Forskning pÄvisar att diskriminering i rekryteringsprocesser med avseende pÄ etnicitet, kön och Älder förekommer pÄ den svenska arbetsmarknaden. I synnerhet tenderar kvinnor och personer med utlÀndsk bakgrund att diskrimineras nÀr arbetsgivare vÀljer vilka sökande som skall kallas till anstÀllningsintervjuer. Detta har lett till förslag pÄ avidentifierade, Àven kallat anonyma, ansökningsprocesser dÀr variablerna etnicitet, kön och Älder döljs i rekryteringens första skede. Det finns dock ytterst lite information om hur metoden fungerar i praktiken samt vilka effekter som en sÄdan metod medför. Uppsatsen syftar dÀrför till att redogöra för rekryteringsmetoden och huruvida anvÀndandet av sÄdana metoder kan medföra en ökad mÄngfald samt motverka olika typer av diskriminering i organisationer.

Medlemskapet i EU har fÄtt effekter pÄ den direkta beskattningens omrÄde dÄ internrÀttsliga skatteregler mÄste utformas i enlighet med EUF-fördraget. Icke-bosatta som tillfÀlligt arbetar i Sverige beskattas enligt en definitiv kÀllskatt i SINK eller A-SINK. Beskattning sker pÄ bruttoinkomsten, kostnadsavdrag medges inte. Vidare medges inte heller avdrag som Àr kopplade till den skattskyldiges personliga förhÄllanden.Mot bakgrund av EUDs praxis faststÀlldes SINK och A-SINK vara oförenliga med de fria rörligheterna i fördraget. Oförenligheten bestod i den diskriminering som uppstod dÄ en icke-bosatt beskattades hÄrdare Àn en bosatt person i motsvarande situation.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka om mental trötthet leder till ökad diskriminering av överviktiga. Genom att anvÀnda en dual process-modell, inleddes undersökningen med en bedömningsuppgift som deltagarna fick utföra i labbmiljö. Vid ett senare tillfÀlle fick var och en ombesörja att de genomförde ett implicit associationstest (IAT), följt av en explicit graderingsfrÄga, dÀr deltagarna uppskattade en eventuell skillnad i normal- kontra överviktigas mentala prestation. Syftet med dessa tester var att ta reda pÄ om diskriminering mot överviktiga existerade inom gruppen i sin helhet pÄ sÄvÀl implicit som explicit nivÄ. HÀlften av gruppen hade genomgÄtt en kraftig mental trötthetsbelastning före bedömningsuppgiften, med avsikt att se om bias mot överviktiga ökade vid mental trötthet.

Det ha?r arbetet har analyserat hur fyra svenska dagstidningars opinionstexter pa? ledarutrymmet fo?rho?ll sig till Ryssland under fyra nedslag i historien: 1986, 1991, 1995 och 2008. Syftet har varit att fo?rso?ka hitta nyanser i den ryssfientliga diskursen. Till hja?lp har jag haft en idealtyp fo?r att kategorisera de olika texterna.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn DO:s definition av arbetet med likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och krÀnkande behandling undersöka hur arbetet med dessa planer integreras i förskolornas verksamhet. Specifikt fokus lÀggs vid att synliggöra vilka metoder och redskap som anvÀnds för att förebygga, frÀmja och ÄtgÀrda arbetet i verksamheterna. För att fÄ svar pÄ studiens syfte har kvalitativ ansats med intervjuer av pedagoger anvÀnts. Detta för att pÄ djupet fÄ en förstÄelse för pedagogers olika uppfattningar kring studiens tre frÄgestÀllningar. Vi analyserat intervjusvaren utifrÄn studiens valda teoretiska ramverk, gÀllande styrdokument och tidigare forskning.

Motivation till terapeutisk behandling ökar förutsÀttningarna fören god terapeutisk allians. Vid terapeutisk behandling med ungaklienter finns risken att motivationen Àr lÄg. En anledning Àr attdet i mÄnga fall Àr nÄgon annan Àn den unga klienten sjÀlv somkontaktar terapeuten. En kvalitativ studie med intervjuer utfördesför att undersöka hur terapeuter motiverar unga klienter tillterapeutisk behandling samt hur de upplever en terapeutisk alliansmed en ung klient. I undersökningen deltog 10  kvinnor och 2 mÀn.Resultatet visar att den unga klientens eget initiativ tillterapeutisk behandling, förÀldrarnas stöd, terapeutens egenskaper,klientens egenskaper samt klientens och terapeutens gemensamma mÄlÀr betydelsefulla faktorer för motivationsarbete.

