HuvudvÀrk av spÀnningstyp (HST) Àr den vanligast förekommande formen av huvudvÀrk och dess höga prevalens leder till stora kostnader för samhÀllet. Syftet med denna litteraturstudie var att faststÀlla effekten av olika icke farmakologiska behandlingar vid behandling av HST. Sökning genomfördes i databaserna Medline, AMED, PEDro, Cochrane, Spriline och PsycINFO för artiklar publicerade frÄn 1992 fram till maj 2002. Trettio artiklar uppfyllde inklusionskriterierna. För att faststÀlla kvaliteten pÄ studierna anvÀndes tvÄ olika utvÀrderingsmodeller: NHMRC och SBU.

Syftet med studien var att belysa faktorer som kan pÄverka behandlingssammanbrott hos ungdomar som genomgÄtt behandling pÄ Mariamottagningarnas ungdomsenheter. FrÄgestÀllningen var: Finns det specifika faktorer som har samband med behandlingssammanbrott hos ungdomar som genomgÄtt behandling pÄ Mariamottagningarnas ungdomsenheter? Denna tvÀrsnittsstudie baserades pÄ sekundÀrdata ifrÄn UngDOKs in- och utskrivningsformulÀr. Resultatet visade att mÄnga faktorer spelar in och att flertalet faktorer har en tydlig inverkan pÄ behandlingssammanbrott. Missbruk i uppvÀxtmiljön, familjens etnicitet samt familjestrukturen visade sig vara faktorer som pÄverkar att ungdomar i större grad avbryter sin behandling i förtid.

UppmÀrksamhet/övervakning (monitoring) Àr en viktig komponent vid utvecklandet och vidmakthÄllandet av insomni. Genom medveten nÀrvaro (MN) kan förmÄgan att rikta uppmÀrksamheten trÀnas upp. Syftet med studien var att undersöka effekten av MN och beteendeterapi (BT) vid behandling av primÀr insomni hos personer med hög uppmÀrksamhet/övervakning av sömnrelaterade stimuli. Behandlingens effekt pÄ sömn och uppmÀrksamhet samt en eventuell sekundÀr effekt pÄ oro och ruminering undersöktes. En single-subject design med en konstruktiv strategi anvÀndes och tvÄ behandlingar gavs, dÀr hÀlften av deltagarna fick BT och hÀlften fick BT+MN.

En anledning till varför vissa grupper av individer födda i Sverige med utlÀndsk bakgrund har en svagare arbetsmarknadsposition Àn individer vars förÀldrar Àr födda i Sverige kan vara att de har en negativ bild av möjligheterna pÄ arbetsmarknaden och dÀrför avstÄr frÄn humankapitalinvesteringar som skulle öka deras faktiska chanser. För att undersöka om sÄ Àr fallet krÀvs en kartlÀggning av individers bild av arbetsmarknaden och av deras arbetsmarknadsstrategier. Syftet i den hÀr uppsatsen Àr att undersöka huruvida ungdomar födda i Sverige med utlÀndsk bakgrund har en bild av arbetsmarknaden som stÀmmer överens med den bild empirisk forskning ger oss. I uppsatsen intervjuas Ätta ungdomar och resultaten jÀmförs med empirisk forskning. BÄde vad gÀller hur det ser ut och varför har ungdomarna i flera avseenden en korrekt bild av arbetsmarknaden.

Denna undersökning avser att belysa vad personalen anser Àr de bÀsta insatserna de kan göra för patienter med högfungerande autism. Intervjuer har utförts pÄ en psykiatrisk klinik inom lÀnet angÄende vad deras tankar Àr. Personalen bestod av fyra yrkeskategorier lÀkare, psykologer, arbetsterapeuter samt sjuksköterskor. Resultaten visar att de olika yrkesgrupperna har ett flertal gemensamma tankar kring personer med högfungerande autism, exempelvis vad dessa personers begrÀnsningar bestÄr av, att en förtroendefull relation samt hög kontinuitet Àr viktiga faktorer i behandlingen. De skiljer sig Ät nÀr det gÀller vilken vÄrdinstans som Àr mest adekvat.

