Syftet med den här studien är att beskriva chefers föreställningar om och upplevelser av att leda unga, generation Y, i arbetslivet. Detta syfte leder oss till följande frågeställningar:1. Hur upplever chefer generation Y i arbetslivet i förhållande till äldre generationer?2. Hur anpassar chefer sitt ledarskap med avseende på ledarstil till generation Y?För att besvara dessa frågor har vi genomfört en kvalitativ undersökning där åtta operativa chefer intervjuats.

Syftet med den här studien är att beskriva chefers föreställningar om och upplevelser av att leda unga, generation Y, i arbetslivet. Detta syfte leder oss till följande frågeställningar:1. Hur upplever chefer generation Y i arbetslivet i förhållande till äldre generationer?2. Hur anpassar chefer sitt ledarskap med avseende på ledarstil till generation Y?För att besvara dessa frågor har vi genomfört en kvalitativ undersökning där åtta operativa chefer intervjuats.

Företagets policy spelar en viktig roll när det gäller instruktioner till rekryteraren. En rättvisepolicy som betonar vikten av att de sökande behandlas på lika villkor kan tänkas leda till mindre diskriminering vid anställningar. En lojalitetspolicy, å andra sidan, som antyder att de nya medarbetarna måste passa in i företaget, kan leda till att sökande av annan etnisk härkomst diskrimineras. En orsak till denna diskriminering kan vara att rekryteraren i en intervjusituation ställer frågor som är relaterade till sociala förmågor istället för kompetensrelaterade frågor, vilket ökar risken för att den sökande bedöms på irrelevanta grunder. Detta undersöktes genom en enkät som delades ut till 120 försökspersoner, som antingen fick ta del av en rättvise- eller en lojalitetspolicy.

Den skillnad som finns i sysselsättningsgrad mellan svenskar och invandrare på arbetsmarknaden kan förklaras på olika sätt. En förklaring är att arbetsgivare upplever en osäkerhet kring invandrares kompetens vilket kan leda till statistisk diskriminering i anställningsförfarandet. Förekomsten av osäkerhet och statistisk diskriminering var bakgrunden till att Svenskt Näringsliv 2003 tog initiativ till skapandet av den arbetsmarknadspolitiska åtgärden prova-på-plats. Denna åtgärd syftar till att eliminera den osäkerhet som rör invandrares kompetens och därmed även till att förbättra integrationen av invandrare på arbetsmarknaden. I syfte att undersöka om åtgärden verkligen kan förändra invandrares situation på arbetsmarknaden till det bättre har vi gjort en uppföljning av åtgärden.

SammanfattningSyfte: Att få en fördjupad förståelse av hivsmittades erfarenheter av hur det är att leva med sjukdomen i Sverige.Bakgrund: Sedan mitten av 1990-talet definieras hiv som en kronisk sjukdom till följd av bromsmedicinernas utveckling. Detta betyder att de som drabbas måste lära sig att leva med sjukdomen samt hantera omvärldens reaktioner och värderingar som kan vara av diskriminerande/stigmatiserande karaktär.Design: En intervjustudie med kvalitativ ansats som utfördes under 2009.Metod: Nio hivsmittade personer intervjuades och dessa intervjuer analyserades genom att tillämpa Grounded Theory.Resultat: Resultatet synliggör hivsmittades erfarenheter av hur det är att leva med sjukdomen. Fyra kategorier framkom ur analysen; En livssjukdom, Omgivningens förhållningssätt till sjukdomen, Reglerad och spontan diskriminering/stigmatisering samt Strategier vid diskriminering/stigmatisering. Dessa kategorier kunde samtliga relateras till en övergripande kategori; En kamp för livet.Slutsats: Studien har synliggjort att livet för hivsmittade kompliceras av psykosociala faktorer, bromsmedicinernas biverkningar och av den diskriminering/stigmatisering som de erfar. Beroende på vilka copingstrategier som de tillämpar för att hantera sin livssituation, har betydelse för deras hälsa och välbefinnande..

Arbetet med ensamkommande barn är relativt nytt och outforskat i Sverige. Den här artikeln tittar närmare på uppfattningar och erfarenheter om mobbning och diskriminering hos vägledare som jobbar på ett boende för ensamkommande barn. Genom fyra semistrukturerade intervjuer samlades ett kvalitativt datamaterial in. De centrala fynden i studien visar att vägledarna tenderar att förklara diskriminering utifrån individers handlingar och undgår att se strukturella orsaker. Ungdomarna tros vara mindre utsatta för mobbning och diskriminering än svenska ungdomar.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrån ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar på en stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Studien presenteras utifrån hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta påverkar individens självbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohälsa kommer även behandlas under studiens gång.

