LÄngvarig smÀrta definieras som smÀrta som pÄgÄtt under en tidsperiod pÄ minst tre mÄnader. Sjukgymnastliga behandlingsmetoder för detta tillstÄnd Àr mÄnga men fÄ har stark vetenskaplig evidens som kan ge tydliga riktlinjer. Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga sjukgymnastiska behandlingsmetoder som nyttjas vid behandling av lÄngvarig smÀrta och skÀl till vald behandling inom vÄrdcentraler, privatklinker samt specialiserade smÀrtenheter. Metod: WebbenkÀter skickades ut till 144 kliniska sjukgymnaster uppdelat pÄ tre verksamhetsgrupper: smÀrtenhet, vÄrdcentral och privatklinik. Kliniskt verksamma sjukgymnaster arbetade frÀmst med patientutbildning och fysisk trÀning i cirkulatoriskt syfte vid behandling av lÄngvarig smÀrta.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien var att ta reda pÄ hur arbetet med alkoholproblem genom motiverande samtal ser ut. Speciellt fokus lades vid behandlingsprocessen och resultatet av den.FrÄgestÀllningarna var:Vilka kan möjligheterna vara inom motiverande samtal inom behandling av alkoholproblem?Vilka kan svÄrigheterna vara inom motiverande samtal inom behandling av alkoholproblem?Hur ser framtidsprognosen ut för en person som behandlats för alkoholproblem genom motiverande samtal?Hur ser effekten av motiverande samtal ut under en pÄgÄende behandling?Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ ansats dÀr intervjuer har gjorts. Intervjuerna har skett pÄ intervjupersonernas arbetsplatser, vilka var tre olika beroendemottagningar, Karolinska Institutet samt Alkohollinjen. Analysen av studien har efterstrÀvat en röd trÄd i det material som har framtagits efter intervjuerna dÀr en systematisk undersökning efter textenheter har gjorts.

Uppsatsen avhandlar begreppet integration utifrÄn flyktingars uppfattning, samtidigt lyfter jag fram deras upplevelse av integration i Sverige. Forskningen visar att utlÀnningar i Sverige har sÀmre levnadsvillkor jÀmfört med svenskar, blir diskriminerade och utsorterade pÄ arbetsmarknaden pÄ grund av sin etniska bakgrund. Jag har intervjuat fem flyktingar frÄn tvÄ olika lÀnder i Mellanöstern i mellersta Sverige för att skapa förstÄelse för problemomrÄdet.  Jag har valt att anvÀnda olika vetenskapliga synpunkter kring begreppen integration, segregation och diskriminering som utgÄngspunkt för nÀmnda problemomrÄde. Eftersom Syftet med min forskning Àr att fÄ en djupare förstÄelse av respondenternas förstÄelse och upplevelse av integration i det svenska samhÀllet, har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt angreppssÀtt.

Denna studies syfte var att undersöka de komplementÀra behandlingsmetoderna som finns att tillgÄ vid behandling av kronisk lÀndryggssmÀrta, deras effektivitet samt vilken roll sjuksköterskan har. Studien utfördes genom en litteratursökning. Tio vetenskapliga artiklar granskades enligt kriterier av Polit och Beck (2006) samt Willman m fl (2006). Vid analysen kunde resultaten sedan delas in i fyra huvudkategorier; psykologiska behandlingsmetoder, behandling genom fysisk aktivitet, behandling med hjÀlpmedel och behandling med hÀnderna. Som teoretisk referensram anvÀndes Carnevalis omvÄrdnadsmodell.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka högstadieelevers syn pÄ krÀnkande behandling och trakasserier pÄ tvÄ skolor, samt hur skolorna arbetar för att förhindra detta.FrÄgestÀllningarHur och var sker krÀnkande behandling och trakasserier?NÀr sker krÀnkande behandling och trakasserier?Vad anser elever kÀnnetecknar en mobbare?Hur arbetar skolorna för att förhindra trakasserier och krÀnkande behandling?MetodArbetet har en kvalitativ ansats dÄ undersökningarna har utgÄtt ifrÄn gruppintervjuer och observationer. Jag har genomfört intervjuer i mindre grupper med elever samt observationer av lektioner i Àmnet idrott och hÀlsa.ResultatEleverna uppfattar att krÀnkande behandling och trakasserier förekommer pÄ raster och pÄ sociala medier, men Àven pÄ lektioner, till och frÄn skolan samt i omklÀdningsrum. Orsaken till varför det förekommer just hÀr beror pÄ för lÄg vuxennÀrvaro. NÀr det gÀller krÀnkande behandling och trakasserier pÄ sociala medier, sker det tillexempel genom att nÄgon eller nÄgra lÀgger ut opassande bilder samt att personer skriver elaka kommentarer.

