Abstract Arbetet, som är skrivet av Martina Filling och Therese Rasmusson, handlar om synen på lärarens förändrade fostransroll mellan 1946 och 1962. Titeln på arbetet är En förändrad lärarroll och syftet är att undersöka vilka olika perspektiv som existerade i diskussionen om lärarrollens fostransuppdrag mellan 1946 och 1962. För att uppnå ett resultat och dra en slutsats har två tidskrifter använts som källor, vilka publicerades under den tidsperiod undersökningen ämnar undersöka. Utvalda artiklar ur tidskrifterna granskades och sammanfördes till en textanalys. Materialet för textanalysen består av lärartidningarna Skola och samhälle och Svensk lärartidning.

Skolverket har kommit med en ny läroplan Lgr 11, med förhoppning om att ändra utvecklingen i de svenska skolorna, angående elevernas svaga kunskaper i matematik. Det har debatterats och skrivits mycket om just de svenska elevernas svagheter i matematik både nationellt och internationellt. Mitt syfte med detta arbetet har varit att undersöka lärarnas erfarenheter (deras empirier) genom åren. Genom deras synpunkter och de gällande läroplanerna under åren, har min tanke varit att fånga upp deras åsikter om utveckling i matematik och varför det har gått åt detta håll. Besitter lärarna med kunskaper som är intressanta för vidare undersökning? Undersökningen har gjorts med en enkät, samt med möjlighet för lärarna att skriva egna kommentarer.

Syftet med detta arbete är att beskriva vanliga metoder ämneslärare använder sig av för att skapa och upprätthålla tystnad och ordning i klassrummen, när det enligt lärarnas uppfattning behövs. Vår empiriska del av arbetet grundar sig på en kvalitativ metod. Vi har genomfört observationer och intervjuat fem olika ämnes- och klasslärare i en F-5 skola i en förort i Stockholmsområdet. I observationerna har vi valt att följa två stycken år 2-3 klasser, under fem olika ämneslektioner. Utifrån litteratur och tidigare studier har vi belyst hur prat och ordning i skolorna har sett ut under de senaste tvåhundra åren och hur lärarens roll har förändrats i förhållande till den rådande skolkulturen.

Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.

Idag är skolan ofta föremål för debatt i massmedia. Ett vanligt förekommande ämne är den bristande ordningen i klassrummen och hur den leder till försämrade resultat. Den allmänna uppfattningen är att hårdare disciplin är lösningen.          Studiens syfte är därför att skildra hur fem förstelärare gör för att skapa ordning i sina klassrum. För att uppnå syftet utfördes kvalitativa intervjuer med utgångspunkt i en vinjett, vilken våra informanter fick ta del av. I analysen användes framför allt symbolisk interaktionism och ledarskapsteori som teoretiskt ramverk.          Resultatet visade att inga av informanterna var för metoder så som skrämsel, kvarsittning, utkastning eller andra former av bestraffningar.

The purpose of this study was to examine whether the degree of discipline in social services may be the reason why more children are evicted in one municipality in Stockholm, compared to another. Since our purpose was to study the degree of discipline in social services work with eviction cases where children are concerned, discipline is therefore a central part of the study. The interest in the subject arose from our prior understanding that social services approach to discipline may affect the extent of evictions. In order to answer the study?s question at issue, a qualitative interview was conducted to create an understanding of the discipline and a vignette study was conducted to compare the social workers assessments in two municipalities in Stockholm, Högstad and Lågby.

