I Sverige kan individer antingen bedömas begrÀnsat eller obegrÀnsat skattskyl- diga. Anses individen bosatt, stadigvarande vistas eller vÀsentligt anknuten fö- religger obegrÀnsad skattskyldighet och svensk beskattningsrÀtt för samtliga in- komster. IL rÀknar upp olika grunder pÄ vilka individen kan bedömas vÀsent- ligt anknuten pÄ. Antalet rÀttsfall pÄ omrÄdet pÄvisar dock stora tolkningspro- blem. Studier visar emellertid att tre faktorer i synnerhet har tillmÀtts större uppmÀrksamhet och betydelse Àn övriga och uppsatsen avser att undersöka om de tre bedöms tillrÀckligt starka att ensamma medföra vÀsentlig anknytning.

Bakgrund och problemformulering: Det finns en komplexitet vid anvÀndandet av olika styrmodeller och dÀrför Àr det av vikt att kritiskt granska vilka styrmedel som implementeras i organisationen. Det Àr Àven viktigt att se till att styrmodellerna samverkar och vÀlja den rÀtta kombinationen av dem. Problematiken handlar om att organisationer anvÀnder sig av styrmodeller som inte Àr kompatibla med varandra. Styrmodeller som bygger pÄ olika styrlogiker riskerar att motverka varandra vilket kan leda till obalanser och negativa effekter.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att, via enkÀtstudie, beskriva om mellanchefer upplever balans mellan ekonomistyrningsmodellerna; mÄl- och resultatstyrning samt detaljstyrning och förklara om skillnaden i Àgandet kan vara en förklaringsfaktor till eventuella obalanser. Vi vill Àven veta hur det tar sig i uttryck.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att ge en ökad förstÄelse för Venture capitalbolagen och dess portföljbolag. Tanken Àr sedan att koppla ihop Venture capitalbranschen med den rÄdande lÄgkonjunkturen för att se om branschen pÄverkats, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt.Metod: Uppsatsen Àr byggd pÄ en kvalitativ studie. Den kvalitativa studien har utförts med hjÀlp av tre intervjuer, tvÄ via personliga möten och en via telefon. Litteratur och vetenskapliga artiklar har anvÀnds för att bygga upp teorin.Resultat & slutsats: Författarna har kommit fram till att möjligheten att fÄ Venture capital har minskat under lÄgkonjunkturen. En stor faktor Àr att nedgÄngen pÄ börsen lett till överallokering hos bland annat banker och försÀkringsbolag som normalt Àr stora investerare i fonder med onoterade bolag.

Pfizer Àr vÀrldens största lÀkemedelsföretag med omkring 112.000 anstÀllda och med produktion vid 67 fabriker vÀrlden över. I Sverige finns produktionsanlÀggningar i Stockholm, Uppsala, StrÀngnÀs och Helsingborg. DÄ lÀkemedelsbranschen Àr en av de mest synade och hÄrdast kontrollerade branscherna i vÀrlden stÀller detta i sin tur höga krav pÄ tillverkningsprocesserna. Examensarbetet har utförts vid produktionsanlÀggningen i Helsingborg, dÀr bland annat rökavvÀnjningsmedlet Nicorette tillverkas. PÄ grund av bristande processkÀnnedom har företaget byggt upp kostnadskrÀvande kontrollsystem för att garantera att de produkter som levereras ligger inom specifikationsgrÀnserna.

Bakgrund: Vissa företag skall enligt Ă„rsredovisningslagen bifoga en kassaflödesanalys i sin Ă„rsredovisning för att redovisa företagets likviditetsförĂ€ndring under perioden. De företag som upprĂ€ttar en kassaflödesanalys följer RedovisningsrĂ„dets rekommendation, som till största del Ă€r en översĂ€ttning av IASCs "Cash Flow Statements". Detta innebĂ€r att den svenska rekommendationen Ă€r harmoniserad mot internationell standard. Kassaflödesanalysen kan anvĂ€ndas internt av företaget för att fĂ„ kontroll över de likvida medel som strömmar in och ut ur företages verksamhet. Även andra intressenter, sĂ„som investerare och lĂ„ngivare, kan vara intresserade av företages finansiella situation, eftersom de vill berĂ€kna lönsamheten samt studera företagets förmĂ„ga att betala sina skulder.

DÄ alltfler företag i dag internationaliseras tack vare öppnare grÀnser mellan lÀnder och en friare marknad för kapital och arbetskraft, ökar Àven betydelsen av kunskaper inom interkulturell kommunikation. Med denna uppsats avser vi att undersöka hur kulturella skillnader kommer till uttryck vid möten inom och mellan organisationer. Fokus för undersökningen har varit Spanien-Sverige dÄ handelsrelationerna mellan dessa lÀnder aldrig varit mer omfattande. Detta samarbete har underlÀttats av medlemskapet i EU vilket förenklar handel och investeringar.Studien Àr kvalitativ och data har insamlats via direktintervjuer. De teorier som ligger till grund för analysen Àr kopplade till interkulturell kommunikation samt nationella kulturers inverkan pÄ mÀnniskors beteende.