SkadestÄnd i diskrimineringsmÄl har kritiserats för att inte uppfylla EG-direktivens kriterier att vara tillrÀckligt avskrÀckande, effektiva och proportionerliga dÄ de av domstolarna har jÀmförts med skadestÄnd vid andra brott. I min uppsats tar jag upp frÄgan dels om det reparativa syftet uppnÄs genom dagens skadestÄndsbelopp, dels om den preventiva funktionen upprÀtthÄlls.Under arbetets gÄng med denna uppsats har en ny diskrimineringslagstiftning arbetats fram med syfte att försöka stÀrka skyddet mot diskriminering. Nyligen har bÄde lagrÄdsremiss och proposition lÀmnat regeringen och den nya lagen föreslÄs trÀda i kraft den 1 januari 2009. I min uppsats diskuterar jag Àven frÄgan om den nya diskrimineringslagstiftningen kommer att förÀndra skadestÄndspraxisen i Sverige? Jag anser att sanktionerna för brott mot diskrimineringslagstiftningen mÄste ses över för att uppfylla den moralbildande och handlingsdirigerande effekt den syftar till.

Studiens syfte var att undersöka om naturlÀkemedlet Ibogain kunde vara en bra behandling för missbruk. För att kunna besvara detta har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra personer som genomgÄtt Ibogain-behandling och en psykolog/psykoterapeut pÄ en beroendeklink, Lars Lundell. Utöver dessa intervjuer har en klinik i London besökts som utför Ibogain-behandling. PÄ kliniken gjordes en observationsstudie av behandlingen, samt intervjuer med klinikchefen Dr Brackenridge och en av hans patienter, i uppsatsen kallad Will. Studiens perspektiv utgÄr frÄn informanterna och vÄra egna observationer om Ibogain-behandling.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka elevers erfarenheter av krÀnkande behandlingar i skolan genom elevers berÀttelser. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor genomförde vi en kvalitativ undersökning med 80 elever i fem olika klasser pÄ tvÄ olika skolor. Eleverna har fÄtt skriva en berÀttelse dÀr de sjÀlva har blivit utsatta för en krÀnkning. Metoden i vÄrt arbete har varit att analysera elevernas berÀttelser, dvs. vi har anvÀnt oss av textanalys för att finna olika tematiska kategorier av krÀnkande behandling.

Abstract: Denna uppsats söker upplevelsen av pÄtvingad behandling. Den Àr gjord pÄ ett behandlingshem i Mellansverige som bedriver behandling efter § 12 LVU med sÀrskilda befogenheter i vÄrd av unga. Behandlingshemmet lyder under SIS (Statens institutionsstyrelse). Underlaget bestÄr av fem intervjuer med elever som blir behandlade för narkotika- och alkoholmissbruk samt lÀttare eller grövre kriminalitet. Metoden som anvÀnts för att analysera intervjuerna Àr fenomenologiskt inspirerad som innebÀr att man söker efter essensen i upplevda erfarenheter.Resultatet visar pÄ sex viktiga teman.

Kronisk njursvikt Àr en sjukdom som pÄverkar hela individens liv, bÄde fysiologiskt och psykologiskt. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att sammanstÀlla kunskap om hur det dagliga livet pÄverkas hos personer som genomgÄr peritonealdialys. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades och analysen resulterade i sex kategorier: Behov av information inför behandling; beroende av behandling, vÄrdpersonal och anhöriga; möjligheter och begrÀnsningar i det aktiva livet; förÀndringar i hemmiljön; motiverande faktorer till fortsatt behandling samt rÀdsla för döden. I resultatet framkom det att personer som genomgick peritonealdialys hade en kÀnsla av att vara beroende. Detta kan hÀrröras till att behandlingen Àr essentiell för överlevnaden, livet Àr inte förenligt utan dialys.