Under en längre tid har en debatt angående ordningen i skolan, eller bristen därav, pågått i både media och det politiska fältet. Bland annat har Utbildningsminister Jan Björklund hävdat att internationella undersökningar visar att den svenska skolan har de stökigaste klassrummen, högst andel skolk, sena ankomster, skadegörelse och grovt språk än några andra länder. Detta har mötts av motstånd från bland annat personer som granskat rapporterna och hävdar att resultaten inte alls stämmer.Den tidigare forskningen har påvisat både skillnaderna mellan ordningen i klassrummen idag och ordningen för 100 år sedan. Den har även redovisat studier om regelarbete, tillrättavisningar och beröm, lärares bemötande mot elever samt vikten av en god föräldrakontakt. Dessutom har även förändringar som gjorts i skollagen, för att förbättra arbetsklimatet för både lärare och elever, tagits upp.Syftet för denna studie var att undersöka och belysa fem tidigarelärares tankar och erfarenheter om att arbeta med ordning och disciplin i klassrummet.

Syftet med studien är att presentera ett urval av modeller för ledarskap och undersöka om dessa används i svenska klassrum. Modellerna är amerikanska och hämtade från forskningsområdet"Classroom Management", eller CM. Observationerna är gjorda vid fyra skolor och har ligger till grund för 6 intervjuer som gjorts. Lärares ledarskap är mycket komplext och enligt min observation det går inte att peka på att lärare konsekvent använder sig av en modell..

Syfte och frågeställningarSyftet med detta arbete är att ta reda på hur fotbollstränare hanterar fotbollsspelare som begår disciplinära fel och hur de ser på sin egen roll i klubben utifrån betydelse och ansvar.Frågeställningarna är följande;Vad betyder disciplin för fotbollstränare? Hur ser fotbollstränare på spelare ur ett disciplinärt perspektiv?Hur hanterar fotbollstränare spelare som gjort sig skyldiga till disciplinära fel?Hur betydelsefull anser tränaren sig vara för klubben?MetodFörfattaren hade ett hermeneutiskt förhållningssätt till studien genom vilken sex manliga fotbollstränare intervjuades. Samtliga tränare har antingen varit eller är aktiva inom seniorfotbollen. Intervjuerna var semi-strukturerade och pågick mellan 45 minuter till 120 minuter. I efterhand transkriberades och analyserades materialet för att kartlägga relevant material till studien utifrån frågeställningarna.ResultatEn majoritet av de intervjuade ansåg att disciplinen var avgörande för att uppnå framgång med ett fotbollslag och samma grupp tränare såg på disciplin som ett verktyg att forma laget med både på och utanför fotbollsplanen.

Under åren 1946-1962 förändras Sveriges obligatoriska skolväsende i grunden. Hur såg lärarna på de frågor som rörde disciplinen i skolan och hur menade de att problemen hade uppstått samt hur skulle problemen lösas på både kort och på lång sikt. Analysen tar upp vad folkskollärarna debatterar om disciplinproblemen under 1950-talet till och med 1964. Analysen görs utifrån folkskollärarnas tidning och lärartidningen..

Enligt nationalekonomisk teori borde invandring ha en positiv nettoeffekt på mottagarlandets välfärdssystem. Det beror på att invandrarbefolkningen ofta har en mer fördelaktig åldersfördelning är den infödda befolkningen, med en högre andel personer i arbetsför ålder. Tidigare studier har visat att Sveriges nuvarande invandrarbefolkning bidrar med en negativ nettoeffekt, dvs. att invandrarbefolkningen kostar staten mer än vad den ger. Till skillnad från tidigare studier fokuserar denna uppsats på invandringen och de offentliga finanserna på lokal nivå.

Syfte och frågeställningarSyftet med detta arbete är att ta reda på hur fotbollstränare hanterar fotbollsspelare som begår disciplinära fel och hur de ser på sin egen roll i klubben utifrån betydelse och ansvar.Frågeställningarna är följande;Vad betyder disciplin för fotbollstränare? Hur ser fotbollstränare på spelare ur ett disciplinärt perspektiv?Hur hanterar fotbollstränare spelare som gjort sig skyldiga till disciplinära fel?Hur betydelsefull anser tränaren sig vara för klubben?MetodFörfattaren hade ett hermeneutiskt förhållningssätt till studien genom vilken sex manliga fotbollstränare intervjuades. Samtliga tränare har antingen varit eller är aktiva inom seniorfotbollen. Intervjuerna var semi-strukturerade och pågick mellan 45 minuter till 120 minuter. I efterhand transkriberades och analyserades materialet för att kartlägga relevant material till studien utifrån frågeställningarna.ResultatEn majoritet av de intervjuade ansåg att disciplinen var avgörande för att uppnå framgång med ett fotbollslag och samma grupp tränare såg på disciplin som ett verktyg att forma laget med både på och utanför fotbollsplanen.

