Bakgrund: Det finns mÄnga smÄ Àgarledda företag i Sverige idag som inte ensamma besitter nÄgra större resurser, ibland torde det rent av vara sÄ att resurserna Àr sÄ knappa att företagen inte kan överleva och konkurrera. DÀrav har det blivit allt mer vanligt att flera enskilda företag gÄr ihop och tillsammans skapar ett vÀrde som de ensamma inte hade kunnat prestera. NÀr företag inom liknande verksamheter koncentrerar sig geografiskt, dels för att samarbeta, dels för att konkurrera sÄ kallas det för att företagen bildar ett kluster.Syfte: Syftet med studien var att studera och analysera vilka styrverktyg och beslutsstöd som anvÀnds för bedömning och utveckling av samarbetets vÀrde i kluster som verkar inom en kreativ nÀringsverksamhet.Metod: Studien har genomförts med en abduktiv ansats. Vissa begrepp har operationaliserats för att lÀttare kunna tolka respondenternas svar. PrimÀrdata har samlats in genom intervjuer och sekundÀrdata har samlats in frÄn litteratur, vetenskapliga artiklar och elektroniska dokument.Resultat och slutsats: Studieobjektet anvÀnde sig inte av nÄgra direkta styrverktyg och beslutsstöd för att bedöma och utveckla samarbetets vÀrde.

I media debatteras flitigt olika aspekter pÄ hur riskkapitalbolag agerar vid investeringar. Bland annat att riskkapitalbolagen krÀver hög avkastning vilket de försvarar med att de tar sÄ oerhört stora risker nÀr de gÄr in i nya bolag.I uppsatsen har tvÄ investment managers pÄ tvÄ olika venture capitalbolag pÄ den svenska marknaden intervjuats. I vÄr undersökning har vi sökt svar pÄ frÄgor kring risk, riskhantering och involvering. Vi har angripit vÄr problemformulering utifrÄn ett teoretiskt och ett empiriskt perspektiv. Vi har kommit fram till att venture capitalbolag tar en stor risk vid investeringstillfÀllet och enda sÀttet att minimera denna risk Àr att involvera sig i portföljbolaget.

Bakgrund: Göteborgs Stad har i sitt arbete mot en hÄllbar utveckling antagit 12 lokala miljömÄl. För att uppnÄ dessa har en handlingsplan framtagits dÀr behovet av ÄtgÀrder beskrivs. En del av mÄluppfyllnandet bestÄr av att förbÀttra resandet för fotgÀngare och cyklister. En konkret ÄtgÀrd Àr Trafikkontorets utmÀrkelse CykelvÀnlig arbetsplats.Syfte: Uppsatsen undersöker varför arbetsplatser i Göteborg vÀljer att delta i Trafikkontorets utmÀrkelse CykelvÀnlig arbetsplats. Genom att synliggöra de faktorer som motiverar arbetsplatser att delta bidrar resultatet till att öka förstÄelsen för vad som engagerar arbetsplatser att delta i samhÀllsnyttiga projekt.Metod: Vi har valt en kvalitativ forskningsansats och gjort halvstrukturerade djupintervjuer med tolv arbetsplatser.

Allt fler företag vÀrlden över certifierar sitt ledningssystem och intresset för kvalitetsstandarden ISO 9001 vÀxer sig allt starkare. Trots den ökade populariteten kring ISO 9001 finns det dock studier som ifrÄgasÀtter om certifiering bidrar till högre kvalitet hos företag, detta bland annat pÄ grund av att dokumentationskraven i standarden upplevs som betungande.Elektriska Installatörsorganisationen EIO, Àr en bransch- och arbetsgivarorganisation för Sveriges el- och teleteknikföretag. I början av Är 2007 startade de ett projekt med syfte att underlÀtta ISO 9001 certifiering hos sina medlemsföretag. En testgrupp med fem pilotföretag fick stöd av EIO vid certifieringsarbetet.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka resultat ISO 9001 certifieringen har lett till hos EIO:s pilotföretag.Resultaten analyseras sedan genom att utreda vilka förutsÀttningar som varit viktiga för att pilotföretagen ska kunna uppnÄ en lyckad certifiering. Vidare undersöks Àven hur pilotföretagen sjÀlva har upplevt dokumentationskraven i standarden.

I denna uppsats undersöks ett urval av mediers rapportering om vÄld i parrelationer. En kvantitativ undersökning gjordes pÄ 100 artiklar publicerade under oktober mÄnad 2013 i landsortspress hÀmtade frÄn mediearkivet. 10 av dessa artiklar undersöktes ytterligare i en kvalitativ textanalys. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur artiklar om vÄld i parrelationer formuleras och vilken plats de ges i pressen, vad Àr det som berÀttas och pÄ vilket sÀtt berÀttas det om vÄldet?Intresset för vÄld har ökat i etermedier och press men inte för alla sorters brott.