I FN:s allmÀnna förklaring om de mÀnskliga rÀttigheterna, i Europakonventionen om mÀnskliga rÀttigheter och i svensk grundlag finns stadgat att varje mÀnniska Àr född fri och alla har samma vÀrde och lika rÀttigheter. Skyddet mot diskriminering Àr ett uttryck för uppfyllandet av dessa rÀttigheter. Under det senaste decenniet pÄstÄs det ha blivit allt vanligare att folk kÀnner sig diskriminerade och krÀnkta för allt möjligt. Om detta betyder att diskriminerande behandling har ökat eller om folk har blivit mer medvetna om sina rÀttigheter och mer benÀgna att anmÀla diskriminering Àn tidigare Àr svÄrt att svara pÄ. Det som kan konstateras Àr att skyddet mot diskriminering har utökats och blivit starkare med tiden.

SammandragDenna uppsats handlar om vad Aspergers syndrom Àr och vad det innebÀr för barnen i skolan. I texten ges en förklaring till de olika kriterierna som experterna följer för att stÀlla diagnosen Aspergers syndrom och Àven hur förÀldrar, förskolan och skolan kan hjÀlpa barnen med Aspergers syndrom att lÀra sig samhÀllets samspel och regler.Uppsatsen har genomförts med hjÀlp av litteratur frÄn tidigare forskningar och samtal med lÀrare och specialpedagogen. Det som jag lÀgger tyngdpunkten pÄ, Àr min egen undersökning med observation och samtal med en flicka i 11 Ärs Älder som har diagnostiserats ADHD och Aspergers syndrom.Undersökningen visar att barnen med Aspergers syndrom behöver ha struktur samt tydliga och okomplicerade regler, samt att de kan ha vissa svÄrigheter med sprÄket och det sociala beteendet. Men med hjÀlp av tÄlamod och vilja kan de lÀra sig att samspela med omgivningen Àven om de inte förstÄr varför.Nyckelord: Aspergers syndrom, diagnos, specialpedagogik..

Studiens syfte var att öka förstÄelsen och kunskapen om hur upplevelsen av diskriminering, pÄ grund av sexuell lÀggning, hos öppet homosexuella mÀn inom stockholmspolisen kan se ut. Studiens frÄgestÀllningar var: (1) Upplever informanterna, vilka Àr öppet homosexuella mÀn anstÀllda inom Polisen i Stockolm sig diskriminerade? (2) om det finns en upplevelse av diskriminering, hur upplevs den av informanterna och i vilka former förekommer den? För att besvara frÄgestÀllningarna tillÀmpades en kvalitativ metod dÀr djupintervjuer genomfördes med fem öppet homosexuella polismÀn arbetande inom Stockholmspolisen. Gemensamt för samtliga informanter var att upplevelsen av diskriminering mot dem sjÀlva var lÄg. IP menade dock att de upplever en jargong pÄ arbetsplatsen som rymmer en negativ instÀllning till homosexuella i form av bland annat nedvÀrderande kommentarer.

Uppsatsen behandlar en kvalitativ studie som undersöker fyra internationellt adopterades upplevelser av rasism under deras skolgÄng, samt deras upplevelser av skolans arbete nÀr det handlar om att motverka rasism. Uppsatsens syfte och frÄgestÀllningar besvarades med hjÀlp av semistrukturerade telefonintervjuer vilka senare analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys. Tolkningen av datainsamlingen jÀmfördes med tidigare forskning pÄ omrÄdet, utifrÄn ett teoretiskt perspektiv samt utifrÄn lagtext. Studiens resultat visar, liksom tidigare forskning, pÄ att upplevelser av etnisk diskriminering av internationellt adopterade elever inom skolverksamheten Àr ett relativt vanligt fenomen. Studien pÄvisar ocksÄ att personal som Àr verksamma inom institutionen mÄnga gÄnger har ett passivt förhÄllningssÀtt vad det betrÀffar att motverka och förhindra att barn och elever utsÀtts för krÀnkande behandling.

