Syftet med denna uppsats är att undersöka hur socialsekreterare i några kommuner bedömer behovet av stöd för föräldrar med en lindrig utvecklingsstörning eller svagbegåvning. Vidare är syftet att undersöka vad socialsekreterarna upplever vara problematiskt vid dessa bedömningar, samt att inventera vad tidigare forskning säger på området. Forskningsöversikten kommer i uppsatsen att användas som analysverktyg. Som metod använder jag mig av en kvalitativ ansats i form av halvstrukturerade intervjuer. Resultatet visar att alla de tre intervjuade socialsekreterarna gör en vanlig utredning.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka om det finns någon skillnad mellan personer med ländryggssmärta (LS) som klarar eller inte klarar att utföra en korrekt aktivering av Transversus Abdominis (TrA), mätt med ultraljud, utifrån självskattad smärta, funktion och aktivitetsnivå. Frågeställningen är vilken skillnad som finns mellan personer med ospecifik LS som korrekt respektive inkorrekt aktiverar TrA gällande deras självskattade smärta, funktionsnivå samt aktivitetsnivå.MetodDetta är en pilotstudie av kvantitativ tvärsnittsart. Studien är en sekundär analys av redan insamlad data där 53 personer ingick, 37 personer med ländryggssmärta och 15 friska personer. Urvalet för aktuell studie var gruppen från den primära studien som hade ländryggssmärta. Det var 24 kvinnor och 13 män i åldern 18-65år.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka om det finns någon skillnad mellan personer med ländryggssmärta (LS) som klarar eller inte klarar att utföra en korrekt aktivering av Transversus Abdominis (TrA), mätt med ultraljud, utifrån självskattad smärta, funktion och aktivitetsnivå. Frågeställningen är vilken skillnad som finns mellan personer med ospecifik LS som korrekt respektive inkorrekt aktiverar TrA gällande deras självskattade smärta, funktionsnivå samt aktivitetsnivå.MetodDetta är en pilotstudie av kvantitativ tvärsnittsart. Studien är en sekundär analys av redan insamlad data där 53 personer ingick, 37 personer med ländryggssmärta och 15 friska personer. Urvalet för aktuell studie var gruppen från den primära studien som hade ländryggssmärta. Det var 24 kvinnor och 13 män i åldern 18-65år.

Syftet är att genom en litteraturgranskning av vetenskapligt publicerade forskningsartiklarundersöka vad peer-tutoring som en form av kooperativt lärande kan innebära för möjlighetentill social interaktion och lärande när elever med funktionsnedsättning inkluderas i enidrottsundervisningssituation. Många elever med funktionsnedsättning är inte inkluderade iidrottsundervisningen som de skulle önska, detta begränsar deras påverkansmöjlighet till godhälsa genom fysisk aktivitet. Kooperativt lärande och peer-tutoring har visat sig gemöjligheter till ökad social interaktion och lärande. Sökmetod: Tio vetenskapligt publiceradeartiklar granskades och tre återkommande områden kunde skönjas. Dessa var socialinteraktion, lärande hos eleverna och lärarens roll i undervisningssituationen.

Lindén.S. En handikappad familj? ? en studie om den psykosociala situationen för föräldrar med funktionshindrade barn. Examensarbete i folkhälsovetenskap 20 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, 2005 Tidigare studier som gjorts på den gruppen pekar mot att föräldrarnas situation är jobbig och ansträngd.

The aim of this study is to describe and examine the characteristics of inclusion of children with disabilities in the kinder garden and primary school in Belarus. The data in this study were collected through interviews with special teachers and staff at the Developing and Rehabilitation center. The interviews were supported by child-observations and a literature study. Staying in boarding schools prevents handicap students from integrating with the society as well as getting social experience. Integrated education demands the combination of two regularities: education of children with normal development and special education of children with psycho-physiological problems.

Sammanfattning/abstrakt Dunér, Pia (2014) ?Design for all? ? ett perspektiv på inkluderingsbegreppet (?Design for all? - A perspective on the concept of inclusion) Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola Problemområde Begreppet ?Design for all? kommer från forskningsfältet ?disability studies? och bygger på en förändring i synsättet hos de som arbetar med personer i behov av särskilt stöd, för att dessa personer ska ses som subjekt med rättigheter och möjlighet till delaktighet, och inte som objekt. Teorin fokuserar inte bara på individer med funktionshinder utan involverar alla individer som är i svårigheter utifrån exempelvis etnicitet, social klass och kön. Jag inspirerades till att använda begreppet i min studie vid en föreläsning av Claes Nilholm där han nämnde det som en vidareutveckling av inkluderingsbegreppet. Jag anser att begreppet ?Design for all? är intressant utifrån att det delvis bryter mot de gamla termerna integrering och inkludering.