Verksamhetsutövare som söker tillstÄnd för att driva, Àndra eller anlÀgga miljöfarlig verksamhet mÄste enligt miljöbalken göra en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Detta Àr ett omfattande arbete som innebÀr att projektets direkta och indirekta konsekvenser för hÀlsa och miljö beskrivs sÄ att myndigheterna ska kunna ta beslut om tillstÄnd ska ges.Vad vi ser som risker och hur vi hanterar dem pÄverkas av mÄnga olika mekanismer. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa sambandet mellan individens kunskapssyn och hur han/hon hanterar osÀkerheter i avgrÀnsningen och bedömningen av miljökonsekvenser. Detta diskuteras sedan utifrÄn de vedertagna principerna för BÀsta tillÀmpning av MKB. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fyra miljökonsulter.

Det personliga ombudets uppdrag kommer ifrÄn klienten sjÀlv, vilket medför ett större brukarinflytande och delaktighet i beslut som berör individen. Denna studie genomförs med en kvalitativ metodansats och har syftet att undersöka hur personliga ombud upplever sin roll i arbetet med personer med psykiska funktionshinder. Fenomenologiska analysmetoden anvÀnds i studien. Resultatet visar pÄ att upplevelsen i rollen som personligt ombud Àr det viktigt att jobba för klienten, pÄ dennes uppdrag och vilja, vara följsam och lyhörd för önskemÄl. Att visa för klienten pÄ vilka alternativ och möjligheter till insatser som finns i samhÀllet utan att ta makten ifrÄn klienterna Àr viktigt.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ vad som menas med begreppet En skola för alla och hur det uppfattas och tolkas av skolpersonal pÄ tvÄ skolor. Jag har tagit del av skolornas mÄl och tankar för att skapa en skola för alla. Undersökningen har skett i tvÄ omgÄngar, först en enkÀtundersökning om tolkningen av begreppet och sedan djupare intervjuer med tre personer som arbetar pÄ skolorna. Innan jag begav mig till skolorna tog jag del av litteratur kring Àmnet en skola för alla. Jag fann att merparten av den litteratur och de handlingar jag tagit del av har en negativ syn pÄ sÀrundervisning och andra skolformer sÄ som sÀrskolan.

Syftet med denna uppsats Àr att göra en undersökning om vilka faktorer som pÄverkar anvÀndares nÀrvarokÀnsla första gÄngen de anvÀnder sig av en inneslutande virtuell miljö. De inneslutande VR tekniker vi har valt att fokusera pÄ Àr Computer Automatic Virtual Environment (Cave) och Head Mounted Display (HMD).Forskaren Carrie Heeter beskriver tre typer av nÀrvaro och forskarna Wallace Sadowski och Kay Stanney rÀknar upp faktorer som de pÄstÄr pÄverkar anvÀndarens nÀrvarokÀnsla.VÄr frÄgestÀllning Àr vilka likheter eller skillnader det finns mellan vÄra testpersoners svar och Sadowski och Stanneys faktorer. Vi intervjuade och genomförde ett test med tre testpersoner i en Computer Automatic Virtual Environment baserat pÄ tvÄ program. Vi valde Àven att intervjua tvÄ experter om vilka faktorer de ansÄg pÄverkade deras nÀrvarokÀnsla första gÄngen de anvÀnde sig av en HMD.Första programmet som testpersonerna fick pröva pÄ var Cuevadefuego som bestod av tredimensionella bilder till skillnad frÄn det andra programmet, Crayoland, som bestod av tvÄdimensionella bilder. IntervjufrÄgorna till testpersonerna och experterna baserades pÄ frÄgor som handlade om experternas och testpersonernas reaktioner och intryck relaterat till deras nÀrvarokÀnsla och vad de trodde det var som pÄverkade deras nÀrvarokÀnsla.Resultatet av intervjuerna och testet Àr att det finns likheter mellan de faktorer som testpersonerna anser pÄverkar deras nÀrvarokÀnsla och med Sadowski och Stanneys faktorer men inga direkta skillnader..

Den hÀr kandidatuppsatsen inom Àmnet landsbygdsutveckling syftar till att beskriva arbetet och organisationen kring tre utvecklingsbolag pÄ Gotland. Utvecklingsbolagen har uppstÄtt som en motrörelse mot avbefolkning och nedlÀggning av företag pÄ landsbygden. MÀnniskorna i den geografiska avgrÀnsningen jag undersökt har tagit problemet i egna hÀnder och startat lokala utvecklingsbolag dÀr lokalbefolkningen köper aktier och Àr pÄ sÄ sÀtt med och bidrar till utveckling pÄ landsbygden. Bolagens syfte Àr att investera i projekt och verksamheter som de anser gynnar ortens möjligheter att vara en attraktiv plats att bo och verka i. Med hjÀlp av tre begrepp, samhÀllsentreprenörskap, organisation och nÀtverk, tillsammans med insamlad empiri beskrivs och exemplifieras bolagens organisering och arbete. Bolagen arbetar pÄ ett unikt sÀtt med tre viktiga begrÀnsningar inskrivna i bolagsordningen, begrÀnsad röstrÀtt, begrÀnsad aktieutdelning och strikt hembudsklausul. Det aktieÀgarna fÄr ut av att Àga aktier Àr inte möjligheten till vinstutdelning pÄ aktier, istÀllet Àr det en möjlighet att vara med och finansiera investeringar i den lokala orten.