AbstractTitel: Diskriminering och rekrytering - En studie om rekryteringsföretagens legitimitetsbalansering.Författare: Marlene NordlanderHandledare: Bengt-Åke GustafssonKurs: Sociologi 41-60 poäng, ht 2006, Växjö Universitet.Invandrare har det svårt att finna arbete på den svenska arbetsmarknaden. Det finns dock sektorer på den svenska arbetsmarknaden där invandrare är överrepresenterade; en av dessa sektorer är bemanningsbranschen (Andersson & Wadensjö, 2004:231). Jag fann det därför intressant att undersöka hur rekryteringsföretag hanterar diskrimineringsproblematiken och om sättet de väljer att hantera problemet påverkar legitimiteten, vilket också är studiens syfte. Uppsatsens huvudsakliga frågeställning lyder: Hur hanterar rekryteringsföretag diskrimineringsproblemet och hur påverkar detta rekryteringsföretagens legitimitetssträvan?Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod där intervjuer har stått för den största delen av informationsinhämtningen.

Då flera tidigare rapporter slagit fast att diskriminering inom skolan återfinns såväl som i läromedel och i skolan som institution så syftar detta arbete till att analysera om även nyproducerade läromedel för grundskolan och gymnasiet, och i detta fall en kursplan från lärarutbildningen, kan sägas bidra till att upprätthålla diskriminerande strukturer. Detta arbete är framförallt inriktat på begrepp som etnocentrism och etnisk diskriminering och förekomsten av dem. Som metod används en innehållsanalys samt en syftesrelaterad analys med exponerande kritik. Arbetet visar att mycket av den kritik som lyftes mot läromedel som var producerade fram till tidigt 2000-tal även är berättigade när läromedel från 2012 analyseras. Det är framförallt närvaron av eurocentrism, strukturell rasism, och etnisk diskriminering som kan sägas skapa maktojämlikheter i läromedlen.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrån ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar på en stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Studien presenteras utifrån hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta påverkar individens självbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohälsa kommer även behandlas under studiens gång.

Uppsatsen handlar om diskriminering som grund för asyl..

Studiens syfte är att få en uppfattning om hur individer som lider av fibromyalgi upplever återgången till arbetslivet efter en tids sjukskrivning och hur de resonerar runt sin sjukdom och arbetet. Vidare studeras den fibromyalgisjukes upplevelse av bemötandet från arbetsgivare och arbetskamrater. Den empiriska delen baserar sig på kvalitativa intervjuer som berör fibromyalgisjukas arbetsliv, vardag och bemötande från olika samhällsinstitutioner. I den teoretiska referensramen behandlas Baumans och Sennetts teorier om arbetets, individens och välfärdsstatens villkor i det moderna samhället ur ett makroteoretiskt perspektiv. På mikroteoretisk nivå behandlas Goffmans stigmateori och Hochschilds teori om emotionshantering.

Studiens syfte är att undersöka om det förekommer etnisk diskriminering vid bedömningar av salstentamina. Vi frågar om studenters prestationer bedöms olika på grund av etnisk tillhörighet och om graden av etnisk diskriminering skiljer sig mellan kvinnor och män. Stockholms universitet införde anonyma salstentamina höstterminen 2009 med undantag för juridiska fakulteten som tillämpat anonyma tentamina sedan 1999. Vi använder data bestående av betygslistor från tre stora delkurser inom ämnena juridik, nationalekonomi och statsvetenskap vid Stockholms universitet som sträcker sig från höstterminen 2007 till och med vårterminen 2013 (N=12014). Etnicitet har klassificerats utifrån studenternas efternamn.

Syftet med denna uppsats är att nå en ökad förståelse av studie- och yrkesvägledares reflektioner om sitt eget lärande i arbetslivet. Frågeställningarna som ligger till grund är vilka erfarenheter vägledare ger uttryck för när det gäller sitt lärande i arbetslivet, samt i vilka situationer de anser att de lär i arbetet. Inriktningen har valts mot bakgrund av vägledarnas viktiga roll att vägleda individer till utbildnings- och yrkesval. Lärande i arbetslivet är en viktig aspekt som leder till förbättrade kunskaper vilket i sin tur ökar kvalitén i vägledningen av elever och klienter.Uppsatsen är en kvalitativ studie och har en hermeneutisk ansats. Datamaterialet samlades in genom fyra semistrukturerade intervjuer.Resultatet har tolkats med hjälp av teoretiska modeller om lärande och kompetensutveckling.

Genom att likna den rasistiska strukturen i Sverige med ett smittsamt virus belyser Jenny Karlsson ett aktuellt problem ur en alternativ synvinkel. Detta arbete handlar om att lära sig att se och förstå hur en rasistisk struktur fungerar, för att kunna bromsa rasismens spridning. För att göra detta har ämnet rasism komprimerats och förpackats i en läkemedelsförpackning. Denna förpackning beskriver vardagsrasismen som tidiga symptom och följderna av strukturell diskriminering som konsekvenser av obehandlad rasism. Genom rollen som designer kommunicerar Jenny problematiken med att näst intill ingen identifierar sig som rasist, när de flesta av oss ändå är det..