Syftet med denna undersökning var att genom kvalitativa intervjuer belysa hur personal på två förskolor, där man arbetar med TAKK (Tecken som Alternativ/Kompletterande Kommunikation), ser på användningen av TAKK i arbetet med barn i åldrarna ett till fem år. Våra frågeställningar är om personalen anser att användning av TAKK gynnar barnens språkutveckling och om det gynnar samspelet i barngruppen. Vårt resultat visar att våra informanter anser att TAKK gynnar alla barns utveckling i språk och samspel. De barn som är i behov av det stöd som tillämpningen av TAKK kan medföra kan samspela och kommunicera med de andra barnen på grund av att alla barn i barngruppen är med i integreringen av TAKK i förskolan. Genom ett fungerande samspel minskar konflikterna mellan barn. Vår slutsats visar på att TAKK gynnar alla barns språkutveckling oavsett om det finns ett direkt behov av kommunikationsstöd eller inte..

Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieungdomars attityd till teater i allmänhet ochUppsala stadsteater i synnerhet, för att försöka få en bättre bild av hur marknadsföringen motungdomar skulle kunna utformas.Det teoretiska ramverket berör attityder, och marknadsföring mot ungdomar. De verktyg somanvänts är en intervju med en del av Uppsala Stadsteaters marknadsavdelning, enfokusgruppsintervju med nio gymnasieelever samt en enkätundersökning med 161gymnasieelever.Attityden till teater i allmänhet och Uppsala Stadsteater i synnerhet var relativt god blandUppsalas gymnasieungdomar. 58 procent av respondenterna har någon gång besökt UppsalaStadsteater. De som deltog i fokusgruppsintervjun ansåg att Uppsala Stadsteater bör ha tydligareinformation om vad pjäserna handlar om och synas mer.Uppsala Stadsteater bör satsa mer på marknadsföring som riktar sig direkt till ungdomar. Dettakan till exempel göras genom att öka informationen kring rabattkort och genom att göra trailersav pjäserna som går på teatern och presentera dem på Facebook och Youtube..

Syftet med föreliggande studie är att få kunskap om hur medarbetarna uppfattar sina arbetsförhållanden, sitt välbefinnande i relation till arbetet och ledarskapet. Vidare syftar studien till att få kunskap om hur ledarskap påverkar medarbetarnas uppfattning om arbetsförhållanden och medarbetarnas välbefinnande. 85 deltagare (N=85) kompletterade ett webbaserad frågeformulär som bestod av 48 frågor med frågerubrikerna krav, kontroll, stöd, rättvisa, mobbing och trakasseri, hälsa och välbefinnande samt ledarskap. Resultatet visar att medarbetarna upplever sig ha delvis bra arbetsförhållanden och delvis bra välbefinnande. Vidare visar resultatet att arbetsförhållanden, välbefinnande och ledarskap korrelerar signifikant positivt med varandra där starkaste korrelationen finns mellan välbefinnande och ledarskap.

Många elever anser att SO-ämnena är trista och jobbiga. Som blivande SO-lärare känns detta faktum inte bra och mina tankar går direkt till att det måste gå att göras något åt. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sätt att höja intresset. Lokalhistoria är inte bara ett sätt att läsa historia utan det finns förutsättningar att integrera alla skolans ämnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nära eleven och möjligheter finns att på ett sätt väva in praktiska studier.

Under hösten 2011 och våren 2012 har jag som basist genomfört fem helt olika konserter i olika konstellationer och genrer. Jag har valt att analysera dem för att få större förståelse om vad det är som faktiskt påverkar mig i samband med en konsert. Frågorna som behandlas är:?Vad hade jag för känsla innan spelningen??Vad hade jag för känsla på scenen??Hur uppfattade jag publiken??Vad kände jag direkt efter konserten? Hur känner jag nu, en tid efter konserten??Vad skulle jag gjort annorlunda om jag fick göra om spelningen?Studien är introspektiv och jämförelserna av konserterna handlar inte om vad andra tycker, det är en jämförelse av mina upplevelser vid olika konsertsituationer.Under arbetets gång när jag analyserat varje konsert har jag insett hur viktigt det är att man mår bra och har en bra magkänsla precis innan en konsert. Det är något som inte slagit mig tidigare..