SammanfattningUddeholm AB Àr en vÀrldsledande leverantör och tillverkare av verktygsstÄl med ca 3 500 anstÀllda vÀrlden över.Under de nÀrmaste Ären planeras ökad produktion och miljökrav blir allt hÄrdare. För att klara detta utförs en rad viktiga investeringar. En av dem Àr att minska utslÀppet av kylvatten och ta tillvara pÄ spillvÀrme frÄn produktionen.Projektet har utförts pÄ Granmelt som Àr en avdelning under stÄlverket. HÀr omvandlas stÄlskrot till kulor, Àven kallat granulat. Första steget i processen Àr att smÀlta stÄlskrot.

VÄrt syfte Àr att undersöka första och sista instansen av marknadskommunikationen av Bo01-mÀssan. Vi vill ta reda pÄ vilka faktorer som legat till grund för hur denna mÀssa har profilerats mot den tilltÀnkta marknaden. Vi vill belysa vikten av en marknadsanpassad profil. Vi har valt att inkludera tre olika teoriperspektiv för att komma till grunden av den problemformulering vi valt. Det första och viktigaste perspektivet behandlar profilering och imagens betydelse.

Lekmannarevisorer Àr ofta förtroendevalda utan nÄgon relevant utbildning som skulle anses likvÀrdig den en yrkesverksam revisor har. Trots att lekmannarevisorerna inte har nÄgra direkta formkrav som en professionell revisor har sÄ ska de följa god revisionssed. Grunden för god revisonssed Àr enligt FAR att revisorn ska vara oberoende, ha rÀtt kompetens och vÄrda tystnadsplikten. En verksam revisor har dessa ledord i ryggmÀrgen men en novis (som man kan utgÄ frÄn att en lekmannarevisor Àr) har de troligen inte lika inprÀntade. Man kan undra vad som Àr drivkraften bakom hur dessa lekmannarevisorer i idrottsföreningar agerar i olika situationer med tanke pÄ att det ocksÄ Àr mycket kÀnslor involverade.

Syfte: Att undersöka om man avseende pĂ„ ett debatt- och ett granskande program verkligen kan pĂ„stĂ„ att vi idag har en sĂ„dan representativ offentlighet som Habermas talar om (se Val av Teori). Det vill sĂ€ga, att se hur den samhĂ€lleliga eliten presenterar sig sjĂ€lv och sin makt offentligt idag, i ett debatt- och ett granskande program. FrĂ„gestĂ€llning: Hur kan man konkret se att politiker och företagsledare med hjĂ€lp av en sprĂ„klig och visuell retorik presenterar sig sjĂ€lva och sin makt i ett debattprogram och ett granskande program idag? Och vilka likheter/olikheter kan man dĂ„ urskilja i den politiska sjĂ€lvpresentationen mellan dessa program?Val av Teori: JĂŒrgen Habermas teori om Ă„terkomsten av den representativa offentligheten som handlar om att den moderna samhĂ€llseliten har Ă„terutvecklat en modern form av representation, som gĂ„r ut pĂ„ att presentera och representera sin makt inför folket och inte för folket.Val av Empiri: Debattprogrammet ?Argument? pĂ„ SVT 1 och SVT 24. Det granskande programmet ?Uppdrag granskning? pĂ„ SVT 1, SVT 24 och SVT Opinion.Val av Metod: Den retoriska analysen, med ett semiotiskt förhĂ„llningssĂ€tt som vetenskapsteoretisk utgĂ„ngspunkt.

I takt med att miljö och socialt ansvarstagande blivit en central frÄga globalt har Àven mÄnga privatpersoner fÄtt en vilja att ta stÀllning i dessa frÄgor nÀr de gÀller vardagliga Àrenden som konsumtion. Detta har lett till att mÄnga varor skapats i ny form som anpassar sig efter konsumenternas preferenser. Fenomenet Àr vanligast för matvaror, dÀr mÄnga varor numera bÄde existerar i sin traditionella form samt som ekologiskt alternativ, men förekommer ocksÄ för investeringar. I fondmarknaden idag finns etiska fonder som tar hÀnsyn till miljö och socialt ansvarstagande nÀr de vÀljer bolag att investera i. DÄ dessa fonder lyder under en restriktion Àr det intressant att veta om de presterar i enlighet med de traditionella fonderna eller om det finns en skillnad.

