BergvÀrme har lÀnge varit populÀrt i Sveriges kalla klimat som ett hÄllbart energiutvinningsalternativ. Individer som var tidiga med att installera bergvÀrme börjar idag behöva byta ut sina vÀrmepumpar. En förnyad standard med vÀrmepumpar dimensionerade för att klara en större andel av hushÄllets maximala effektbehov kan dock medföra problem vid ett nyinköp. En för hög effekt i vÀrmepumpen i ett för kort borrhÄl kan sÀnka borrhÄlstemperaturen och försÀmra vÀrmefaktorn för systemet. Detta projekt undersöker temperatursÀnkningen i borrhÄlet vid installation av en ny vÀrmepump i ett gammalt system.

Problem: The question is if investors falls into psychological decision traps when they are about to make an investments decision. Research in other areas suggests that this may be case. The reason is that they are not aware of that psychological decision traps exist. If so, it can lead to pernicious consequences for the return on the portfolios they manage. Purpose: To investigate if investors fall into four different psychological decisions traps: anchoring, confirming evidence, overconfidence and regression towards mean, at investments in IPOs Method: We have collected data through a form of experiment.

I en omv?rld d?r h?llbarhetsfr?gor f?r st?rre intresse ?r det av stor vikt f?r f?retag att l?gga ner resurser och tid p? att utveckla sina verksamheter h?llbart. ESG som st?r f?r ett f?retags arbete g?llande milj?-, social- och styrningsfr?gor har v?xt under senare ?r. Det har genom ?ren genomf?rts ett stort antal studier p? koppling mellan f?retags ESG-prestationer och deras finansiella prestationer som f?ljd, men resultaten ?r skilda och det finns inget tydligt konsensus inom ?mnet. I denna studie unders?ks sambandet mellan europeiska IT-f?retags ESG-betyg och deras finansiella prestationer.

Den afrikanska kontinenten berÀknas att drabbas mer Àn nÄgon annan region av klimat-förÀndringarnas direkta effekter. Samtidigt Àr anpassningsmöjligheterna hÀr begrÀnsade och ekonomin sÀrskilt beroende av klimatrelaterade sektorer. Samband mellan ekonomisk svaghet och sÄrbarhet Àr relativt kartlagda i det internationella klimatarbetet. Dessa kopplingar belyser inte minst kvinnors utsatta position i utvecklingsregioner, eftersom kvinnor utgör majoriteten av vÀrldens fattiga befolkningar. SÄrbarhet inför ett förÀndrat klimat grundas dock inte enbart pÄ ekonomiska och finansiella tillgÄngar.

Denna undersökning tar sig an problematiken i översĂ€ttning frĂ„n danska till svenska. DĂ„ litteratur och tidigare forskning i Ă€mnet Ă€r mycket sparsam, bygger undersökningen framförallt pĂ„ erfarenheter frĂ„n verksamma dansk-svenska översĂ€ttare. Även sprĂ„kvetare och en förlagsredaktör har bidragit med sina kunskaper kring översĂ€ttning i allmĂ€nhet och hur danskan och svenskan skiljer sig i uttryckssĂ€tt. Innan resultaten sammanstĂ€lldes utfördes teoretiska studier i dansk och svensk sprĂ„khistoria och översĂ€ttningsproblematik. Intervjuer har genomförts bĂ„de genom direkta samtal och via e-post.

För företag som Àr i behov av externt kapital och extern kompetens med ett stort kontaktnÀt, kan en affÀrsÀngel vara till stor hjÀlp. I utbyte mot kapital och egen kompetens fÄr affÀrsÀngeln delar av det investerade företaget, som den i sin tur förvÀntar sig fÄ finansiell avkastning pÄ. Författarna har genomfört en kvalitativ undersökning genom att intervjua affÀrsÀnglar med syftet att undersöka de investeringsmotiv och investeringsstrategier som de har vid sina investeringar. Författarna ger Àven en grundlÀggande sammanfattning av vad affÀrsÀnglarna beaktar vid en investering och vad de generellt har för uppfattning av vad det innebÀr att vara en affÀrsÀngel. Slutsatserna som analysen lÄg till grund för var att det inte alltid Àr avkastningen som Àr det viktigaste investeringsmotivet. Att vara delaktig och medverka till de investerade företagens utveckling var ett mer förekommande svar pÄ frÄgan om affÀrsÀngelns syn pÄ investeringsmotiv.