Denna systematiska litteraturstudie undersöker vad genrepedagogiken och/eller SFL kan ge.Syftet med studien är att undersöka vilka effekter genrepedagogiken och/eller SFL ger utifråndet som kallas för Sydneyskolan. Studier som inkluderas är både nationella och internationellaoch undersöker både första- och andraspråksundervisning. Effekter som påträffats i dennastudie är följande; eleverna har utvecklat sitt ordförråd, ett metaspråk när de talar om språk,sina texters språkliga drag och genrestruktur samt sin attityd till skrivande. Förutom effekternavisade också studien vad som direkt påverkar effekterna av genrepedagogiken och/eller SFL såsom tiden och stöttning. Resultatet gör det möjligt för oss att se genrepedagogiken som enfördelaktig pedagogik att använda sig av i de svenska klassrummen då det på flera sätt ärsamstämmigt med de svenska styrdokumenten.

Undersköterskors arbetsuppgifter inkluderar vård av patienter och hantering av servicesysslor. Hantering av servicesysslor samt förflyttningar på vårdavdelningen upptar en väsentlig del av en undersköterskas arbetstid. Denna studie kartlägger undersköterskors roll på en vårdavdelning på Vrinnevisjukhuset i Norrköping, Sverige. Studien analyserar hur undersköterskor fördelar sin tid mellan olika aktiviteter samt utformningen på hur en framtida utbyggnad på vårdavdelningen kan tänkas utformas. Metoder som användes var tidtagning med stoppur, kostnadsberäkningar, simuleringsmodell samt intervjuer inom relevanta yrkesområden.Studien erhåller en kartläggning över hur nuläget ser ut för undersköterskor på en vårdavdelning.

Syftet med denna litteraturstudie är att granska och sammanställa kunskap som idag finns om funktionshindret Aspergers syndrom för att därigenom på samhällsnivå söka öka förståelsen för individer diagnostiserade med detta syndrom. Ett ytterligare syfte är att redovisa de behandlingsmetoder som tillämpas idag för att söka förbättra sättet att behandla. Begreppet Aspergers syndrom är ett relativt nytt begrepp som karakteriseras som ett neurologiskt tillstånd utan några direkt utmärkande fysiska drag men med stora svårigheter att hantera sociala interaktioner, av udda och uppslukande specialintressen och av, till viss del, negativt påverkade kognitiva och kommunikativa förmågor. Resultaten visar på vikten av att en diagnos ställs för att rätt hjälp ska kunna erbjudas individen och då öka möjligheterna till ett självständigt liv. De kriterierna för att diagnostisera syndromet behöver vidare bli mer enhetliga för att minska risken att ingen, eller att fel diagnos ställs och att mer resurser och forskning behövs inom området behövs..

Patienter som är malnutrierade eller risk för sådan kan vara svåra att identifiera inom sjukvården, vilket i det postoperativa förloppet kan leda till komplikationer. Syftet med denna studie var att belysa vilken påverkan malnutrition kan ha på det postoperativa förloppet efter kirurgiskt ingrepp samt vilket tillvägagångssätt som används för att identifiera patienter med risk för malnutrition. Metoden var en litteraturstudie som granskade 10 vetenskapliga artiklar. Artiklarna hittades i PubMed, MedLine och Science Direkt. Resultatet visar att screeningmetoder som kan skilja på den underliggande sjukdomen och malnutrition är mer tillförlitliga. Behandlingen blir mer effektiv eftersom orsaken till malnutritionen identifieras och kan åtgärdas. Risken för komplikationer ökar ju mer malnutrierade patienterna är.