VÀrlden stÄr idag inför mÄnga miljömÀssiga utmaningar och kapitalbehovet för attmildra effekterna av klimatförÀndringarna Àr stort. För att möta det stora kapitalbehovetmÄste de globala finansmarknaderna involveras. Gröna obligationer Àr ett nyttfinansiellt instrument vars likvid Àr Àmnad att gÄ till finansieringen av projekt sombidrar till en minskad klimatpÄverkan. Finansieringsformen har vÀxt i popularitet blandsvenska organisationer sedan introduktionen pÄ den svenska marknaden trots att dessaffÀrsnytta för den utförande enheten inte Àr övertygande. Syftet med uppsatsen ÀrdÀrför att undersöka drivkrafterna bakom emitteringen av gröna obligationer samt omdessa drivkrafter Àr tillrÀckligt starka för att öka investeringarna i klimatrelateradeprojekt och pÄ sÄ sÀtt bidra till en hÄllbar utveckling.Baserat pÄ uppsatsens syfte anvÀndes en kvalitativ metod vid genomfördet av denempiriska datainsamlingen utifrÄn emittenternas perspektiv.

Effekter av samhÀllets sÀkerhetsarbete (ESS) Àr ett femÄrigt projekt som finansieras av myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap. Denna rapport Àr en delstudie inom ESS och behandlar frÄgestÀllningar inom delomrÄdet deponiolyckor med fokus avseende brand.Arbetets mÄl Àr att redovisa vilka förutsÀttningar och förhÄllanden som Àr vanliga före, under samt efter brÀnder pÄ deponier, att identifiera svaga lÀnkar och förbÀttringspotentialer i det förebyggande brandskyddsarbetet, samt att lÀmna förslag till förbÀttringar inom omrÄdet.För att kunna nÄ upp till mÄlen har författarna genomfört litteraturstudier och tre fallstudier, i form av platsbesök och intervjuer, av deponianlÀggningar som har varit drabbade av brand. Vid urvalsprocessen av vilka anlÀggningar som skulle studeras stÀlldes tvÄ kriterier upp. Dessa var att branden inte var Àldre Àn tvÄ Är och att omfattningen varit betydande. Efter urvalsprocessen fastslogs att fallstudier skulle ske pÄ Storskogens avfallsanlÀggning i Oskarshamn, Heljestorp avfallsanlÀggning i VÀnersborg och HÀringetorp avfallsanlÀggning i VÀxjö.De slutsatser som har dragits Àr att brÀnder pÄ deponianlÀggningar Àr nÄgot som sker relativt ofta i Sverige idag och dessa leder till att en mÀngd miljö- och hÀlsoskadliga Àmnen bildas.NivÄn pÄ det skadeförebyggande och skadebegrÀnsande arbetet med avseende pÄ brand skiljer sig Ät mellan de tre studerade anlÀggningarna.

SammanfattningDen hÀr uppsatsen handlar om skolelevers uppfattning om vad hÀlsa Àr och vad de lÀr sig om hÀlsa i skolan. I uppsatsen kommer jag ocksÄ gÄ in pÄ om eleverna anvÀnder sig av hÀlsa nÀr de Àr i skolan, hemma och pÄ fritiden. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad elever har för tankar om hÀlsa. För att kunna ta reda pÄ det sÄ utgÄr jag frÄn forskningsfrÄgorna: Vad lÀr sig elever om hÀlsa enligt dem sjÀlva? AnvÀnder eleverna sina kunskaper om hÀlsa i skolan, hemmet och pÄ fritiden?Min ansats Àr kvalitativ och den metod jag anvÀnder för att fÄ svar pÄ mina frÄgor Àr intervjuer.

Norra DjurgÄrdsstaden Àr för nÀrvarande ett av Europas största stadsutvecklingsomrÄden och kommer ge rum för cirka 10 000 nya bostÀder och cirka 30 000 nya arbetsplatser. Stadsdelen prÀglas av en stark miljöprofilering och ska verka som en förebild för ett hÄllbart stadsbyggande.I början av 2013 kommer ett logistikcenter upprÀttas i Hjorthagen för att hantera transporter in till omrÄdet under byggprocessen. Syftet med logistikcentret Àr att minska trÀngsel och trafikstockningar genom en lotsfunktion samt reducera transporter i och med samlastning. Detta examensarbete har Àmnat kartlÀgga transportflödena med och utan en samordnad bygglogistiklösning samt berÀkna hur energianvÀndningen och utslÀppsmÀngderna skulle kunna förÀndras.KartlÀggning av transporterna har skett genom dokumentation av de följesedlar som byggherrarna fÄr som kvitton pÄ inkomna leveranser. Följesedlarna har dokumenterats frÄn JM:s byggande i Norra DjurgÄrdsstadens första etapp, Norra 1.