Skatter Àr ett stÀndigt aktuellt och omdebatterat Àmne bÄde hÀr i Sverige och runt om i vÀrlden. Inkomstskatter pÄverkar bÄde företag och privatpersoner, vilket komplicerar situationen i fÄmansföretagen dÄ delÀgaren ofta ocksÄ arbetar i företaget och bidrar till vinstgenereringen. DÀrför blir det intressant att nÀrmare studera 3:12-reglerna som faller in under inkomstskattelagen och som berör de förehavanden som sker mellan företaget och delÀgaren. Reglerna pÄverkar Àgarnas privatekonomi pÄ ett direkt sÀtt eftersom de reglerar hur mycket av den utdelning eller kapitalvinst, som Àgaren fÄr frÄn bolaget, skall beskattas i inkomstslaget kapital respektive tjÀnst. DÄ 3:12-reglerna spelar en sÄdan central roll för fÄmansföretagaren stÀller vi oss frÄgande till hur detta i sin tur pÄverkar hur man agerar i företaget och de beslut man tar dÀr angÄende företagets framtid.Problem: Hur pÄverkar 3:12-reglerna fÄmansföretagens ekonomi och beteende? Dessutom stÀllde vi oss delfrÄgan, Har förÀndringarna i 3:12-reglerna som infördes 2006 samt 2007 inneburit förenklingar för fÄmansföretagen?Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fÄmansföretagens beteende pÄverkas av 3:12- reglerna nÀr det gÀller investeringsbeslut av olika slag och vad det betyder för lönsamheten i företagen.

This thesis is based on a case study of the City of Stockholm. The study aims to explore the effects on the city's large investments caused by the public reform. Furthermore, the question concerns the character of the impact and if it will affect what type of investments that will be prioritized. The theoretical background is based on Brunsson's ideas about political organizations shifting towards corporate nature, and Almqvist's interpretation of New Public Management (NPM). Moreover, models explaining public management reform, and the main components of corporate shifting, are used.

FÀltsÀljare har alltid kÀnnetecknats av att ha ett mobilt arbetssÀtt dÀr kundkontakt tillhör vardagen och god planering Àr vitalt. HILTI Àr ett verktygstillverkande företag som nyligen infört ett mobilt IS-stöd i förhoppning om att underlÀtta med bland annat planering för fÀltsÀljarna. En explorativ undersökning av företaget har genomförts för att fÄ en uppfattning, utifrÄn fÀltsÀljarens perspektiv, hurvida denna upplever att yrkesrollen förÀndrats vid införandet av ett mobilt informationssystem. Insamling av data har utförts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer för att fÄ en tydlig bild av de förÀndringar som försÀljaren upplever anmÀrkningsbara. Resultatet visar att systemet bidragit till direkta förÀndringar i försÀljarens yrkesroll.

Kvalitetsbegreppet Àr svÄrdefinierat och mÄngdimensionellt. DÀrför bör det definieras för att ens kunna anvÀndas för mÀtning inom olika verksamheter. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur Stockholms lÀns landsting, SLL, stÀller för kvalitetskrav och utför sin uppföljning av vÄrdcentralerna.VÄrdcentralen Àr den vÄrdenhet som först kommer i kontakt med patienter. DÀrför Àr det viktigt att de har en översikt över hela hÀlso- och sjukvÄrden ifall de mÄste skicka patienter vidare för sjukvÄrd som de sjÀlva inte kan ge. Under Ären 1975-1995 drabbades Sverige av ekonomiska kriser och sjukvÄrden fick mycket kritik för att inte hÄlla kvalitetsmÄttet.[1] Den offentliga sektorn införde kvalitetsbegreppet och legitimerade den genom att sammanstÀlla sju kvalitetskrav pÄ vÄrdcentralerna.