Studien, som utfördes pÄ en kommunal gymnasial och vuxenutbildning, syftar till att undersöka elevers uttryckta uppfattningar av fenomenet "det flippade klassrummet". Det flippade klassrummet Àr ett arbetssÀtt som innebÀr att det som traditionellt sker i klassrummet nu Àger rum i hemarbetet och tvÀrtom. Informanterna, eleverna, fick först uppleva det flippade klassrummet genom att deltaga i lektioner planerade utifrÄn arbetssÀttet. DÀrefter intervjuades de i olika former. Intervjuerna transkriberades och analyserades vilket genererade fem olika kategorier dÀr eleverna pÄ skilda sÀtt uttrycker sig om det flippade klassrummet.

Syftet med studien var att undersöka svenska hamnars möjlighet att investera i land­strömsteknik och sedan betala tillbaka investeringen genom försÀljning av elektricitet till ankommande fartyg. Studien Àr en systematisk litteraturöversikt baserad pÄ en sys­tematisk litteratursökning som sedan presenteras i en teoretisk fallstudie. Litteraturöversikten utgÄr frÄn fem studier som beskriver kostnader gÀllande utbyggnad av landströmsteknik. Första delen av resultatet bestÄr av berÀkningar för vad investeringskostnaderna för utbyggnad av landströmsteknik till en enstaka kaj kan uppskattas till. DÀrefter berÀk­nades kostnader för att generera en viss mÀngd elektricitet ombord och jÀmfördes med kostnaden för att köpa den frÄn marknÀtet. Sedermera berÀknades en vinstmarginal om elektriciteten sÀljs för samma pris som den kostat om den genererats ombord i dieselgenerator.

Syftet Àr att beskriva symtom och biverkningar som kvinnor med avancerad bröstcancer och cytostatikabehandling rapporterat i ett datoriserat rapporteringssystem före lÀkarbesök. Undersöka tillfredsstÀllelsen med detta system; se om det finns en skillnad mellan Àldre och yngre; undersöka kvinnornas uppfattning om vad som kan förbÀttras i uppföljningen av symtom/biverkningar samt stödet frÄn lÀkare. Detta Àr en kvantitativ, deskriptiv tvÀrsnittsstudie baserat pÄ rapporteringssystemets databas samt enkÀtundersökning. Biverkningarna trötthet, smÀrta och nervpÄverkan rapporterades mest frekvent. TidsÄtgÄngen för rapportering ansÄgs utav de flesta vara kort eller mycket kort och formulÀret upplevdes av majoriteten vara ganska lÀtt till mycket lÀtt att anvÀnda oberoende av datorvana. LÀkaren ansÄgs frÄn hög grad till mycket hög grad vara ett stöd i att hantera symtom och biverkningar av tvÄ tredjedelar av respondenterna.

Konceptet Smarttv Àr vÀldigt nytt. Detta Àr nÄgot de flesta företag vill utnyttja sig av, för att utvidga deras arbetsomrÄde. Vi fick uppdrag av söktjÀnstbolaget Eniro att ta fram en Smarttvapplikation, sÄ att anvÀndare enkelt skall kunna utnyttja deras tjÀnster pÄ ett smidigt sÀtt. Arbetet var avsett för att ge lÀsare inblick över den Smarta Tv vÀrlden, samt dela med sig av de erfarenheter vi har fÄtt under arbetets gÄng. Denna rapport riktar sig huvudsakligen mot utvecklare och personer som har nÄgorlunda teknisk bakgrund.

Vid vÀrldskonferensen om undervisning av elever i behov av sÀrskilt stöd Är 1994 i Salamanca i Spanien gick det tydligt att se att riktmÀrket för arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd i undervisning skulle vara att arbeta inkluderande. Dessa tankar lyser ocksÄ igenom i den svenska lÀroplanen, Lpo 94. Syftet med studien Àr att fÄ exempel pÄ hur inkludering och stöd i klassrummet pÄ en gymnasieskola kan se ut. Metoden som ligger till grund för studien Àr en multipel fallstudie av tre lÀrare i Àmnet svenska pÄ en mellansvensk gymnasieskola. Fallstudien bygger pÄ direkta observationer och kvalitativa intervjuer. I resultatgenomgÄngen lÀggs tyngdpunkten pÄ intervjuerna och observationerna anvÀnds för att illustrativt syfte. Resultatet som jag har fÄtt fram i min fallstudie visar att lÀrarna anvÀnder sig mycket av sin egen person för att skapa kontakt med eleverna och finna sÀtt att lÀra kÀnna och se varje enskild elev.