Denna litteraturstudie syftar till att ge en överblick i vad cannabis Àr för drog samt en överblick över fysiologisk pÄverkan samt orala följder och risker vid bruk av cannabis. Det kan konstateras att patienter som brukar eller missbrukar cannabis placeras i en riskgrupp för inflammationer och infektioner i munhÄlan. Exempel pÄ sjukdomstillstÄnd som cannabisbrukare Àr utsatta för Àr gingivit, parodontit, xerostomi, karies, oral cancer, cannabis stomatit och candida albicans. Cannabis pÄverkar nÀstintill alla system i kroppen, speciellt det kardiovaskulÀra- och respiratoriska systemet samt immunsystemet. En direkt pÄverkan av den aktiva substansen delta-9-tetrahydrocannabinol (THC) pÄ det kardiovaskulÀra systemet kan leda till en hjÀrtrusning pÄ grund av en förhöjd puls. Den aktiva substansen har Àven en direkt pÄverkan pÄ immuncellernas aktivitet genom att ha en immunosuppressiv effekt pÄ makrofager, T- och B-lymfocyter. Rökning av cannabis kan bidra till en kronisk inflammation av den orala mukosan.

Romers situation Àr ett aktuellt Àmne som berör och upprör mÄnga mÀnniskor. Syftet med vÄrstudie var att undersöka hur romers situation ser ut. I studien valde vi att utgÄ ifrÄn romersegna upplevelser och erfarenheter. VÄra frÄgestÀllningar var hur romer upplever sin situationsom rom, hur de har blivit bemötta av olika myndigheter och om de upplever att deras romskatradition pÄverkar deras förutsÀttningar i livet. Respondenterna i vÄr undersökning var romer iGöteborg, nÄgra av dem arbetade för romers rÀttigheter och nÄgra av dem var allmÀnnamedborgare.

Syftet med studien Ă€r att kartlĂ€gga utfallet av chefsrekryteringar i SDF Östra Göteborg. Det utfall som kartlades var sammansĂ€ttningen i gruppen nyrekryterade chefer avseende kön, etnicitet och organisationstillhörighet. Dessa uppgifter kan anvĂ€ndas som utgĂ„ngspunkt i arbetet med att öka representationen av kvinnor och utomnordiskt födda pĂ„ chefsnivĂ„. Denna mĂ„lformulering har organisationen grundat med utgĂ„ngspunkten att strukturell diskriminering har pĂ„verkat den nuvarande sammansĂ€ttningen.Tidigare forskning om diskriminering, sĂ€rskilt i rekryteringssammanhang, har genomförts med experimentella metoder, kvantitativa studier av arbetsmarknadsutfall och kvalitativ metod. Studierna har visat hur rekryterares meningsskapande, institutionella praktiker i organisationen och strukturer i samhĂ€llet ger upphov till skilda arbetsmarknadsutfall för olika grupper.

This report treats detection in IR-pictures taken from airplanes over the ground. The detection is divided in two parts. First there is a detection with filterkernels with the task to point on targets and objects that look like targets. The second part is a discriminator that demands more calculations and has the task to sort out the false alarms from the discriminator. Both the detector and the discriminator contain thresholds thats been trained from trainingsets of data.

Tuberkulos (tbc) Àr en luftburen droppsmitta orsakad av mykobakterium tuberkulosis. Tbc Àr den sjukdom som efter AIDS orsakar flest dödsfall, trots att botande behandling finns. Behandlingen Àr krÀvande för den tbc-smittade att genomgÄ och bygger pÄ en kombination av en rad antibiotika som mÄste intas under minst sex mÄnader. Ett avvikande i behandlingen kan resultera i att mykobakterium tuberkulosis blir resistent mot de ordinerade antibiotika. Följsamhet av lÄngtidsbehandlingar som tbc-behandling graderas till 50 %.

