Syftet med detta arbete har varit att belysa vilka möjligheter och hinder invandrade akademiker möter pÄ vÀgen mot svenska arbetsmarknaden. Vi har ocksÄ velat pÄvisa vilka vÀgar och strategier som kan ge framgÄngsrika resultat. Genom vÄra intervjudeltagares erfarenheter har vi fÄtt fram vad de tycker kan förbÀttras för att göra arbetsmarknaden mer tillgÀnglig. VÄrt mÄl med undersökningen har varit att fokusera pÄ positiva resultat, dÄ vi har valt att göra intervjuer med invandrade akademiker som har ett arbete. Vi har i bakgrundsavsnittet visat pÄ hur sysselsÀttningsproblemen för invandrare uppkom och hur det har utvecklats till att bli ett stort och hett debatterat problem. Vidare har vi valt att ta upp strukturell och instutionell diskriminering som Àr bidragande faktorer till exkluderingen av invandrare pÄ den svenska arbetsmarknaden.

Uppsatsen handlar om diskriminering som grund för asyl..

Denna 10-poÀngsuppsats Àr mitt examensarbete pÄ studie- och yrkesvÀgledarprogrammet vÄren 2005, som jag har lÀst pÄ Malmö högskola, LÀrarutbildningen. Arbetet Àr ett studium om de muslimska kvinnornas situation pÄ den svenska arbetsmarknaden och ska resultera i en granskning av de omstÀndigheter som försvÄrar deras etablering i arbetslivet. De kommer frÄn olika lÀnder, frÄn landsbygden och frÄn stÀder. De Àr analfabeter och högutbildade, fattiga och rika, och de har kommit till Sverige vid olika tidpunkter och av olika anledningar. Det finns de som flytt pÄ grund av politisk förföljelse, de som Àr krigets offer och de som kommit för att arbeta.

Diskriminering förekommer inom flera olika omrÄden i samhÀllet. Rekryterare befinner sig dagligen i situationer dÀr diskriminering kan förekomma och har det huvudsakliga ansvaret för att motverka detta. Syftet med undersökningen var att fÄ en förstÄelse över vilka metoder rekryterare anvÀnder sig av för att motverka diskriminering samt att fÄ en inblick i hur rekryterare upplever att egna vÀrderingar spelar in i rekryteringsarbetet. I studien genomfördes Ätta kvalitativa individuella intervjuer med rekryterare pÄ Ätta olika rekryteringsföretag. Intervjuerna var halvstrukturerade och det insamlade materialet bearbetades med hjÀlp av en induktiv tematisk analysmetod.

I Danmark finns i princip inget anstÀllningsskydd reglerat i lag och den lagstiftning som existerar ger arbetstagarna ett minimalt skydd mot uppsÀgningar. Samtidigt kÀnner sig danskarna tryggare pÄ arbetsmarknaden Àn vad svenskarna gör. Denna uppsats utreder hur det danska anstÀllningsskyddet ser ut i jÀmförelse med det svenska anstÀllningsskyddet. En viss jÀmförelseav andra variabler pÄ arbetsmarknaden har ocksÄ skett. Utredningen utger sig inte för att ge en heltÀckande bild av den danska lagstiftningen, snarare en introduktion och grov jÀmförelse mellan den danska arbetsmarknaden och den svenska arbetsmarknaden med fokus pÄ anstÀllningsskyddet.

AbstraktDenna uppsats bygger pÄ en kvalitativ undersökning och fokus ligger pÄ Ätta akademiker med invandrarbakgrund som jobbar inom yrkestrafiken vilka vi intervjuade. Med hjÀlp av dessa Ätta intervjuer vill vi fÄ fram hur dessa personer upplever sin situation pÄ arbetsmarknaden och vad de sjÀlva tror ligger bakom deras svÄrigheter att etablera sig pÄ arbetsmarknaden utifrÄn deras respektive utbildningsnivÄ. För att kunna analysera vÄra insamlade data har vi valt att anvÀnda oss av teorier skrivna av Pierre Bourdieu och Erving Goffman. Genom vÄr uppsats har vi kommit fram till att dessa Ätta informanter trots sina anstrÀngningar har misslyckats med att fÄ ett kvalificerat arbete. Det finns ett antal olika orsaker, vÄra informanter beskrev att de tror att det existerar en rÀdsla hos arbetsgivare för att anstÀlla en akademiker med invandrarbakgrund och att det dels förekommer diskriminering pÄ arbetsmarknaden.

(O) Synliga pÄ arbetsmarknaden "Invandrarkvinnors intrÀde pÄ den svenska arbetsmarknaden.

FörsÀkringsgivarens informationsplikt och rÀttsverkningar för bristande information.