AbstractAboriginerna i Australien har sedan kolonialtiden blivit diskriminerade och har trots sitt relativt nyvunna medborgarskap inte blivit fullstÀndigt upptagna i samhÀllet. Vi undersöker i denna studie huruvida diskrimineringen av denna ursprungsbefolkning kan förstÄs utifrÄn delar av genusforskaren Nira Yuval-Davis medborgarskapsteori som förordar en flerskiftkonstruktion för att resonera kring medborgarskapet. I denna fallstudie tillÀmpar vi kvalitativ textanalys och gör en undersökning av hennes teori. Viktigt för Australiens sociala utveckling har den multikulturalistiska politiken varit. Den syftar till att skapa ett tolerant och öppet samhÀlle utan diskriminering genom att ta till vara pÄ pluralismen i landet.

I samtida nyhetsrapportering framkommer nÀst intill dagligen kontroverser kring romer och deras situation och den mediebild som det svenska samhÀllet blir tilldelad av medierna tenderar att uppfattas som objektiva sanningar som sÀllan kritiskt ifrÄgasÀtts. Med avstamp i den mediala nyhetslogiken Àr det dÀrför viktigt att belysa och ur ett kritiskt perspektiv granska denna bild och de inbyggda antaganden om romer som förmedlas. Syftet med denna studie Àr dÀrför att genom en tematisk analys undersöka vilka som Àr de övergripande teman som romer kopplas samman med och vidare genom en kritisk diskursanalys analysera hur romer representeras samt hur eventuella diskrimineringsmekanismer kommer till uttryck i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsrapportering under perioden 1 januari till 30 April 2015. Den kritiska diskursanalysen utgÄr frÄn van Dijks metodmodell som vidare har kopplats samman med Kristina Boréus begreppsapparat som syftar till att ÄskÄdliggöra sprÄklig diskriminering i nyhetsrapportering. JÀmte tidigare forskning som behandlar diskursiv rasism, ?Europas romer? och nyhetsdiskurs om romer i brittisk och rumÀnsk press bestÄr de teoretiska utgÄngspunkterna huvudsakligen av mediernas roll, representation av grupper, diskursteori, stereotypisering och sprÄklig diskriminering. Resultatet av analysen visar att tiggeriet Àr en debatt som fÄtt stort utrymme och dÀr romer ofta nÀmns samt att diskriminering av romer Àr uppmÀrksammad i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsrapportering.

UtgÄngspunkten för min studie har varit att se pÄ ur vilket perspektiv Islam behandlas i tre vÀsterlÀndska nyhetskanaler eller nyhetsprogram. De tre undersökta nyhetskanalerna har varit Euronews, Aktuellt och TV4s nyheter. Undersökningen har gjorts under mars mÄnad Är 2000. Ett nyhetsprogram frÄn var och en av de tre kanalerna spelades in varje dag.För att en korrekt tolkning skall ha varit möjlig har jag vidare studerat en mÀngd litteratur. En del har behandlat vad Islam Àr, medan annan litteratur behandlat hur media anvÀnder olika stereotyper och schablonsbilder nÀr de skall beskriva ett nyhetsfenomen.

Vi som a?r fo?rfattare a?r ba?da fo?dda och uppvuxna i eller runt omkring Falkenberg. Vi har pa? sa? vis av erfarenhet sett och under va?ra a?r pa? studie- och yrkesva?gledarutbildningen analyserat Falkenbergs ungdomars kulturella upplevelser och fo?rha?llningssa?tt gentemot att flytta ifra?n hemstaden fo?r sa?va?l studier som arbete. Fo?r ett a?r sedan skrev vi va?r B-uppsats med fokus pa? ungdomar i Falkenbergs tankar om ett liv utanfo?r hemstaden.

Den hÀr metaanalysen undersöker skillnaden i behandlingseffekt mellan kognitiv beteendeterapi och traditionell farmaceutisk behandling mot depression. Totalt 22 artiklar inkluderades i metaanalysen, som antingen undersökte behandlingseffekten av KBT eller medicinering eller bÄde och. Resultatet visade en stark positiv effekt för bÄda behandlingsmetoderna mot depression. Farmaceutisk behandling hade högre effektstorlekar jÀmfört med KBT, enligt t-test var skillnaden i populationsmedelvÀrde dock inte signifikant. Slutsatsen blir dÀrför att KBT Àr en effektiv och lÀmplig behandling mot depression, och bör ses som ett behandlingsalternativ framförallt för personer som av nÄgon anledning inte vill medicineras.