Syftet med denna uppsats var att få en inblick i vad som styr lärarnas planering av skolämnet historia i grundskolans senare år och vilka faktorer som påverkar stoffvalet i ämnet. För att få reda på detta har jag valt att intervjua sex SO-lärare på olika skolor. Resultatet av undersökningen visade att elever och styrdokument har den största påverkan på undervisningen. Även lärarens eget intresse har ett visst inflytande, då över hur mycket uppmärksamhet ett arbetsområde får och vari tyngdpunkten ska ligga. Lärarens lärarutbildning och skolledningen har inte något direkt inflytande medan läroboken har inflytande på när ett arbetsområde ska läggas in i schemat.

Befolkningen i dagens samhälle blir allt äldre. Många individer drabbas av någon typ av demens, exempelvis Alzheimers sjukdom, då denna sjukdom är starkt knuten till hög ålder. En demenssjukdom för med sig många svårigheter, däribland drabbas minne, språk samt kommunikation. I Sverige idag finns många yrkesgrupper representerade kring den som har insjuknat i demens men sällan finns någon som har djupgående kunskaper om de språkliga och kommunikativa svårigheter som en individ, till följd av sjukdomen får. I början av Alzheimers sjukdom är de språkliga förändringarna knappt märkbara men med tiden tilltar de språkliga svårigheterna.

Många elever anser att SO-ämnena är trista och jobbiga. Som blivande SO-lärare känns detta faktum inte bra och mina tankar går direkt till att det måste gå att göras något åt. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sätt att höja intresset. Lokalhistoria är inte bara ett sätt att läsa historia utan det finns förutsättningar att integrera alla skolans ämnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nära eleven och möjligheter finns att på ett sätt väva in praktiska studier.

I experimentella studier och observationsstudier så antar vi ofta att behandlingen en försöksperson får inte påverkar utfallet för någon annan försöksperson. Detta samspel mellan försökspersoner kallas interferens. I den här uppsatsen undersöktes interferens med hjälp av simulering, och de konsekvenser det kan få att inte ta hänsyn till det. För att göra detta skapades ett antal grupper där varje individ tilldelades ett antal kontakter inom gruppen, vilket vi kallar ett socialt nätverk. I dessa nätverk delades behandlingar ut slumpmässigt.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur användningen av surfplattor är ute i skolan och i undervisningen.Jag har intervjuat tre lärare på en skola samt bearbetat tidigare forskning till detta arbete. Undersökningen ärkvalitativ och intervjuerna är semistrukturerade. Surfplattan är ett användningsområde som snabbt har utvecklatsi skolans värld. Surfplattan är ett komplement till den traditionella undervisningen, ett hjälpmedel för eleverna,ger direkt feedback och skapar motivation. Resultatet visar att lärarna tycker att surfplattan generellt är positivt attha i undervisningen.

AbstractDetta examensarbete går ut på att finna ett arbetssätt för att sammanställa ett företags kvalitetsbristkostnader, utifrån en definition som tas fram genom en jämförelse av empiri och teori. För detta ändamål har vi valt att göra en fallstudie på Volvo Powertrain i Skövde. Definitionen har vi tagit fram med hjälp av ostrukturerade intervjuer. Detta har möjliggjort att flertalet avdelningar kunnat uttrycka sin åsikt om vilka kostnader som bör rymmas inom denna definition.Då företaget är stort och tillhör en koncern, finns små chanser att specificera kvalitetsbristkostnader i form av en egen rad i resultaträkningen. Därför har vi utifrån teorin funnit ett alternativt arbetssätt för att sammanställa kvalitetsbristkostnaderna.

Social fobi är en av de vanligaste ångestsjukdomarna. Rädsla och oro i sociala situationer och prestationsrelaterade dito är utmärkande för dessa individer. Social fobi tenderar, om den inte behandlas, att bli kronisk och det finns indikatorer på att tillståndet förvärras över tid. Idag finns behandlingar som ger goda utfall direkt efter avslut, men huruvida behandlingseffekterna håller i sig över längre tid är mer höljt i dunkel. Internetadministrerade självhjälpsbehandlingar har en möjlighet att öka tillgängligheten för denna klientgrupp och det är då av vikt att den är av god kvalitet.