Studiens syfte var att beskriva hur socialsekreterare resonerar i valet av behandlingsmetod för heroinmissbrukare. För att skapa förståelse för detta belystes socialsekreterarnas antaganden om heroinmissbrukaren, socialsekreterarnas föreställningar om den vård de erbjuder samt vad de anser om substitutionsbehandling respektive drogfri behandling. Undersökningen utfördes som en kvalitativ intervjuundersökning med sex socialsekreterare i en av Stockholms Stads stadsdelar. Följande teman identifierades och analyserades närmare (1) Vem är heroinmissbrukaren? (2) Hur resonerar socialsekreterarna kring olika behandlingsformer för heroinmissbrukare? (3) Hur resonerar socialsekreterarna kring valet av behandlingsform för heroinmissbrukare? Vetenskapsfilosofiskt positionerar sig uppsatsen inom hermeneutiken samt postmodernismen och resultatet har analyserats ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

I enighet med teknikutvecklingen förändras även förutsättningarna för kostnadseffektiva IT-miljöer. Systemarkitekturen för mjukvarusystem förändras i samband med detta och verksamhetens systemdesign måste följa denna utveckling för att vara konkurrenskraftig på IT-marknaden. Implementeringar av Service Oriented Architecture, förkortat SOA, har i många fall visat sig vara lönsamma investeringar till en modernare arkitektur. Denna rapport förklarar på vilka sätt SOA kan vara kostnadseffektivt för verksamheter, samt identifierar kritiska framgångsfaktorer som är avgörande vid systemskiften till SOA. I kombination av en teoretisk litteraturstudie, analys av publicerade företagsfall och empirisk undersökning visar sig SOA-baserade lösningar vara kostnadseffektiva genom sänkta kostnader, tidsbesparingar och snabbare produktutveckling. Studien identifierar huvudsakligen fem kritiska framgångsfaktorer som är direkt kopplade till hur pass kostnadseffektiv en implementering av SOA kan komma att bli..

Denna uppsats är skriven på uppdrag av hälsovårdsföretaget Hälsoalliansen. Företaget, som är litet och nystartat,är precis i färd med att på allvar slå sig in på företagshälsovårdsmarknaden i Uppsala. Just nu har de endast två kunder men målet är att tredubbla kundbasen, sett till antal anställa, inom tre år. Syftet med denna uppsats är att utforma en marknadsplan för att Hälsoalliansen ska kunna nå detta mål. Marknadsplanen är uppdelad i fyra delar: situationsanalys, affärsidé, målformulering samt handlingsplan.

En färsk inspektion på skolor runt om i landet visar tydliga tecken på att bollspel och bollen överlag är flitigt använda på idrottslektionerna. Samma underökning visar också att närvaron hos elever i den svenska skolan på idrottsundervisningen varierar stort. Idrotten har enligt många tappat sin identitet och kursplanerna beskrivs som oklara, vilket direkt påverkar eleverna. Syftet med vår undersökning var därför att se idrottsundervisningen ur elevernas perspektiv och få tydlighet i vilket förhållande elever har till ämnet idrott och hälsa. Genom en enkätundersökning på tre olika skolor med 109 respondenter har vi sökt förståelse.

Denna kvalitativa intervjustudie genomfördes med sju förskollärare och sju lärare. Syftet var att införskaffa kunskap om hur utomhuspedagogik används som arbetssätt i förskolan och skolan. Resultatet visade att de förskollärare och lärare som deltog i studien arbetar med utomhuspedagogik men i olika stor utsträckning och med olika mål. De menade att det handlade om ett intresse för huruvida de själva vill arbeta med utomhuspedagogik eller inte, men även om de kunskaper de besitter. Många lärare ansåg att förskolan använder sig av detta arbetssätt mer än vad skolan gör, några av lärarna tyckte att de har tydligare mål med vad de vill uppnå tillsammans med eleverna.

SammanfattningExamensarbetet handlar om sambandet mellan elevers attityd till matematik och prestationerna i ämnet. Det kan kännas uppenbart att elever blir bättre på något de tycker är roligt, men det känns ändå viktigt att kunna få det bekräftat.Min förhoppning är att undersökningen ska skänka ytterligare ljus åt elevernas syn på skolan och undervisningen, med speciellt fokus på matematik. Om det kan bevisas att elever skulle lära sig mer om de tyckte det var roligt så kan skolan utvecklas på ett sätt som gör elevernas skoldag lättare att se fram emot.Undersökningen är gjord med enkäter som eleverna fått fylla i själva, alla svar kommer alltså direkt från eleverna även om tolkningarna är gjorda av mig.Med enkäterna tolkade och analyserade syns en tydlig statistisk signifikans. Elever som tycker matematik är roligt har i allmänhet även ett högre betyg än de som tycker det är tråkigt..