Tidigare studier har visat att aktiekursen inte sjunker lika mycket som kontantutdelningen vid utdelningstillfället. Det innebär att aktiemarknaden inte alltid är effektiv. Syftet med den här studien var att undersöka om privatpersoner i Sverige kunde utnyttja den beskrivna ineffektiviteten för att göra snabba vinster i samband med den årliga kontantutdelningen. Studien baserades på Stockholmsbörsens aktiekurser under utdelningsperioden från mars till maj 2005. En slutsats av studien var att en viss handelsstrategi gav större möjlighet till snabba vinster medan en annan strategi indikerade att marknaden var effektiv och inte gav denna möjlighet.

Tidigare forskning från USA fastslår att P/E-talet och Direktavkastningen fungerar som indikatorer för framtida aktieutveckling. Denna forskning sträcker sig fram till år 2000. Tanken med detta arbete är att applicera föregående forskares tankar på den svenska marknaden för åren efter 2000. Tanken med uppsatsen är att utreda ifall historiska värden på Direktavkastning och P/E-tal kan leda en investerare till ett bättre investeringsbeslut under perioden 2000- 2008.Arbetet består av två delar, en utförlig kvantitativ del och en något enklare kvalitativ del. I den kvantitativa delen genomförs tester på den datamängd som samlats in i form av regressionsanalyser.

Bakgrund: Det finns ma?nga aktier att va?lja mellan pa? aktiemarknaden. Fo?r en person som aldrig tidigare har handlat med aktier kan det vara sva?rt att veta vilken investering som efter en tid kan generera ett ho?gre va?rde a?n det satsade kapitalet. Relativva?rdering a?r en investeringsstrategi som kan tilla?mpas fo?r att identifiera dessa aktier.Syfte: Syftet med studien a?r att underso?ka om va?rdemultiplarna P/E-talet, P/BV-talet och Direktavkastning kan generera o?veravkastning genom investeringar i underva?rderade aktier i finansbranschen.

Bakgrund: Det finns ma?nga aktier att va?lja mellan pa? aktiemarknaden. Fo?r en person som aldrig tidigare har handlat med aktier kan det vara sva?rt att veta vilken investering som efter en tid kan generera ett ho?gre va?rde a?n det satsade kapitalet. Relativva?rdering a?r en investeringsstrategi som kan tilla?mpas fo?r att identifiera dessa aktier.Syfte: Syftet med studien a?r att underso?ka om va?rdemultiplarna P/E-talet, P/BV-talet och Direktavkastning kan generera o?veravkastning genom investeringar i underva?rderade aktier i finansbranschen.

Bakgrund: Det finns ma?nga aktier att va?lja mellan pa? aktiemarknaden. Fo?r en person som aldrig tidigare har handlat med aktier kan det vara sva?rt att veta vilken investering som efter en tid kan generera ett ho?gre va?rde a?n det satsade kapitalet. Relativva?rdering a?r en investeringsstrategi som kan tilla?mpas fo?r att identifiera dessa aktier.Syfte: Syftet med studien a?r att underso?ka om va?rdemultiplarna P/E-talet, P/BV-talet och Direktavkastning kan generera o?veravkastning genom investeringar i underva?rderade aktier i finansbranschen.

På en perfekt marknad bör en investerare vara likgiltig till om en aktie ger avkastning i form av kapitaltillväxt eller utdelning. Emellertid existerar skatter och transaktionskostnader på marknaden, det vill säga marknaden är inte perfekt. Med tillgång till unik data som visar aktieplacerares innehav hos bolag på Stockholmsbörsen är studiens syfte att finna klientel i form av ålders-, köns- och inkomstgrupper. Vi finner att investerare inte är likgiltiga till utdelning. Äldre individer, kvinnor och låginkomsttagare utgör en större andel av aktieplacerarna i bolag som lämnade utdelning vilket indikerar att dessa har preferenser för aktier med utdelning.

Uppsatsens syfte är att använda sig av befintlig teori kring utdelningspolicy och applicera denna på den svenska marknaden för att försöka förklara Direktavkastningsnivåer för företag som gav utdelning på den svenska marknaden mellan 1992-2002. En kvantitativ metod i form av multipel OLS-regression har använts för att förklara Direktavkastningen (beroende variabel) med hjälp av tio olika oberoende variabler. 41 stycken företag undersöks 1992, 47 stycken för 1997 och 51 stycken för 2002. Det genomförs även ett test för att säkerställa huruvida det har skett signifikanta effektförändringar av koefficienterna mellan undersökningsåren. Statistiska tester genomförs också på resultaten.

Problemformulering: Går det att uppnå en signifikant återkommande överavkastning samt riskjusterad överavkastning i förhållande till den svenska aktiemarknaden genom systematiskt följande av investeringsstrategin ?Dogs of the Dow??Syfte: Syftet är att undersöka huruvida teorin ?Dogs of the Dow? är applicerbar på den svenska aktiemarknaden i sökandet efter en signifikant återkommande överavkastning i förhållande till marknaden. Med detta hoppas det finnas en positiv differens av den riskjusterade överavkastningen gentemot index.Metod: Studien samlar in primärdata för empirin via SIX Trust, SIX Edge samt från Riksbankens hemsida. Sekundärdata härstammar från vetenskapliga artiklar uthämtade från främst JStor och EBSCO Host. Även studentlitteratur, tidigare studier utgör sekundärdata.

