Uppsatsens syfte är att undersöka några socialsekreterarens attityder till personer med invandrarbakgrund och om dessa attityder påverkar deras bemötande av denna klientgrupp. Rapporten baseras på litteraturstudie samt forskning inom området och studien be­står av en kvalitativ halvstrukturerad intervjumetod. Intervjudeltagarna är anställda och klienter med invandrarbakgrund hos socialtjänsten i en medelstor stad. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av teorier om strukturell och institutionell diskriminering och vardagsrasism. Resultaten som framtagits i denna studie visar att de intervjuade socialsekreterarna bemöter personer med utländsk bakgrund annorlunda på grund av klienternas etniska bakgrund definierad som språksvårigheter och andra faktorer.

Medlemskapet i EU har fått effekter på den direkta beskattningens område då internrättsliga skatteregler måste utformas i enlighet med EUF-fördraget. Icke-bosatta som tillfälligt arbetar i Sverige beskattas enligt en definitiv källskatt i SINK eller A-SINK. Beskattning sker på bruttoinkomsten, kostnadsavdrag medges inte. Vidare medges inte heller avdrag som är kopplade till den skattskyldiges personliga förhållanden.Mot bakgrund av EUDs praxis fastställdes SINK och A-SINK vara oförenliga med de fria rörligheterna i fördraget. Oförenligheten bestod i den diskriminering som uppstod då en icke-bosatt beskattades hårdare än en bosatt person i motsvarande situation.

Den här uppsatsen handlar om motivation i arbetslivet och hur chefer och medarbetare ser på detta fenomen. Det vi tar upp är hur organisationen påverkar och vilken inverkan kommunikation och ledarskap har på motivationen. Uppsatsen inleds med hur en offentlig organisation kan se ut och betydelsen av målformulering för de som arbetar inom organisationen. Därefter tar vi upp relevanta motivationsteorier och går in på vad motivation är. De två sista delarna tar upp hur kommunikation och ledarskap påverkar motivationen hos medarbetarna. Vi valde att göra vår undersökning på en kommunal förvaltning som har till uppgift att motivera klienter till egenförsörjning.

I min uppsats vill jag undersöka vad det är som gör att man återvänder till arbetslivet. Jag har intervjuat fem kvinnor med diagnosen utbrändhet och de har alla varit långtidssjukskrivna, men har idag återvänt delvis eller helt. Dessa kvinnor är samtliga socialarbetare i 46-60 års ålder. Jag har även intervjuat medaktörer i kvinnornas sjukskrivningsprocess för att se hur de tänker och vad de kan göra för att påverka den sjukskrivna att återvända. Medaktörerna är arbetsgivaren och personalchefen från socialförvaltningen, samt försäkringskassan och företagshälsovården.

Mobbning i arbetslivet är ett reellt problem som inte bara drabbar den mobbade utan hela arbetsplatsen. Arbetsmiljöverket beräknade att 9 % av arbetstagarna i Sverige var mobbade år 2009. Forskare har beskrivit mobbningens omfattning, orsaker, uttryck och konsekvenser men hittills har interventionsforskningen varit mer eftersatt. Syftet med denna studie var att utveckla kunskaper om tillämpade åtgärder mot mobbning på arbetsplatser, med fokus på respondenternas uppfattning om interventioner. Vi intervjuade 7 personer om deras erfarenheter av mobbning i arbetslivet och materialet analyserades med grundad teori.

Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i att diskriminerande mekanismer försvårar etnisk inkludering på arbetsmarknaden. Undersökningen söker empiriskt belysa attityder och praktiker inom den privata finans- och IT-sektorn vad avser rekryteringav personer med utländsk bakgrund, samt undersöka resultatet i ljuset av tre diskrimineringsteorier: Stigmatisering, preferensbaserad diskriminering och strukturell diskriminering. Studien bygger på 18 intervjuer och 6 policydokument från 16 olika företag. Studien visar att mångfald och antidiskrimineringsarbete ses som självklarheter. Det är också en förklaring till varför ett aktivt arbete med dessa frågor inte förekommer i större utsträckning än vad diskrimineringslagstiftningen anger i termer om diskrimineringsförbud.

Syftet med denna socialpsykologiska uppsats är att söka förståelse för intervjupersonernas subjektiva upplevelse av arbetslivet, samt hur de balanserar och förhåller sig till arbetslivet i relation till privatlivet. Studien baseras på intervjuer med två personer, varje deltagare har intervjuats vid två tillfällen. För att försöka förstå intervjupersonernas subjektiva upplevelser har begreppet möjlighetsrum använts. Möjlighetsrummet förstås som ett utrymme mellan arbetsliv och privatliv, som både kan expandera och kontrahera. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med utgångspunkt i Alfred Schütz (2002) resonemang om vetenskaplig tolkning av mänskliga handlingar.Studiens resultat bekräftar att individer har olika erfarenhetsförråd, vilka i sin tur fungerar som förkunskaper.

Dagens gymnasieungdomar ? morgondagens arbetskraft. Den tesen har varit grundläggande i vårt uppsatsarbete. I vår egen framtida yrkesroll som personalvetare kommer vi att möta morgondagens arbetskraft och därför är det intressant att göra en studie om ungdomars sociala konstruktion av arbetslivet. Syftet är att beskriva och resonera kring de konstruktionsprocesser som ligger bakom ungdomars bilder av arbetslivet.