There is a need for examining the accessibility of public web sites and for several reasons. First, public organizations possess considerable amounts information of interest to its citizens and which ought to be easily accessible. Secondly, international and national guidelines for web publishing support the different types of requirements experienced by web users and, in particular, with regard to accessibility for people with disabilities. The thesis examines the design of public web sites from two different aspects. Web sites can be built up and structured from the management view of the public organization, or, they can be constructed with a view to user needs and requirements.

Tidigare forskning har visat att barn med typisk utveckling går från en visuell strategi till en fonologisk. Huruvida denna utveckling sker hos personer med utvecklingsstörning är oklart. De flesta forskare är överens om att dessa personer har en nedsättning i den fonologiska loopen. Om denna nedsättning beror på strukturella avvikelser eller utvecklingsförsening är forskarna inte eniga om. Det är även oklart var en eventuell strukturnedsättning skulle sitta.

The purpose of this masters´ thesis is to examine the attitudes of public librarians towards easy-to-read literature and see whether a connection between these attitudes and accessibility can be made. The study has been performed with a qualitative approach and consists of four depth interviews with emphasis on how librarians relate to and experience easy-to-read literature and its´ users. As complement to the depth interviews, two micro interviews were made. The study can be seen as a follow up to a survey I made 2005, commissioned by The centre for Easy- to-Read. As analytical tools the cultural sociological theories of Pierre Bourdieu, with his concepts field, cultural capital and habitus, have been used.

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi upplever skolans stöd i läsning och skrivning. Sex ungdomar mellan 12 och 20 år har intervjuats. Utsagorna har analyserats tematiskt med en fenomenologisk ansats. Resultatet visar att eleverna vill att lärarna ska lyssna och beakta deras åsikter gällande vilket stöd som de behöver, samt var, hur och när detta ska ges. Eleverna upplever skilda svårigheter i läsning och skrivning, vilket även kan resultera i problem gällande de teoretiska ämnena.

The purpose of this study is to generate knowledge about how teachers relate to students with language impairment in learning situations, with particular focus on working memory. The questions are: What kind of knowledge do teachers have regarding language impairment and working memory?, What experience do teachers have regarding lack of working memory abilities among students with language impairment and which consequences do the teachers believe such defects may have for the students? and How can teachers create a learning environment that reduces the working memory demand for students with language impairment? A review of the field shows that there are gaps to fill regarding students with language impairment and working memory. Language impairment has so far been neglected by researchers and within the public debate. How working memory capacity affects the students has only recently begun to receive attention in school and research.

Abstract:Objective: This study aimed at describing the health concept in the Swedish follow up programme for cerebral palsy (CPUP), with main focus on how aspects of participation is expressed in the agenda of the programme. Design: Document analysis: The home-page of CPUP was searched for three types of written material; references to the nature and aim of the programme, protocols used for data collection and abstracts from articles and reports on the list of publications. Within these all expressions of health, with bio-psycho-social understanding of the concept, were extracted and condensed with manifest content analysis. The meaning units obtained were linked to the International Classification of Function, Disability and Health ? Child/Youth (ICF-CY).

Rapporten handlar om rörelsehindrades studie- och yrkesval och deras erfarenheter av studie- och yrkesvägledningen under studieåren. Undersökningens syfte är att visa på om respondenterna utsatts för ?cooling down? av sina studie- och yrkesvägledare. Den har genomförts medelst nio intervjuer med unga rörelsehindrade personer. Intervjuerna har analyserats med två kvalitativa analysmetoder, meningskoncentrering och dikotomi.

Det övergripande syftet med min C-uppsats är att granska lärarens bedömning och perceptio-ner för elever i behov av särskilt stöd och vidare belysa vilka möjligheter och begränsningar de anser sig ha för att kunna ta hänsyn till elever i behov av särskilt stöd samt få en syn på de skolsituationer som barn och elever med dolda funktionshinder och i behov av särskilt stöd kan befinna sig i.För att få svar på mina frågor har sex lärare inklusive en special lärare intervjuats och samti-digt diskuterades de psykologiska och biologiska faktorer kring barns och ungdomars utveck-ling. Den historiska återblicken ger oss en uppfattning på hur begreppet ?en skola för alla? har utvecklats inom loppet av tiden och vilka syn på barn i behov av särskilt stöd har pedagogerna idag. De centrala frågorna rörde sig om pedagogernas uppfattning om barn med koncentra-tionssvårigheter och deras syn på diagnostisering av barn med problem. En inkluderande inte-grering i jämförelse med segregering diskuterades också samt hur pedagogerna kan hjälpa dessa barn.Eleverna i skolan är olika och deras olikheter måste mötas med omtanke.