Sökresultat:
3239 Uppsatser om Direkt kassaflöde - Sida 38 av 216
EU och Migrationen -En Normativ Studie
Den hÀr politisktfilosofiska texten syftar till att undersöka den normativa problematiken kring migration i den Europeiska Unionen. För att göra det pÄ bÀsta sÀtt har tvÄ primÀra frÄgestÀllningar stÀllts. Den första (Vilka normativa vÀrderingar finns det att ta hÀnsyn till i migrationsfrÄgan?) Àr en normativ argumentationsanalys som syftar till att gÄ pÄ djupet och försöka ringa in alla de premisser som gÀller för öppna visavi stÀngda grÀnser samt de konsekvenser som kan följa av respektive sakförhÄllande.Den andra delen av uppsatsen syftar till att reda ut vilka normativa premisser som ligger till grund för de EU-beslut som tas i migrationsfrÄgor, men huvudsakligt fokus pÄ utomeuropeisk immigration.Slutsatsen i arbetet Àr dels att migration Àr en synnerligen komplex frÄga dÀr man mÄste ta hÀnsyn till en mÀngd vitt skilda etiska och praktiskpolitiska premisser som ofta stÄr i direkt motsatsförhÄllande, dels att EU: s migrationspolicys i hög grad styrs av partikulÀra moraliska vÀrderingar..
Digitala publikationer : NĂ€sta steg i tidningens utveckling
Denna rapport beskriver hur dagens tekniska processer ser ut vid tillverkning av applikationer för interaktiva publikationer. En interaktiv publikation Àr en digitalt skapad tidning med ett extra lager av information som man kan interagera med. Exempel pÄ interaktivitet Àr bildspel, video och informationsflöden i realtid som visas direkt i tidningen. Rapporten fokuserar pÄ vad det Àr som ger ett mervÀrde till en digital interaktiv publikation och vilka funktioner det Àr som kan ge upphov till detta. Genom en jÀmförande analys mellan digitala publikationer och papperstidningar tas fyra designaspekter fram för att anvÀndas som grund för hur interaktiva element bör hanteras i framstÀllningen av digitala publikationer. En prototyp av en interaktiv publikation har tagits fram för att visa hur designaspekterna kan tillÀmpas och för att visa hur information kan presenteras pÄ ett mer interaktivt sÀtt. .
ĂgarlĂ€genhet: en jĂ€mförelse med bostadsrĂ€tt
Den 1 maj 2009 infördes boendeformen Ă€garlĂ€genhet i Sverige. Detta medförde ingen ny sĂ€rskild lag utan de befintliga fastighetsrĂ€ttsliga lagstiftningarna kommer att tillĂ€mpas pĂ„ Ă€garlĂ€genheterna. ĂgarlĂ€genheten Ă€r en tredimensionell fastighet som Ă€gs genom direkt Ă€gande. Den boendeform som Ă€garlĂ€genheten utĂ„t sett liknar mest Ă€r bostadsrĂ€tten, det finns dock avgörande skillnader mellan dessa. Den största skillnaden Ă€r att Ă€garlĂ€genhetsinnehavaren begrĂ€nsas mindre i förfogandet över bostaden.
Fokus pÄ skrivning
UtifrÄn en rapport gjord av Skolverket, rörande de nationella proven, har vi valt att i denna uppsats specifikt undersöka de nationella provet i svenska B pÄ gymnasiet. VÄra huvudsakliga frÄgor i uppsatsen behandlar gymnasielÀrares och gymnasieelevers olika instÀllningar och attityder till provet. Vi vÀljer Àven att vidare i undersökningen koppla samman anvÀndarperspektivet genom en diskussion utifrÄn kunskapssyn och olika lÀroplansmodeller. Undersökningen grundar sig i en kvantitativ enkÀtstudie och en kvantitativ intervju och i sin helhet bör den betraktas som en pilotstudie.
Sammanfattningsvis visar undersökningen att det rÄder en uttryckligt positiv instÀllning till de nationella provet i svenska B bland lÀrare och elever. GÀllande resonemanget kring kunskapssynen verkar eleverna i vÄr undersökning fortfarande ha en behaviouristisk syn pÄ kunskap, trots att det nationella proven Àr utformade för att pröva en mer djupstrukturell kunskap.
Kommuners satsningar pÄ demokratiÄtgÀrder : - PÄverkas deltagandet?