I en globaliserad vÀrld rör sig mÀnniskor lÀttare över landsgrÀnser. SamhÀllen blir mÄngkulturella. Om mÄngfalden frÀmjas leder det till en positiv samhÀllsekonomisk utveckling. För att möjliggöra det krÀvs en bra integrationspolitik och ett aktivt arbete mot diskriminering och för jÀmstÀlldhet framför allt pÄ arbetsmarknaden.Att bli behandlad annorlunda pÄ grund av etnicitet, religion, sexuell lÀggning eller funktionshinder Àr enligt lag diskriminerande. Ett led i att förhindra diskriminering pÄ arbetsmarknaden Àr upprÀttandet av lagen om förbud mot diskriminering (Lagrum 2003:307).

Det ha?r arbetet har analyserat hur fyra svenska dagstidningars opinionstexter pa? ledarutrymmet fo?rho?ll sig till Ryssland under fyra nedslag i historien: 1986, 1991, 1995 och 2008. Syftet har varit att fo?rso?ka hitta nyanser i den ryssfientliga diskursen. Till hja?lp har jag haft en idealtyp fo?r att kategorisera de olika texterna.

År 2006 kom en ny lag om förbud mot diskriminering och annan krĂ€nkande behandling av elever pĂ„ grund av bland annat sexuell lĂ€ggning. Denna uppsats vill se om denna lag har fĂ„tt nĂ„got genomslag i historielĂ€roböckerna. HĂ€r har dĂ€rför fyra nya gymnasielĂ€roböcker i historia undersökts utifrĂ„n ett queerteoretiskt förhĂ„llningssĂ€tt och sedan jĂ€mförts med en lĂ€roboksgranskning som skolverket gjorde 2006. Resultatet blev att alla de undersökta lĂ€roböckerna nĂ„gon gĂ„ng problematiserar heteronormativiteten och kan pĂ„ sĂ„ sĂ€tt ses som att de nĂ„r upp till skolans vĂ€rdegrund nĂ„got bĂ€ttre Ă€n vad de lĂ€roböcker som undersöktes i skolverkets lĂ€roboksgranskning bedömdes göra, Ă€ven om resultaten i övrigt Ă€ndĂ„ var ganska likartade. Inget i de undersökta lĂ€roböckerna kunde heller uttryckligen ses som krĂ€nkande pĂ„ grund av sexuell lĂ€ggning, Ă€ven om den heteronormativitet som ibland förutsĂ€tts och vissa texttolkningar skulle kunna tyda pĂ„ detta..

KrÀnkande behandling Àr ett utbrett problem bÄde i förskolan och i samhÀllet som stort och det finns en mycket begrÀnsad mÀngd forskning kring krÀnkande behandling i förskolan. I Skollagen (SFS 2010:800) finns tydligt fastslaget att arbete mot och förebyggande av krÀnkande behandling ska genomföras redan i förskolan men trots detta ter det sig som att det finns en förvirring bland förskollÀrare rörande vad krÀnkande behandling Àr. Syftet med denna undersökning Àr att utreda vilka uppfattningar förskollÀrare har om begreppet krÀnkande behandling och hur de uppfattar att krÀnkande behandling kan yttra sig. Kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare pÄ tre olika förskolor inom en kommun har anvÀnts som metod för att nÄ undersökningens syftet, varefter jÀmförelse gjorts med Skollagen (SFS 2010:800). Resultatet visar att det finns behov av ytterligare kunskap hos förskollÀrare kring krÀnkande behandling.

Diskriminering leder till en samhÀllsekonomisk ineffektivitet och tar sig uttryck bÄde pÄ individ- och samhÀllsnivÄ. Tidigare forskning har kartlagt och pÄvisat förekomst av etnisk diskriminering och könsdiskriminering pÄ flera marknader i Sverige, men det har inte kunnat klargöras om diskrimineringen Àr statistisk eller preferensbaserad. Med kunskap om diskrimineringens karaktÀr kan beslutsfattare skapa effektivare policyinstrument för att motverka den diskriminering som visats förekomma i det svenska samhÀllet. Ett problem pÄ forskningsomrÄdet Àr att det saknas empiriska metoder för att kunna sÀrskilja diskrimineringen mellan olika förklaringsmodeller.Syftet med studien Àr att genomföra ett vinjettexperiment för att kunna sÀrskilja den statistiska och preferensbaserade diskrimineringsteorin för diskrimineringsgrunderna kön och etnicitet. Studien syftar till att undersöka diskrimineringen i en svensk kontext i sammanhang som involverar tillit och generositet.