Förekomsten av etnisk diskriminering inom det svenska rÀttsvÀsendet har pÄvisats i flera tidigare studier och problematiken har Àven uppmÀrksammats i massmedia. Syftet med denna C-uppsats har varit att genom granskning av domar frÄn Göteborgs TingsrÀtt under 2005 undersöka huruvida etnisk diskriminering förekommer i ungdomsbrottsmÄl eller ej. Vi utgÄr i huvudsak frÄn begreppet institutionell diskriminering vilket innebÀr den form av outtalad och omedveten diskriminering som förekommer inom specifika organisationer och arbetsplatser. Institutionell diskriminering kan handla om diskriminering pÄ grund av kön, sexuell lÀggning, Älder, etnicitet osv. VÄr utgÄngspunkt Àr diskriminering pÄ grund av etnicitet och vi besvarar följande frÄgestÀllningar:1. Hur ser fördelningen ut av antal dömda ungdomsbrottslingar med svensk respektive annan etnisk bakgrund vid Göteborgs TingsrÀtt under 2005?2. Vilka mönster kan man se i TingsrÀttens val av pÄföljd för respektive grupp och hur kan dessa förklaras?Med hjÀlp av statistiska analyser av 212 granskade domar har vi undersökt vilka bakomliggande faktorer som kan pÄverka ett pÄföljdsbeslut och anvÀnt oss av variabler som exempelvis etnicitet, tidigare straffad, erkÀnnande och Älder.

Att alla skolor idag enligt lag ska ha en likabehandlingsplan och arbeta efter den vet vi. Men vÄrt syfte med denna undersökning Àr att genom en komparativ studie ta reda pÄ om en likabehandlingsplan Àr nödvÀndig för att arbetet mot diskriminering och krÀnkande behandling skall fungera optimalt pÄ en skola och hur denna i sÄ fall implementeras. Vi har gjort intervjuer med tvÄ skolors Trygghetsteam/Team mot krÀnkande behandling och fÄtt ta del av informanternas egen bild av hur detta arbete upprÀtthÄlls utifrÄn bÄde intresse, resurser och tid. En av skolorna har en likabehandlingsplan och en av skolorna har det inte. I de tvÄ Teamen Àr informanterna blandade och konstellationen ser inte likadan ut i bÄda teamen, de har inte samma förutsÀttningar eller stöd frÄn respektive ledning. I vÄr studie tas bÄde lagar och förordningar upp som skolorna har att förhÄlla sig till. Liksom de ÄtgÀrdsmodeller som de tvÄ utvalda skolorna arbetar utifrÄn, Àven modellernas definitioner av mobbning och krÀnkande behandling.

Detta Àr en studie av ungdomars syn pÄ diskriminering. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka vad ungdomar anser att diskriminering Àr. Tidigare forskning visar att diskrimineringsbegreppet kan vara svÄrt att definiera och att ungdomar inte har kunskap om begreppets fulla innebörd. VÄra kvalitativa intervjuer med sex ungdomar visar att diskrimineringsbegreppet Àr svÄrt att definiera och att deras definition av diskriminering stÀmmer överens med delar av barn- och elevskyddslagen. Med hjÀlp av teorier om intersektionalitet kan vi se att ungdomarna inte har tillrÀckliga kunskaper om vad diskriminering Àr och detta medför att de inte vet sina eller andras rÀttigheter inför barn- och elevskyddslagen..

I denna studie har vi med hjÀlp av en hermeneutisk ansats studerat upplevelsen av etnisk diskriminering samt de strategier individer med dessa upplevelser anvÀnder för att hantera denna diskriminering. Vi har utfört kvalitativa intervjuer dÀr vi intervjuat tio personer vilka sjÀlva beskriver sig ha upplevt etnisk diskriminering. VÄrt syfte Àr att öka förstÄelsen för hur förestÀllningar om "den andre" pÄverkar den individ som inkluderas i denna kategori. Vi har tagit oss an vÄrt material med hjÀlp av teorier om kategorisering och exkludering och funnit att mÀnniskor med en annan etnisk bakgrund Àn svensk upplever att etnisk diskriminering verkar exkluderande pÄ arbetsmarknaden, nÄgot som pÄverkar deras liv som helhet genom en upplevelse av att stÀndigt behöva stÄ till svars för sina rÀttigheter och lika villkor. I vÄr huvudtolkning betraktar vi denna upplevelse som en rÀttegÄng dÀr individer stÀndigt stÄr Ätalade.