Syftet med denna underso?kning a?r att utveckla den investeringsstrategi som Piotroski (2000) tog fram, grundad pa? fundamentalanalys, genom att sammanla?nka variabler fra?n Lev & Thiagarajan (1993) som visat sig vara va?rderelevanta indikationer pa? fo?retags rapporterade resultat. Fo?r att genomfo?ra detta utvecklas en modell med Piotroskis (2000) F-score som grund. Antalet signaler i modellen uto?kas fra?n 9 till 12 stycken.

En av huvuddelarna i manöverkrigföringen, som Försvarsmakten nyttjar, Àr indirekt och direkt metod. Men dÄ Sverige inte har varit i krig pÄ vÀldigt lÀnge sÄ beslöt jag att skriva denna uppsats i syfte att skapa ett underlag för en ökad förstÄelse för nyttjandet av indirekt och direkt metod vid manöverkrigföring. För att göra detta sÄ försökte jag svara pÄ följande frÄga:Hur ser fördelningen mellan indirekt och direkt metod ut vid flyginsatser i krig under 1990-talet?För att fÄ ett svar pÄ frÄgan sÄ gjorde jag en fallstudie pÄ Operation Desert Storm dÀr jag först analyserade vilken metod de allierade styrkorna anvÀnde mot de olika anfallsmÄlen. Efter detta gjorde jag en undersökning i hur mÄnga anfall och uppdrag som genomfördes mot varje mÄl.

I en vÀrld dÀr finansieringskunskap blir allt mer viktig för individer kan man stÀlla sig frÄgan vilken effekt finansiell utbildning har pÄ finansiellt beteende; och vad det Àr som pÄverkar finansiellt beteende. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ekonomistudenter pÄ Handelshögskolan vid UmeÄ Universitet pÄverkas av de kurser inom finansiering de kan lÀsa vid institutionen dÄ det kommer till deras vilja att spara och investera i olika sparformer och finansiella instrument. Vi har identifierat ett forskningsgap inom detta Àmne. Artiklar som fanns pÄ omrÄdet var bÄde geografiskt och metodologiskt skilda, vilket indikerar ett starkt behov av denna studie. UtifrÄn den befintliga teorin valde vi att undersöka sex finansiella beteenden: pensionssparande, hÄllande av lÄgriskobligationer, sparande i sparkonton samt övriga sparformer, och hÄllande av aktier samt riskfyllda investeringar. Vi stÀllde Àven frÄgan om vad i de finansiella utbildningarna studenterna sjÀlv tycker pÄverkar deras vilja att spara och investera i dessa i en positiv riktning.

Ekonomiska styrsystem anvÀnds för att kontrollera anstÀlldas prestationer, men att utöva kontroll har dock visat sig öka risken för stress hos anstÀllda. Arbetsrelaterad stress utgör problem för organisationer dÄ det kan leda till ökade kostnader i form av ökad frÄnvaro och försÀmrade prestationer. För att förklara arbetsrelaterad stress har stressorerna krav, kontroll och socialt stöd fÄtt störst genomslagskraft. Stressorer Àr faktorer i omgivningen som kan öka eller minska stressreaktioner hos individer. Syftet med studien Àr att förklara hur ekonomiska styrsystem pÄverkar stressorer.

Syfte med detta arbete Àr att undersöka huruvida avkastningsberÀkning för en datalagerinvestering bör göras, hur det kan göras och om det görs. Vidare avses att undersöka om generella kalkylmetoder kan anvÀndas av företag, oavsett storlek, som avser att starta datalagerinvesteringsprojekt. Datalagerteknologin har Ànnu en hög utvecklingstakt och detta medför ofta höga utvecklingskostnader i samband med investeringar inom datalager.Undersökningen baseras pÄ en kombinerad dokumentstudie och enkÀtundersökning. Dokumentstudien belyser den problematik vilken förknippas med problemomrÄdet. EnkÀtundersökningen fokuseras mot olika större organisationer sÄsom banker, post och dagligvaruhandeln, vilka idag anvÀnder sig av datalager.