I detta examensarbete har Stockholmsbörsens historiska utveckling under perioden 1919 ? 2003 analyserats. Arbetet har genomförts med handledning från SEB Enskilda Banken och Institutionen för produktionsekonomi vid Linköpings tekniska högskola.De viktigaste resultaten som dras ur detta arbete grundar sig främst på statistisk analys av historiska tidsserier över totalavkastning, Direktavkastning, inflation och BNP-tillväxt. Först har Stockholmsbörsens totalavkastning analyserats och dess egenskaper presenterats. Här kan nämnas att utdelningarna spelat en stor roll för den historiska totalavkastningen, återinvesterade utgjorde dessa cirka 62 procent av den årliga reala totalavkastningen på 6,6 procent under perioden 1919 ? 2003.Vidare har Stockholmsbörsens Direktavkastning och dess betydelse som värderingsmått studerats.

I denna studie har företags aktieutdelning i form av Direktavkastning undersöktsi förhållande till majoritetsägarens skattesituation. En utvald grupp av företagfrån Stockholmsbörsen under åren 1985?2000 har undersökts. Datamaterialetinnehåller cirka 1800 företagsår. Det som skiljer olika investerargrupper åt ärbland annat skatten på utdelning och kapitalvinster.

Denna studie har undersökt huruvida det är möjligt att på Nasdaq OMX Stockholm generera systematiska överavkastningar i samband med att aktier börjar handlas exklusive rätt till utdelningar. Samtliga utdelningstillfällen har undersökts under perioden 2007-2011 vilket givit en total observationsmängd på 699 stycken tillfällen. Genom att ha tagit hänsyn till eventuella marknadsfluktueringar och vikta dessa med bolagets unika risk, i form av betatal, har resultaten även justerats för normalavkastningar under den undersökta dagen. Resultaten från Large Cap, Mid Cap samt Small Cap har sedan jämförts. Resultaten visar att överavkastningar är möjliga under dagen då aktien slutar handlas inklusive utdelning, samt att effekten är större för de mindre bolagen..

Syftet med uppsatsen är att belysa i vilken utsträckning valda faktorer påverkar Direktavkastningen i Sverige samt att klargöra huruvida investerare kan använda faktorerna i syfte att uppnå önskad utdelningsnivå. Metoden som har använts är kvantitativt baserad, den empiriska datan är företrädesvis insamlad från databasen Six Trust, tillhandahållen av LINC vid Lunds Universitet. Angreppssättet har varit deduktivt, där teorier har testats genom multipel regressionStudien visar inte på något entydigt signifikant resultat för de undersökta variablernas förklaringsgrad på Direktavkastningen. Resultatet motsäger därmed ett flertal erkända forskares tidigare resultat, däriblad kan nämnas John Lintner(1956) som menade att utdelningen i mycket stor utsträckning kan förklaras av företagens vinster, något vi inte finner stöd för. Vid prognosticering av utdelningsnivån hos svenska börsföretag bör undersökta variabler inte ligga till grund för placering..

Det finns få studier där kombinationer av nyckeltal används för att indentifiera undervärderade bolag. Denna undersökning kombinerar P/E-tal, P/B-tal samt Direktavkastning för att ta reda på hur värdeinvesteringar har gett för avkastning mellan 1980 till 2010. Risken tas även hänsyn till.Denna studie testade hypoteserna statisktikt, vilket inte gjorts tidigare i stor utrstäckning. Resultaten blev att värdeinvesteringar har överavkastat index i Norden under tidsperioden, men det blev inte statistiskt signifikant. Värdeinvesteringar avkastade i genomsnitt 55,72 % mot index som avkastade 18,87 % i genomsnitt.Vi undrar om det är värt att ta hänsyn till risken vid värdeinvesteringar över så lång tidsperiod.

Fastigheter liknar mer och mer en handelsvara. En transparent marknad är därför ett måste för att skapa en effektiv marknad och för att locka internationella såväl som nationella investerare.Den svenska fastighetsmarknaden har länge kännetecknats för sin transparens, men den senaste tiden har utvecklingen gått i motsatt riktning. För att bibehålla transparensen behöver aktörer på fastighetsmarknaden tillräckligt med underlag för att fatta korrekta investeringsbeslut. Prognoser baserade på kvantitativ historisk data är ett verktyg som inte används i stor utsträckning idag, men som kan föra utvecklingen av investeringsunderlag framåt.Denna rapport beskriver en prognosmodell vilken kan användas för att prognostisera framtida potentiell värdeutveckling för kontorsfastigheter. Prognosmodellerna baseras på flertalet multipla regressioner över paneldata.

Den här uppsatsen undersöker den implicerade volatiliteten hos svenska aktieoptioner, hur väl denna överensstämmer med den realiserade volatiliteten och om den kan prognostisera densamma. Då undersökningen görs på aktieoptioner, som i Sverige är amerikanska, är valet av värderingsmodell av stor vikt och av denna anledning har vi valt att använda oss av två modeller. Dessa modeller är Black-Scholes som är en modell utformad för värdering av europeiska optioner men som efter vidareutveckling av Merton, klarar Direktavkastning samt Cox-Ross- Rubinstein som båda kan hantera amerikanska optioner. Resultatet från dessa båda modeller jämförs sedan dels med den realiserade volatiliteten och dels med varandra. För att utvärdera det eventuella prediktionsvärdet hos den implicerade volatiliteten gör vi sedan två regressioner där den implicerade volatiliteten från de båda modellerna jämförs med den realiserade volatiliteten.