Aim: The aim of this study was to examine health professionals´ experiences of giving advice regarding sleep to parents of infants and to perform and evaluate an intervention in the form of introducing information about the sleep of infants.Method: The study was designed as an intervention study with a qualitative approach where data was collected from two focus groups in the form of interviews. The intervention consisted of the information material Sugen på sömn. There were five participants whom three of them participated in the second interview. The interviews were processed by content analysis.Results: Health professionals´ experience of giving advice on sleep was summarized in three themes. The experiences of giving advice in interaction with parents, health professional themselves experienced the power to influence the parents with the advice they gave, while the parents' previous experience and knowledge impacted on how the advice came into practice.

Aim: The aim of this study was to examine health professionals´ experiences of giving advice regarding sleep to parents of infants and to perform and evaluate an intervention in the form of introducing information about the sleep of infants.Method: The study was designed as an intervention study with a qualitative approach where data was collected from two focus groups in the form of interviews. The intervention consisted of the information material Sugen på sömn. There were five participants whom three of them participated in the second interview. The interviews were processed by content analysis.Results: Health professionals´ experience of giving advice on sleep was summarized in three themes. The experiences of giving advice in interaction with parents, health professional themselves experienced the power to influence the parents with the advice they gave, while the parents' previous experience and knowledge impacted on how the advice came into practice.

Bakgrund: Amning är av stor betydelse för det nyfödda barnet och mamma, både ur närings- och trygghetsaspekter. Tidigare studier om sambandet mellan förlossningssätt och amning visar motstridiga resultat; vissa studier indikerar att sectio påverkar amningen negativt medan andra studier inte visar på något samband.Syftet: Att undersöka huruvida det finns demografiska och hälsorelaterade skillnader hos mammor gällande förlossningssätt samt om förlossningssätt påverkar amningsdurationen upp till två månaders ålder.Metod: Studien har en populationsbaserad kohortdesign och omfattar n= 35250 mamma-barn par i Örebro- och Uppsala län, där barnet fötts åren 1993-2001. Statistiska analyser har genomförts med Chi-square test, binär logistisk regressionsanalys och multivariat logistik regressionsanalys.Resultat: Visade att mammor som förlösts med sectio ammade i lägre utsträckning vid två månaders ålder i jämförelse med mammor som förlösts vaginalt. Många riskfaktorer identifierades för en ökad risk att förlösas med sectio: län, hälsofaktorer hos mamma och barn, paritet, mammans ålder, rökning samt socioekonomiska faktorer. Resultatet kan hjälpa barnmorskan i hennes profession, genom att kunskap erhålls om dessa samband.

Bakgrund: Nyblivna mammor rekommenderas att amma under barnets första halvår. År 2008 ändrades den nationella rekommendationen till att ammande kvinnor kan dricka alkohol i måttlig mängd. Syfte: Att undersöka vilka attityder föräldrar uttrycker på föräldraforum angående alkohol under amningsperioden. Metod: Data samlades in genom att undersöka föräldrainriktade webbsidor för att hitta inlägg om föräldrars attityder till amning och alkohol.  Totalt valdes 40 inlägg med medföljande svar, skrivna mellan 2008- 2013, från tre föräldraforum ut.

SAMMANFATTNING Amningen kan ibland vara svår att komma igång med. En del mammor får det att fungera utmärkt medan andra behöver mera stöd. Baby Friendly Hospital Initiative (BFHI) och ?tio steg till lyckad amning? var tänkt att uppmuntra amningen på BB genom åtgärder som utbildning av barnmorskorna i att stödja mammorna. Syftet med denna studie var att beskriva mammors känslor inför amning och deras upplevelse av stöd från personal och pappa under BB-tiden samt att jämföra med en grupp mammor från 1993.

Vid start av amning är det viktigt att modern känner att hon kan få stöd från anhöriga och från experter. Om amningen inte fungerar kan mamman få svårt att knyta an till sitt lilla barn och mamman kan börja tvivla på sitt moderskap. Barnavårdcentralsjuksköterskan (BVC-sköterskan) har en framträdande roll som amningsstödjare. BVC-sköterskan behöver därför ha mycket kunskap kring barnets behov och ha en förmåga att kunna samtala med föräldrarna. Det ligger på BVC-sköterskans ansvar att mötet med mamman blir vårdande.

