklaringar till varför de estetiska kraven stĂ€lls har kartlagts. Denna artikel Ă€mnar dĂ€rmed att presentera vilka de estetiska sambanden Ă€r som rĂ„der inom offentliga organisationer i Sverige..

Den Svenska modellen har gÄtt frÄn en omfattande lagregleringsreform pÄ 70-talet, till ett stadigt tillstÄnd dÀr bland annat rÀttigheter sÄ som förenings- och förhandlingsrÀtt, rÀtten till information samt fredsplikt skyddas genom kollektivavtal.Sveriges medlemskap i Europeiska unionen innebÀr att staten har överfört beslutsmakt till unionen och dess institutioner, vilket gör att unionen har en överstatlig karaktÀr dÀr unionsrÀtten gÄr före nationell rÀtt vid en konfliktsituation.Genom Sveriges medlemskap i Europeiska unionen har den Svenska modellen och framför allt kollektivavtalens stÀllning fÄtt en annan betydelse. En av orsaken till detta att de svenska kollektivavtalen inte uppfyller unionens krav vid implementering av direktiv, dÄ direktiven skall omfatta alla arbetstagare och arbetsgivare. Kollektivavtalen i Sverige binder endast de parter som avtalet Àr slutet mellan. DÄ kollektivavtalen inte kan anvÀndas som ett implementeringsinstrument mÄste Sverige implementera direktiv frÄn unionen genom lagstiftning, som dÄ inbegriper alla parter pÄ arbetsmarknaden. Det medför en ökad lagstiftningsprocess, som innebÀr att beslutsbefogenheterna tas frÄn arbetsmarknadsparterna och ges till staten.Inom mÄnga lÀnder i Europa anvÀnds sÄ kallade allmÀngiltiga kollektivavtal.

Syftet med denna studie var att undersöka fyra unga invandrarmÀns erfarenheter och upplevelser av att tidigare ha suttit i fÀngelse. Jag ville försöka förstÄ varför dessa mÀn hade börjat begÄ brott, deras intryck av möten med det svenska samhÀllet. Mina funderingar besvarades genom att jag anvÀnde mig utav Beckers avvikelse/stÀmplings teori för att fÄ vissa svar genom en kvalitativ studie, som innehöll djupintervjuer. Resultaten av studien har visat att orsaker till brottsbeteende hos invandrarna bland annat kan bero pÄ utanförskap, integreringsbrist och diskriminering i samhÀllet..

VÄrt syfte med studien Àr att ta reda pÄ hur ungdomar, 16-20 Är, i LÀrjedalen ser pÄ sin framtid med fokus pÄ arbetsliv samt hur deras nuvarande situation kan pÄverka deras sÀtt att tÀnka kring detta. Vidare Àr vÄra frÄgestÀllningar 1) Hur ser ungdomarnas nuvarande situation ut, utifrÄn deras familjeförhÄllanden, klass och etnicitet? 2) Hur tÀnker ungdomarna kring sin framtid vad gÀller arbetsliv? 3) PÄ vilket sÀtt samverkar ungdomarnas familjeförhÄllanden, klass och etnicitet med varandra? 4) Hur kan ungdomarnas nuvarande situation pÄverka deras tankar om framtiden?Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv strategi och vi har valt att göra fem stycken semistrukturerade intervjuer med tre killar och tvÄ tjejer, alla med annan etnisk bakgrund Àn svensk. Vidare har vi tematiserat resultatet enligt; familjeförhÄllanden, klass och etnicitet under kategorierna nuvarande situation och tankar om framtiden. Vi har analyserat resultatet utifrÄn systemteori, Bourdieus klasstÀnkande och strukturell diskriminering.