Diskriminering kan bero pÄ olika attityder, en av dem Àr att man ogillar medlemmar av den gruppensom man sjÀlv inte tillhör (utgruppsnegativitet), och en annan kan vara att man gillar medlemmar avsin egen grupp (ingruppspositivitet), diskriminering kan alltsÄ ibland ske utan att man har nÄgonnegativ attityd till den andra gruppen. I den hÀr studien undersöktes hur allvarlig diskrimineringanses vara beroende pÄ om den baseras pÄ utgruppsnegativitet eller ingruppspositivitetHuvudhypotesen att diskriminerande beteende anses mer allvarligt om det orsakas avutgruppsnegativiteten Àn av ingruppspositiviteten fick stöd. Det vill sÀga att mÀnniskor Àr merförlÄtande nÀr diskrimineringen sker dÀrför att nÄgon Àr partisk Àn nÀr diskrimineringen sker dÀrföratt nÄgon Àr hatisk. Studien visade ocksÄ att personer som skattar högt pÄ social dominans skattadepersoner som diskriminerade mindre negativt. Resultaten diskuteras i relation till teorier om normermot fördomsfullhet och diskriminering..

Syftet med undersökningen var att fÄ insyn i hur en enskild skolverksamhet arbetar för att motverka trakasserier och annan krÀnkande behandling enligt kapitel 14a i Skollagen (1985:1100). Genom intervjuer med skolledning och skolpersonal samt en analys av verksamhetens handlingsplan mot negativa handlingar har studiens syfte och frÄgestÀllningar besvarats. Skolverket och Skolinspektionen har varit centrala kÀllor och utgör grunden till den förkunskap som samlats in för undersökningen. Resultatet visar att skolverksamheten arbetar engagerat och aktivt för att motverka trakasserier och annan krÀnkande behandling. Verksamheten avsÀtter tid för diskussion av vÀrdegrundsfrÄgor och eleverna ges utrymme att pÄverka.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land men trots det Àr etnisk diskriminering en del av vardagen för mÄnga mÀnniskor idag. Enligt diskrimineringslagen ska alla mÀnniskor, oavsett etnisk tillhörighet, ha samma rÀttigheter och möjligheter. Men hur ser det ut för personer med annan etnisk tillhörighet Àn svensk pÄ arbetsmarknaden, har de samma möjligheter att söka och fÄ ett jobb?Lagstiftningen förbjuder diskriminering pÄ olika samhÀllsomrÄden i Sverige, och vissa grupper anses i lagen vara mer skyddsvÀrda. Diskrimineringsförbudet rÄder sÄledes Àven inom arbetslivet.

On the 1st April 2006 a new legislation came into effect in Sweden; The ProhibitingDiscrimination and Other Degrading Treatment of Children and Pupils Act (2006:67). TheAct is applicable to education and other activities referred to in the Education Act(1985:1100). This dissertation aims to examine how teachers work to combatdiscrimination, and establishes whether headmasters and teachers have changed their work procedures since the law came into force.In order to seek the answers to my questions I have conducted 8 qualitative interviews with headmasters and teachers from two schools in a community outside Karlstad, with both schools comprising of students from pre-school until year 6.Discrimination is not a new phenomenon in schools, but neither is the fact that it is theschools? responsibility to work against discrimination. Discrimination is still taking place,despite discrimination laws being clearly stated within the Education Act (1985:1100) andthe school curriculum.

Jag har gjort fem kvalitativa intervjuer med ett idrottsledare om deras upplevelser av diskriminering inom idrotten. FÄ studier har gjorts om diskriminering inom idrotten och det Àr pÄ grund av detta som den hÀr uppsatsen kom till. Syfte Àr att belysa nÄgra idrottsledares upplevelser av diskriminering inom idrotten och vilka konsekvenser diskrimineringen kan leda till. Jag har utgÄtt frÄn diskrimineringslagens sju aspekter pÄ diskriminering. Jag har anvÀnt mig av Interpretative phenomenological analysis (IPA) med ett semistrukturerat upplÀgg pÄ intervjuerna dÀr jag försökt fÄ fram respondenternas livsvÀrld det vill sÀga hur respondentens vardagssituation ser ut.

On the 1st April 2006 a new legislation came into effect in Sweden; The ProhibitingDiscrimination and Other Degrading Treatment of Children and Pupils Act (2006:67). TheAct is applicable to education and other activities referred to in the Education Act(1985:1100). This dissertation aims to examine how teachers work to combatdiscrimination, and establishes whether headmasters and teachers have changed their work procedures since the law came into force.In order to seek the answers to my questions I have conducted 8 qualitative interviews with headmasters and teachers from two schools in a community outside Karlstad, with both schools comprising of students from pre-school until year 6.Discrimination is not a new phenomenon in schools, but neither is the fact that it is theschools? responsibility to work against discrimination. Discrimination is still taking place,despite discrimination laws being clearly stated within the Education Act (1985:1100) andthe school curriculum.