Det moderna arbetslivet präglas av att nya krav ställs på individen. En förståelse för vilka dessa krav är och framför allt hur individen kan hantera dessa och vilka psykologiska förmågor som individen behöver är inte så väl undersökt i Sverige. Syftet med detta arbete är därför att ta reda på vilka psykologiska förmågor som krävs för att hantera kraven i det moderna arbetslivet. Som metod för att undersöka detta gjordes en litteraturstudie av forskning kring det moderna arbetslivets krav och resultaten analyserades utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv baserade på Kegans teorier om vuxnas utveckling. Resultaten visar på att det moderna arbetslivet ställer krav på att vi kan utforma, själva ta initiativ och styra vårt arbete.

Samhällsförändringar som globalisering och teknisk utveckling har förändrat arbetslivet vilket gjort att förutsättningarna för begrepp som krav och kontroll kan ha förändrats. Syftet med denna studie var att ur ett åldersperspektiv identifiera eventuella huvudeffekter av nya krav och former av kontroll på mental ohälsa men även modererande effekter av kontroll på sambandet mellan krav och mental ohälsa. En enkät skickades till en revisionsfirma och gav 251 svar. Fyra regressionsanalyser utfördes och visade att måloklarhet hade ett signifikant samband med mental ohälsa får både yngre och äldre medan otydlighet kring när arbetsuppgiften är avklarad endast var signifikant för yngre. Samtidigt visade sig autonomi ha en modererande effekt på sambandet mellan måloklarhet och mental ohälsa.

Uppsatsen ger ett närmande av vad begreppet flexibilitet i arbetslivet kan betyda för individen. Vidare belyser undersökningen vilka strategier individen använder sig av för att hantera sin flexibla arbetssituation. Frågorna som uppsatsen besvarar är följande: vad betyder begreppet flexibilitet i arbetslivet för individen? Vilka tekniker strategier använder sig individen av för att hantera sin flexibla arbetssituation? För att besvara våra frågeställningar och uppnå vårt syfte har vi använt oss av en mindre litteraturstudie samt av sex semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar flexibilitet i arbetslivet har många innebörder och påverkar individen på flera sätt.

Uppsatsen avhandlar begreppet integration utifrån flyktingars uppfattning, samtidigt lyfter jag fram deras upplevelse av integration i Sverige. Forskningen visar att utlänningar i Sverige har sämre levnadsvillkor jämfört med svenskar, blir diskriminerade och utsorterade på arbetsmarknaden på grund av sin etniska bakgrund. Jag har intervjuat fem flyktingar från två olika länder i Mellanöstern i mellersta Sverige för att skapa förståelse för problemområdet.  Jag har valt att använda olika vetenskapliga synpunkter kring begreppen integration, segregation och diskriminering som utgångspunkt för nämnda problemområde. Eftersom Syftet med min forskning är att få en djupare förståelse av respondenternas förståelse och upplevelse av integration i det svenska samhället, har jag använt mig av en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt angreppssätt.

I dagens postmoderna samhälle vill människor gärna hävda att skönhet är något som sitter i betraktarens öga. Trots detta är skönhet något som i stor utsträckning påverkar, fascinerar och förbryllar oss. Denna studie syftade till att undersöka rekryterares uppfattningar om huruvida ett fördelaktigt yttre har någon relevant påverkan vid olika rekryteringsprocesser. Sex yrkesverksamma rekryterare och egna företagare fick delge sina åsikter och personliga erfarenheter kring rekrytering och begreppet skönhet. Därefter transkriberades svaren och kategoriserades enligt en induktiv tematisk analysmetod.

AbstractAboriginerna i Australien har sedan kolonialtiden blivit diskriminerade och har trots sitt relativt nyvunna medborgarskap inte blivit fullständigt upptagna i samhället. Vi undersöker i denna studie huruvida diskrimineringen av denna ursprungsbefolkning kan förstås utifrån delar av genusforskaren Nira Yuval-Davis medborgarskapsteori som förordar en flerskiftkonstruktion för att resonera kring medborgarskapet. I denna fallstudie tillämpar vi kvalitativ textanalys och gör en undersökning av hennes teori. Viktigt för Australiens sociala utveckling har den multikulturalistiska politiken varit. Den syftar till att skapa ett tolerant och öppet samhälle utan diskriminering genom att ta till vara på pluralismen i landet.

Skolorna är enligt lag skyldiga att utforma planer mot diskriminering och kränkande behandling, enskilt eller i sammanhängande form. Diskrimineringslagen och skollagen ställer olika krav på vilket innehåll respektive plan ska ha, men samtidigt rekommenderar Skolverket att skolorna utformar en sammanhängande plan för detta arbete. Syftet med denna studie är att undersöka hur två skolor har utformat sina planer och jämföra om det finns avvikelser mellan planerna på skolorna och styrdokumenten från lagstiftarna och myndigheterna. Frågorna som ställs är: Vad står det i styrdokumenten[1] om hur utformningen och innehållet i en likabehandlingsplan ska se ut? Hur utformar och arbetar de två undersökta skolorna med LBP utifrån de krav som styrdokumenten föreskriver? Metoden som används i undersökningen är en komparativ, kvalitativ textanalys.