Detta kandidatarbete utgår ifrån två stycken frågeställningar kopplade till feminism: ?Hur kan Simone de Beauvoirs feminism gestaltas i digitala spel?? och ?Vad finns det för typiska könsroller i dagens digitala spel??. För att svara på dess frågeställningar studerade vi de Beauvoirs bok ?Det Andra Könet?, utförde spelanalyser samt delade ut skriftliga intervjuer till spelare. Resultaten blev en prototyp till ett digitalt spel vars handling är en direkt inspiration ifrån utvalda kapitel från Simone De Beauvoirs bok ?Det Andra Könet?.

Många elever anser att SO-ämnena är trista och jobbiga. Som blivande SO-lärare känns detta faktum inte bra och mina tankar går direkt till att det måste gå att göras något åt. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sätt att höja intresset. Lokalhistoria är inte bara ett sätt att läsa historia utan det finns förutsättningar att integrera alla skolans ämnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nära eleven och möjligheter finns att på ett sätt väva in praktiska studier.

NATO, USA, Storbritannien och Ryssland m.fl. använder sig av stridsuppgiften räd för markstridskrafter och erfarenheter från bl.a. Irakkriget 2003 visar att de kan få stor betydelse. Räder anses överensstämma med manöverteorin, men räder återfinns inte som stridsuppgift för svenska markstridskrafter.Denna uppsats analyserar stridsuppgiften räd för markstridskrafter, operationaliserar två indikatorer för räder och med hjälp av dessa undersöks hur räder är förenligt med FM nuvarande doktrin och Reglemente för Markoperationer (RMO).Undersökningen visar att räder inte är förenliga med nuvarande doktrin och RMO. Bl.a.

I följande studie studeras kunskapsöverföring med fokus på hur två offentliga verksamheter valt att tillvarata den tysta kunskapen genom kompetensutvecklingsinsatser i form av chefsprogram. Vidare undersöker studien hur programdeltagarna motiveras att delta i programmet samt den process som kunskapsöverföringen innebär. Syftet med studien var att tolka och förstå hur den tysta kunskapen kan tillvaratas och överföras inom två offentliga verksamheter genom att studera verksamheternas kompetensutvecklingsinsatser för chefer på direkt nivå. En chef på direkt nivå har inte någon underställd chef utan enbart underställda medarbetare. Detta utförs genom att finna likheter och skillnader mellan hur verksamheterna utformat sina chefsprogram.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida BNP-gap kan förutspåinflationen bättre jämfört med arbetslöshetsgap. Svensk kvartalsdata från1993 till och med 2005 har använts. Gapmåtten skapas med två olika metoder,en linjärregression och ett HP-filter. En direkt prognosmodell används föralla prognoser med out of sample metodik. Prognoshorisonterna somanvänds är ett kvartal, fyra kvartal samt åtta kvartal.

Examensarbetet undersöker hur elever blir motiverade till att lära sig och ta till sig kunskap. Undersökningen genomfördes i en högstadieklass i åldrarna 15-16 år och eleverna gick i år 8 och 9. Undersökningen grundar sig på en enkät som jag lämnade ut till eleverna där de fick svara på tre frågorna, ?Vad har du lärt dig?", ?Hur har du lärt dig?? och ?Villkor/förutsättningar för detta lärande?. Det man kan utläsa av examensarbetet är hur elever motiveras till lärande och ta till sig kunskap.

Många elever anser att SO-ämnena är trista och jobbiga. Som blivande SO-lärare känns detta faktum inte bra och mina tankar går direkt till att det måste gå att göras något åt. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sätt att höja intresset. Lokalhistoria är inte bara ett sätt att läsa historia utan det finns förutsättningar att integrera alla skolans ämnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nära eleven och möjligheter finns att på ett sätt väva in praktiska studier.

Syftet med denna undersökning är att kartlägga storkonflikten 1909 med fokus på dess orsaker, förlopp och konsekvenser på lokalnivå. För detta har företagsmaterial och fackföreningsmaterial från de mest betydande industrierna i Oskarström, Rydöbruk och Getinge undersökts liksom de aktuella församlingarnas flyttningslängder.Resultatet visade att Oskarströms och Rydöbruks industrier blev involverade i storkonflikten 1909 på grund av de aktuella företagens medverkan i Svenska Arbetsgivarföreningen. Majoriteten av arbetarna i Oskarström och Rydöbruk berördes direkt av konflikten. Konflikten mellan arbetarna och arbetsgivarna kunde vara hätsk, framförallt i Oskarström. Konsekvenserna av konflikten var ekonomiska förluster för företagen, nedläggandet av de lokala fackföreningarna samt en ökad emigration och utflyttning från Oskarström..