AbstractGöteborgs UniversitetInstitutionen för utbildningsvetenskapligt arbeteExaminationsnivÄ: Examensarbete, 15 poÀngTitel: ?Alla cyklar likadant ÀndÄ? ? En studie om sex och samlevnadsundervisningens roll motdiskriminering och trakasserier av hbt-personer pÄ högstadietFörfattare: Elin Elversson, Frida JacobsonTermin och Är: VÄrterminen 2014Institution: Utbildningsvetenskapliga fakultetenHandledare: Birgitta FrÀndbergNyckelord: Sex och samlevnadsundervisning, högstadiet, hbt-frÄgor, diskriminering, trakasserier,biologi, psykologiska aspekter.SyfteSyftet Àr att undersöka hur lÀrare lÀgger upp sex och samlevnadsundervisningen utifrÄnperspektivet att förhindra trakasserier och diskriminering gentemot hbt-personer.Metod och materialVi har, med utgÄngspunkt i lÀroplanen, anvÀnt oss av intervjuer med verksamma lÀrare och enbarnmorska pÄ ungdomsmottagningen. I studiens analyserande del har vi anvÀnt annan relevantlitteratur.ResultatLÀrarna och barnmorskan arbetar för att alla elever ska kÀnna sig inkluderade, oavsett sexuelllÀggning. Trots detta förekommer det diskriminering, trakasserier och krÀnkningar av hbtpersoner.Relevans för lÀraryrketDetta arbete Àr tÀnkt att generera olika förslag pÄ utvecklingsomrÄden gÀllande att förebyggadiskriminering och trakasserier av hbt-personer..

Historiskt sett har det frekvent förekommit olika former av diskriminering utav homosexuella sÄsom kriminalisering och sjukdomsstÀmpel. Forskning har visat att homosexuella individer fÄr otillfredsstÀllande hÀlsoinformation och sÀmre vÄrd. Syftet med litteraturstudien var att belysa om sjukvÄrdspersonal har ett diskriminerande förhÄllningssÀtt  gentemot homosexuella individer och hur detta i sÄ fall tar sig till uttryck. Resultatet visar pÄ att diskriminering av homosexuella mÀn och kvinnor förekommer inom hÀlso- och sjukvÄrden men kommer till uttryck pÄ olika sÀtt. Ett diskriminerande förhÄllningssÀtt, sÄsom till exempel ignorans och nedvÀrderande kommentarer, attityder och handlingar Àr nÄgra exempel pÄ hur vÄrdmöten kan se ut vilket kan leda till att homosexuella individer upplever kÀnslor av ensamhet och utanförskap.

Syftet var att studera vilka kunskaper enhetschefer och personal inom Àldreomsorgen har om Àldre personer med en annan sexuell lÀggning Àn den rÄdande heteronormativa. Syftet var Àven att förstÄ hur heteronormativitet ser ut inom Àldreomsorgen samt att undersöka om diskriminering sker. I studien har en kvalitativ metod i form av fallstudie anvÀnts. Intervjuer med sex enhetschefer pÄ Àldreboenden har genomförts. Som teoretisk tolkningsram har heteronormativitet samt diskriminering anvÀnts.

VÄr studie syftar till hur pedagoger samtalar om likabehandlingsplaner och vilka erfarenheter de har av likabehandlingsplaner i förskolan. Vi har studerat tvÄ förskolor i tvÄ olika omrÄden i Malmö och undersökt eventuella skillnader och likheter. VÄr studie har utgÄtt ifrÄn en kvalita- tiv metod och vi kommer samla in det empiriska materialet genom intervjuer pÄ dessa tvÄ förskolorna. Intervjuerna Àr semi-strukturerade, dÄ vi agerat moderatorer och enbart stÀllt frÄgor och inte deltagit i intervjuerna med informanterna. Vi transkriberade det empiriska materialet som sedan blev grunden till vÄr analys och vÄrt resultat.

Denna uppsats Ă€r riktad till att ta reda pĂ„ hur det kommer sig att allt fĂ€rre personer anmĂ€ler till Diskrimineringsombudsmannen (DO) vid diskriminering pĂ„ arbetsplatser. Uppsatsen kommer Ă€ven illustrera hur diskriminering kan upplevas bland de utsatta genom kvalitativa intervjuer samt hur arbetstagare i Östersund och Eskilstunas kommun stĂ€ller sig till Ă€mnet genom kvantitativ enkĂ€tundersökning. Undersökningen har visat att majoriteten av de som blir utsatta för diskriminering söker stöd frĂ„n annat hĂ„ll i första hand istĂ€llet för att anmĂ€la till DO. NĂ€r medarbetare vid bevittning av diskriminering hanterade situationen visade sig i tvĂ„ delar dĂ€r ena sidan var medvetna om diskriminering pĂ„ sin arbetsplats och inte agerade eller agerade minimalt, resterande stĂ€llde sig till antagandet att diskriminering eller trakasserier/krĂ€nkningar inte förekom pĂ„ arbetsplatsen. Det rĂ„der brist pĂ„ kunskap om DO och deras arbete i arbetslivet och det hĂ€r kan vara orsak till att arbetstagare inte anmĂ€ler..