Bakgrund: Cirka 10 000 hjärtstopp sker varje år i Sverige. De flesta hjärtstoppen sker utanför sjukhus. Få personer överlever ett hjärtstopp. De som överlever kommer oundvikligen få en påverkan på sitt liv.Syftet: Litteraturstudiens syfte var att belysa patientens livskvalité efter att överlevt ett hjärtstopp utanför sjukhuset.Metod: En systematisk sökning och granskning utifrån studiens syfte av befintlig litteratur genomfördes. Tio artiklar inkluderades i resultatet.Resultat: Vid analysering av artiklarna växte teman fram: livskvalité samt påverkande faktorer för livskvalité så som kognitiva funktioner, kedjan som räddar liv och det dagliga livet.

Då Internet är det mest växande nutida mediet där konkurrensen och informationsbruset är enormt, krävs idag en lockande lättillgänglighet i företagens webbsidor. Många människor gör numera aktiva val för att undvika direkt reklam samtidigt som skepsisen kring extern företagsinformation ökar. Detta gör att företagen måste hitta kreativa lösningar i det externa kommunikationsarbetet. Syftet är att ur ett hypotetiskt perspektiv ta reda på om bloggen är ett starkt kommunikationsverktyg för företag i arbetet med att stärka och bygga kundrelationer samt varumärke. Undersökningen genomförs via kvalitativa intervjuer med utvalda respondenter från fem företag relaterade till bloggen som verktyg.

Föreliggande examensarbetes syfte är att belysa fem utvalda matematiklärares sätt att se på planeringen av sin undervisning, samt att se vilken roll kursplanen spelar i lärarnas planering. Arbetet baseras på en intervjustudie som är utförd på grundskolans senare del. Av lärarnas beskrivningar i intervjuerna att döma så planerar de ganska likt varandra. Lärarnas planering utgår främst ifrån läroboken, de ger också uttryck för, i sin beskrivning, att eleverna är en viktig utgångspunkt för planeringen. Lärarna använder inte kursplanen som ett direkt underlag för planeringen, men de ser läroboken som en förlängning av kursplanen och på så sätt menar de att undervisningen tillgodoser kursplanens mål.

Denna studie undersöker hur stort inflytande barn har över sin inomhusmiljö i förskolan och om pedagogerna utgår från barns intresse och önskemål när miljön inomhus utformas. Undersökningen belyser även hur ofta pedagogerna förändrar miljön samt om barnen är fysiskt aktiva vid ommöblering på avdelningarna. Studien visar även om föräldrar är delaktiga i beslut angående inomhusmiljön i förskolan. Undersökningen är baserad på både intervjuer och enkäter och sammanfattningsvis betonar alla pedagoger att barn har en stor delaktighet över sin egen miljö. Det visade sig i undersökningen att alla pedagogerna tar barns perspektiv och lyssnar till deras intresse och önskemål.

Denna uppsats undersöker sambandet mellan familjesituation och hälsa, samt undersöker om detta samband kan förklaras av andra faktorer såsom individens utbildningsnivå, socioekonomiska status, hälsorelaterade beteende och sociala nätverk. Uppsatsen undersöker också om sambandet varierar enligt individens utbildningsnivå. Metoden som används är en binär logistisk regressionsanalys av data från Levnadsnivåundersökning år 2000 (LNU 2000) för att kunna indikera dessa faktorer. Resultaten visar att det förekommer ett samband mellan familjesituation och hälsa. Resultaten visar även att övriga faktorer visar sig ha en direkt påverkan på hälsan.

Hur mottagandet av nyanlända elever i Sverige organiseras varierar från kommun till kommun. Det diskuteras mycket om brister i mottagandet och att eleverna försenas i deras skolutveckling. I Malmö har kommunen inrättat en särskild mottagningsskola dit nyanlända elever i årskurs 7-9 hänvisas. I denna uppsats vill vi beskriva hur skolsituationen för nyanlända högstadieelever ser ut i Malmö idag, vilka valmöjligheter eleverna har samt vad eleverna själva tycker om sin situation. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med fyra elever som tidigare gått på mottagningsskolan, en studie- och yrkesvägledare på mottagningsskolan och en handläggare på modersmålsenheten för att besvara frågeställningarna.

Denna kvalitativa studie undersöker ledarskapsfaktorer hos räddningschefer och kommunalråd i svenska kommuner som varit med om betydelsefulla krissituationer. Intervjudata ifrån två tidigare studier användes. Räddningschefer representerade det direkta ledarskapet medan kommunalråden representerade det indirekta ledarskapet. Analysen genomfördes huvudsakligen enligt Grounded Theory. Två dimensioner identifierades.

Denna undersökning testar och analyserar läsförståelse hos elever som går sista året på yrkesförberedande program på gymnasiet och har svenska som andraspråk. Resultaten jämförs med en kontrollgrupp som har svenska som modersmål. Elevernas läsförståelse testas i undersökningen med hjälp av läsförståelsedelen av TISUS-testet, ett behörighetsgivande test för studenter med utländsk gymnasieutbildning. Testet består av vardagliga texter med läsförståelsefrågor. Andraspråkseleverna har svårigheter med läsförståelse både när det gäller ordkunskap, genrer och informationssökning men klarar att svara på frågor där svaren finns direkt i texten och att göra enkla inferenser.