Syftet med studien var att beskriva och jämföra kvinnornas upplevelse och erfarenhet av amningsrådgivning och amningsstöd genom vårdkedjan relaterat till paritet, det vill säga omföderskor och förstföderskor. Studien genomfördes som en retrospektiv tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats. I studien ingick 250 kvinnor varav 103 var förstföderskor och 147 var omföderskor. Studien utfördes med hjälp av enkäter som skickades kvinnorna när barnen var 9 månader gamla. Efter utskick en vecka senare intervjuades kvinnorna per telefon.

På de flesta svenska sjukhus har samvård av mor och barn efter förlossning eftersträvats eftersom samvård bland annat främjar amning. I samband med kejsarsnitt och då barnet inte mår väl efter födsel separeras dock ofta mor och barn för en kortare eller längre tid, vilket påverkar amningen negativt. Mödrars tillit till sin förmåga att amma har visat sig ha stor betydelse för om de skall lyckas med amning. Mödrar med låg tillit har en högre risk att sluta amma tidigt än de som har hög tillit. Syftet med studien var att jämföra nyblivna mödrars tillit till sin förmåga att amma då mor och barn vårdas tillsammans respektive vårdas separerade efter förlossning.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt ?r att unders?ka evidensen f?r om jodtillskott under graviditet eller amning, hos personer utan allvarlig jodbrist, p?verkar barnets kognitiva utveckling. Metod: Litteraturs?kningen utf?rdes i databaserna Scopus och PubMed den 21 mars 2023. S?korden delades in i fyra block utifr?n valt PICO. Populationen var barn 0?7 ?r, interventionen var jodtillskott under graviditet eller amning, kontrollen var inget jodtillskott/placebo under graviditet eller amning, och utfallet var resultat p? kognitionstesterna Bayley-III eller WPPSI-III. Inklusionskriterierna var att studierna skulle vara RCT:er och att jodtillskotten/placebo skulle vara i tablettform.

Ulla Isaksson (1916 ? 2000) wrote many novels, often with a woman or several women as protagonists. In Dit du icke vill (?Where Thou Willst Not?) from 1956 she depicts a crisis of faith in a woman, which would not have been successful had she chosen a contemporary setting. She uses an adequate historical framework, the prosecution of witches in Sweden in the 17th century, well documented in reliable sources.

Bakgrund: År 1991 lanserade WHO och UNICEF "Baby Friendly Hospitals Initiative" (BFHI). Motivet var den nedåtgående amningsfrekvensen världen över och de konsekvenser som det medförde till exempel socialt och ekonomiskt. Till grund fanns innocentdeklarationen som bygger på att alla BB avdelningar skall följa "tio steg till lyckad amning. Målet med detta är att främja, stödja och skydda amningen. Forskning visar att amningsfrekvensen har sjunkit de senaste åren i Sverige.Syfte: Syftet var att undersöka nyblivna mödrars upplevelse av stöd i sin förberedelse och uppstart av amning i Kronobergs län och jämföra detta med mödrar vid tre andra kvinnokliniker (Blekinge län, södra Kalmar län och norra Kalmar län).Metod: Undersökningen har en kvantitativ ansats.

Ulla Isaksson (1916 ? 2000) wrote many novels, often with a woman or several women as protagonists. In Dit du icke vill (?Where Thou Willst Not?) from 1956 she depicts a crisis of faith in a woman, which would not have been successful had she chosen a contemporary setting. She uses an adequate historical framework, the prosecution of witches in Sweden in the 17th century, well documented in reliable sources.

Historiskt sett har mycket förändrats inom den kvinnliga sexualiteten, kvinnorna har gått från att inte ha några rättigheter alls till att under 1900-talet få fler och fler rättigheter. Hjärnan har stor betydelse för den sexuella lusten och många faktorer påverkar kvinnans lust. Påverkande faktorer på kvinnors lust och sexualliv efter att de har fött barn är bland annat fysiska, psykiska och hormonella. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelse av den sexuella lusten och sexuallivet efter att de har fött sitt första barn. Författarna har intervjuat kvinnor om deras upplevelse av sin sexuella lust samt sexuallivet när barnet var 9-18 månader, då kvinnan förmodas ha uppnått en trygghet i sin föräldraroll.