Denna studie handlar om hur arbetssökande akademiker upplever att det Àr att ta sig in pÄ arbetsmarknaden samt hur deras kontakt har varit med Arbetsförmedlingen..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ invandrarkvinnors motiv för att vÀlja VÄrd- och omsorgsutbildningen och att studera hur utbildningsvalet samverkar med klass, utbildningsbakgrund och invandring. Tidigare forskning har visat att sprÄkkunskaper, utbildningsnivÄ och diskriminering pÄ arbetsmarknaden Àr betydelsefulla faktorer nÀr det gÀller invandrarnas situation pÄ den svenska arbetsmarknaden. Klass har inte diskuterats i tidigare forskning nÀr det gÀller invandrarkvinnor och utbildningsval. Jag har med inspiration frÄn Pierre Bourdieus klassteori och Beverley Skeggs resonemang kring omvÄrdnadskurser valt att undersöka vilken roll klasstillhörighet, tidigare utbildning, arbetsbakgrund och invandring spelar för informanternas val av VÄrd- och omsorgsutbildningen. I den hÀr uppsatsen anvÀnds kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med nio invandrarkvinnor som studerar VÄrd- och omsorgsutbildningen pÄ Komvux.

Syftet med uppsatsen Àr se om positiv etnisk sÀrbehandling kan införas och vilka för- och nackdelar det kan innebÀra. För att kunna se möjliga för- och nackdelar görs en redogörelse av hur rÀtten ser ut vad gÀller positiv sÀrbehandling i dagslÀget. En del av analysen Àr skriven med analysinstrumentet intersektionalitet. Med hjÀlp av intersektionalitet belyses skÀrningspunkterna och sambanden mellan olika kategorier i form av kön, klass, sexualitet mm. Uppsatsen Àr skriven med juridisk metod och ett samhÀllsvetenskapligt perspektiv.RÀtten för positiv sÀrbehandling Àr snÀv och utgÄr frÄn EU-regleringar.

Uppsatsen avhandlar begreppet integration utifrÄn flyktingars uppfattning, samtidigt lyfter jag fram deras upplevelse av integration i Sverige. Forskningen visar att utlÀnningar i Sverige har sÀmre levnadsvillkor jÀmfört med svenskar, blir diskriminerade och utsorterade pÄ arbetsmarknaden pÄ grund av sin etniska bakgrund. Jag har intervjuat fem flyktingar frÄn tvÄ olika lÀnder i Mellanöstern i mellersta Sverige för att skapa förstÄelse för problemomrÄdet.  Jag har valt att anvÀnda olika vetenskapliga synpunkter kring begreppen integration, segregation och diskriminering som utgÄngspunkt för nÀmnda problemomrÄde. Eftersom Syftet med min forskning Àr att fÄ en djupare förstÄelse av respondenternas förstÄelse och upplevelse av integration i det svenska samhÀllet, har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt angreppssÀtt.

I denna uppsats undersöker vi huruvida invandrare diskrimineras pÄ den svenska arbetsmarknaden. Vi undersöker Àven om förhÄllandet skiljer sig nÀr vi endast tittar pÄ gruppen kvinnor, och gör en jÀmförelse mellan svenskfödda kvinnor och invandrarkvinnor. Vi anvÀnder oss av tvÄ modeller för att estimera löneskillnader, dummyvariabel modellen och Blinder-Oaxaca modellen. VÄra resultat ger tydliga indikationer pÄ lönediskriminering gentemot invandrare, kvinnor och en Ànnu tydligare lönediskriminering gentemot invandrarkvinnor. Vi anser att invandrarkvinnor drabbas av en sÄ kallad dubbel diskriminering, dÀr den övriga populationen i genomsnitt ges 28,4% högre lön Àn invandrarkvinnor..

Bakgrund: HIV/AIDS Àr en allvarlig, smittsam och kronisk immunbristsjukdom. Idag förekommer sjukdomen överallt i samhÀllet, men en stereotyp bild av sjukdomen lever fortfarande kvar. HIV/AIDS Àr en stigmatiserande sjukdom och leder till diskriminering vilket förekommer i vÄrden. Detta Àr ett problem eftersom att mÄlet med hÀlso- och sjukvÄrd Àr en god vÄrd pÄ lika villkor.Syfte: Att beskriva HIV/AIDS-positiva patienters upplevelser av diskriminering i vÄrden.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad pÄ tio vetenskapliga originalartiklar. Kvalitativ innehÄllsanalys genomfördes i enlighet med Graneheim och Lundman (2004).Resultat: TvÄ övergripande kategorier framkom; Diskriminerande handlingar med underrubrikerna felaktiga hygienrutiner, brytande av sekretess, nekad vÄrd och kroppssprÄk och Verbal diskriminering med underrubrikerna icke relevanta frÄgor och opassande sprÄk och hÄrda ord.Slutsats: Patienter med HIV/AIDS blir utsatta för diskriminerande handlingar och verbal diskriminering i vÄrden, vilket orsakar patienten vÄrdlidande.

Syftet med denna studie var att beskriva rekryterares upplevelser kring stereotypaktivering, fördomar och diskriminering i rekryteringsprocessen. I studien ingÄr Ätta undersökningsdeltagare, varav tvÄ deltog i en pilotstudie. Datainsamling skedde med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer och tolkades utifrÄn induktiv tematisk analys. Resultatet visar att stereotyper, fördomar samt diskriminering Àr ett komplext sammansvetsat omrÄde som kan uppkomma omedvetet trots att rekryterarna sjÀlva inte vill aktivera dessa beteenden. I resultatet framkom Àven att en tydlig kravprofil, utveckling av kunskaper, medvetandegörande via ifrÄgasÀttande samt interna forum, öppenhet och anonyma ansökningar ansÄgs vara avgörande omrÄden för att arbeta med minskning av stereotypaktivering, fördomar och diskriminering.