Bakgrund: Sömnstörningar Àr ett vanligt förekommande problem med konsekvenser för hÀlsa och arbetsförmÄga. Flera studier har visat att kognitiv beteendeterapi (KBT) kan vara en effektiv behandling för insomni. KBT innebÀr att kopplingen mellan sömnproblem och sÀnglÀge bryts genom kortare sovtid (sömnrestriktion) och undvikande av vaken tid i sÀngen (stimuluskontroll), parallellt med medvetandegörande och förÀndring av negativa tankar. Syfte: Syftet med denna studie var att utvÀrdera effekten av den 7-veckors KBT-behandling mot insomni som beteendevetare och företagslÀkare pÄ FHV i Lunds Kommun utförde i tre gruppomgÄngar under 2007-2008 för anstÀllda i Lunds Kommun.Metod: 13 anstÀllda med insomni behandlades för insomni med KBT. Samtliga deltagare var kvinnor med en medelÄlder pÄ 48 Är.

PÄ mÄnga skolor runt om i Sverige bedrivs organiserad rastverksamhet. Syftet meddenna undersökning Àr att undersöka rastaktivisters syn pÄ effekterna av sitt arbete, medutgÄngspunkt i arbetet mot mobbning och krÀnkande behandling. Informantereftersöktes via sociala medier, och sju stycken deltog i undersökningen. Dessa ficksvara pÄ en enkÀt. Resultatet av denna enkÀt visar att rastaktivisterna till stor del Àrnöjda med sitt arbete och upplever minskad förekomst av brÄk, trÄkningar ochkrÀnkande behandling under de raster dÄ rastverksamhet bedrivs.

Detta arbete handlar om mÀns vÄld mot kvinnor i hemmet, och vilken bakgrund de mÀn som utövar vÄldet kan ha, samt vilken behandling som finns att fÄ. Vi ville skriva detta för att bÄde vi och andra ska lÀra oss nÄgot mer om detta problem som vi ofta kommer att stöta pÄ i vÄrat framtida yrke. Vad Àr det som gör att mÀnnen slÄr, Àr det nÄgot i deras uppvÀxt eller Àr det genetiskt eller kanske till och med samhÀllets fel med alla normer som finns idag? Vi fick genom böcker och Internet samt intervjuer med manscentran fram ett antal förklaringar som kan anvÀndas för att fÄ vÄldet begripligt, men i slutÀndan sÄ Àr det ÀndÄ mannens ansvar. Det finns inget som gör vÄldet försvarbart.

Skam och skuld Àr tvÄ emotioner som empiriskt kopplats ihop med en rad olika psykopatologiska tillstÄnd, sÄsom depression, Ängest, tvÄngssyndrom och social fobi. För att undersöka skam- och skuldbenÀgenhet hos klienter med social fobi samt studera om behandling med KBT pÄverkar graden av dessa emotioner distribuerades the Test of Self-Conscious Affect (TOSCA) hos 67 patienter med social fobi samt hos 73 friska studenter i en kontrollgrupp. Resultaten visar ingen skillnad i skambenÀgenhet, men för skuldbenÀgenhet visade kontrollgruppen högre vÀrden Àn den kliniska gruppen. SkambenÀgenheten hade minskat signifikant efter behandling med individuell KBT. För skuldbenÀgenhet visades ingen skillnad efter behandling.

Barn som insjuknar i en onkologisk sjukdom och som genomgÄr en medicinsk och kirurgisk behandling vistas oftast flera mÄnader och Är pÄ sjukhus. NÀr behandlingen Àr avslutad fortsÀtter sjukvÄrdens uppföljning under flera Ärs tid för att utvÀrdera biverkningar, seneffekter samt för att kontrollera barnets fortsatta utveckling och tillvÀxt. Under denna tid Àr barnet oftast tillbaka i skolan och försöker leva ett sÄ normalt liv som möjligt. Syftet med denna studie var att undersöka unga vuxnas, som överlevt akut lymfatisk leukemi (ALL), upplevelser av stöd under och efter sin sjukdomstid av hÀlso-och sjukvÄrden. Data insamlades frÄn en rikstÀckande kohort av patienter som behandlats för ALL i Sverige mellan 1985?1997 (n=416).