Syfte och frågeställningarSyftet med detta arbete är att ta reda på hur fotbollstränare hanterar fotbollsspelare som begår disciplinära fel och hur de ser på sin egen roll i klubben utifrån betydelse och ansvar.Frågeställningarna är följande;Vad betyder disciplin för fotbollstränare? Hur ser fotbollstränare på spelare ur ett disciplinärt perspektiv?Hur hanterar fotbollstränare spelare som gjort sig skyldiga till disciplinära fel?Hur betydelsefull anser tränaren sig vara för klubben?MetodFörfattaren hade ett hermeneutiskt förhållningssätt till studien genom vilken sex manliga fotbollstränare intervjuades. Samtliga tränare har antingen varit eller är aktiva inom seniorfotbollen. Intervjuerna var semi-strukturerade och pågick mellan 45 minuter till 120 minuter. I efterhand transkriberades och analyserades materialet för att kartlägga relevant material till studien utifrån frågeställningarna.ResultatEn majoritet av de intervjuade ansåg att disciplinen var avgörande för att uppnå framgång med ett fotbollslag och samma grupp tränare såg på disciplin som ett verktyg att forma laget med både på och utanför fotbollsplanen.

I denna uppsats undersöker jag hur pass effektiv jag kan vara i mitt musikskapande och hur jag kan göra för att bli ännu mer effektiv. Under nästan två månader skrev jag tre låtar i veckan som resulterade i totalt 16 stycken låtar. Av dess valde jag ut fem stycken som jag spelade in och producerade. Genom att ge mig själv tydliga tidsgränser och använda effektiva verktyg och metoder, har jag lyckats skriva mer musik än vad jag någonsin tidigare har gjort. Resultatet visar att med vilja, disciplin och rätt verktyg så kan jag producera betydligt mer material än vad jag tidigare hade vågat tro..

Syftet med uppsatsen är att beskriva och undersöka de motiv som låg bakom den nya lagändringen om allvarligt psykiskt störda brottslingar i brottsbalken 30 kap 6 §. I forskningen undersöks även vilka attityder psykiatriker och socialutredare som jobbar med rättspsykiatrisk undersökning har kring dessa motiv och hur de ser på framtiden. Forskning är kvalitativ och empirin består av förarbeten till lagändringen och intervjuer av tre psykiatriker och tre socialutredare som jobbar inom rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet.Mina specifika forskningsfrågor lyder: Vilka motiv låg bakom lagändringen i brottsbalken 30 kap 6 §? Hur upplever psykiatriker och socialutredare som arbetar inom rättspsykiatrin lagändringen? I vilken utsträckning finns det likheter och skillnader i attityderna mellan professionerna?De teoretiska utgångspunkterna är ifrån utilitarismen där ansvar är det centrala begreppet, det andra begreppet som används är disciplin som är hämtat ifrån och Foucaults makt teori. Resultatet och analysen utgår ifrån de teman som kommit fram utifrån förarbetena; flexibilitet, straffvärde, vårdbehov, självförvållande och temat framtiden har även valts att ha med.Resultatet visar på att självförvållat rus och avsaknaden av ett vårdbehov verkar vara det motiv som talar mest för att det ska bli ett fängelsestraff istället för rättspsykiatrisk vård enligt mina informanter och en viktig del är att alla omständigheter vägs samman och helhetsbedöms.