En ägare eller delägare i ett fåmansföretag beskattas enligt vissa särskilda regler vad gäller utdelning och kapitalvinst från företaget, vilka framgår av kapitel 56 och 57 inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Huvudsyftet med dessa regler är att motverka skattemässig inkomstomvandling. Målet är att aktiva ägares arbetsinkomster i ett fåmansföretag ska beskattas på samma sätt som en anställds arbetsinkomster. Förvärvsinkomster, såsom lön, beskattas enligt en progressiv skatteskala med en högsta marginalskatt på cirka 57 procent, medan kapitalinkomster beskattas proportionellt med en enhetlig skattenivå på 30 procent. För en ägare till kvalificerade aktier i ett fåmansföretag sker beskattningen endast till två tredjedelar av dessa 30 procent på de utdelningar som befinner sig inom ett visst gränsbelopp.

Syftet med denna studie har varit att studera uteslutning på rasterna inom skolan ur ett elevperspektiv. Denna studie behandlar olika frågor om rastvaktens agerande, eller avsaknad av agerande. Författarna har använt sig av enkät som metod på två icke närliggande skolor, två klasser från årskurs fyra, samt två klasser från årskurs fem på vardera skola vid insamlingen av empirin.Reslutatet har visat att majoriteten av eleverna anser att rastvakterna agerar direkt vid en uteslutande situation samt att rastvaktens agerande oftast eller ibland hjälper. Indirekt mobbning verkar inte vara vanligt förekommande med det existerar. Elevernas förslag på åtgärder till rastvakterna är att de bör föra en dialog mellan rastvakter och elever.

EU vill genom att använda energin effektivare sänka sina energikostnader och minska sitt beroende av externa leverantörer av olja och gas vilket leder till att miljön skyddas. Av den anledningen krävs att energieffektiviteten ökas från produktion till den slutgiltiga konsumtionen inom EU. Jämtkraft är miljöcertifierat enligt ISO 14001 och arbetar därför årligen mot uppsatta miljömål. Detta examensarbete har studerat ett av dessa mål, möjligheten att minska överföringsförluster i ett av Jämtkrafts mellanspänningsnät. Området som examensarbetet baseras på är fördelningsstation Nälden FS23.

Denna rapport är en del av en longitudinell studie av psykolingvistisk ålder och språklig medvetenhet hos elever i årskurs 1 på två olika skolor i Vallentuna kommun. I studien har material från de tre senaste projektåren bearbetats. Syftet med undersökningen var att undersöka huruvida fonologisk träning enligt den s.k. Bornholmsmodellen under elevernas tid i 6-årsklass återspeglar sig i ökad språklig medvetenhet och högre psykolingvistisk ålder i årskurs 1. Vidare undersöktes om den fonologiska träningen kan ha påverkat barnens arbetsminne.

Försvarsmaktens definitioner av olika förmågor är inte tillräckligt preciserade. Förmågorna beskrivs i dagsläget av Försvarsmakten på ett otydligt sätt där missförstånd kan uppstå. En analysmodell har tidigare utvecklats för att lösa detta problem. Analysmodellen är uppbyggd för att kringgå det problemet då faktorerna som vävs in har en direkt anknytning till verkligheten och de scenarion förbanden kan ställas inför. Faktorerna miljö, motståndaren och effekt utkristalliseras utefter förmågan och scenarion bildas.

Styrande organisationer i olika typer av regioner, däribland kommunledningar, arbetar idag med marknadsföring för att stärka sin konkurrenskraft. Konkurrensen mellan regioner gäller; invånare, turister och näringsliv. I Sverige är bakgrunden till arbetet den lokala näringspolitiken och företagiseringen inom den offentliga sektorn. Marknadsföringen har ofta som mål att skapa en attraktiv varumärkesimage. Inom forskningen finns idag en bild av att en regions varumärkesimage är nyckeln till attraktion av bland annat näringslivet, då exempelvis etablering av företag.

Europas företag består till 99 % av små och medelstora bolag (SME) som enligt OECD är viktiga för den ekonomiska tillväxten och drivande för innovation och entreprenörskap. Det kunskapssamhälle som dessa företag verkar i präglas av en hårdnande konkurrens och ett större fokus på investeringar i immateriella resurser. Finansieringen av dessa resurser blir ett problem för små och medelstora bolag då de inte i samma utsträckning som större företag har tillgång till riskkapitalmarknaden. De blir istället hänvisade till lånemarknaden vilket gör bankerna till den dominerande parten i kreditgivningen till dessa företag. Den information kreditgivarna har att tillgå för att bedöma dessa företags kreditvärdighet är huvudsakligen de finansiella rapporterna, men en debatt har under de senaste decennierna förts huruvida de finansiella rapporterna verkligen visar ett företags rätta värde.