I vÀsterlÀndska samhÀllen lyfts demokratiteorier som direkt deltagande, deliberativ och deltagardemokrati lyfts allt oftare fram som en möjlig ÄtgÀrd pÄ problemet med medborgarnas minskade politiska deltagande. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om kommunernas satsningar pÄ ökad medborgardemokrati leder till ett ökat medborgerligt deltagande i det politiska livet, samt om deltagandet pÄverkas av hur kommunerna valt att satsa pÄ demokratiÄtgÀr. Uppsatsen Àr en triangulering av kvalitativ och kvantitativ metod.Slutsatserna visar att fördelningen för antalet traditionella gentemot medborgardemokratiska ÄtgÀrder Àr relativt jÀmn, nÄgot högre andel medborgardemokratiska ÄtgÀrder. Vidare visade resultatet att vilka eller hur mÄnga demokratiÄtgÀrder en kommun satsar pÄ inte leder till ökat valdeltagande. Slutligen visade resultatet att vissa demokratiÄtgÀrder Àr vÀl fungerande och genererar ett stort medborgerligt deltagande, medan andra inte lockar sÀrskilt mÄnga medborgare att delta alls..
Praktisk kompetens i projektering
Denna rapport Àr ett examensarbete av mig, Per Johansson, och beskriver det företag och den arbetsplats som jag tillbringat min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) pÄ. I examensarbetet ingÄr det att ta upp ett problem och presentera en eventuell lösning pÄ problemet.Jag hittade inte nÄgot specifikt prroblem att skriva om pÄ den arbetsplats jag varit pÄ utan jag har försökt att beskriva vad vissa personer inom arbetsledning pÄ bygg och anlÀggningsföretag ofta upplever som ett problem angÄende hur projekteringen fungerar. Efter att jag intervjuat ett antal personer pÄ flera olika företag sÄ visade det sig att de flesta tycker att det saknas praktisk kompetens i vissa projekt nÀr man projekterar. Det leder till att de bÄde kan vara svÄrt att utföra projekten ur ett arbetsmiljöperspektiv och Àven rent byggtekniskt. Detta Àr olika beroende vad det rör sig om för typ av projekt.
Distributionsstrukturer för FMCG-varor : - en intervjustudie
Inom logistiken finns det ett antal frÄgestÀllningar, dÀr struktur Àr ett viktigt omrÄde. StrukturfrÄgorna berör bland annat distributionen, exempelvis om en fÀrdig produkt ska lagras eller skickas direkt till kund samt hur sjÀlva transporten ska gÄ till. Distributionsstrukturen syftar till att överbrygga de gap som uppstÄr mellan producerande företag och konsumenterna av deras produkter. Distributionen Àr i vissa fall mer komplex Àn företaget i sig, dÀr beslutsfattandet kan handla om vilka delar som ska outsourcas och vilka externa aktörer som ska samarbetas med. Val gÀllande distributionen kan vara avgörande för ett företags lönsamhet och konkurrensförmÄga.
Socialt stöd ? en viktig komponent för engagemang i arbetslivet?
Forskning pekar pÄ att engagerad personal Àr mer produktiv, positiv och har bÀttre hÀlsa Àn oengagerad. Socialt stöd har i tidigare forskning visat sig ha en buffrande effekt pÄ bland annat stress samtidigt som chefers stöd har visat sig vara en viktig komponent för anstÀlldas hÀlsa och engagemang. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka om det finns samband mellan socialt stöd och work engagement. En enkÀt delades ut till anstÀllda (N=561) pÄ ett revisionsföretag. Ett positivt signifikant samband mellan socialt stöd och work engagement pÄvisas.
Mat utanför hemmet : HushÄllssammansÀttning och inkomst i urbana Kina
Kinas ekonomi och befolkning vÀxer och urbaniseringen ökar. MÀnniskorna i landet konsumerar varor och tjÀnster dagligen. Konsumtionen av mat utanför hemmet sker i allt större utstrÀckning.Syftet med denna studie var att undersöka hur ett kinesiskt storstadshushÄlls inkomst och sammansÀttning pÄverkar sannolikheten att konsumera food away from home (FAFH).För att svara pÄ syftet har fem vetenskapliga artiklar analyserats.Resultatet visade att inkomst och familjesammansÀttning bidrog till bÄde ökad och minskad konsumtion av mat utanför hemmet. Inkomsten spelade in dÄ hushÄllets sannolikhet att konsumera mat utanför hemmet lÄg i direkt anknytning till hur hushÄllets ekonomi sÄg ut. FamiljesammansÀttningen spelade in dÄ antal medlemmar, nÀrvaro av barn eller Àldre samt antal inkomsttagare ökade eller minskade sannolikheten för konsumtionen av mat utanför hemmet.HushÄllets inkomst och sammansÀttning har enskilt och i samverkan en stor pÄverkan pÄ FAFH konsumtionen för ett kinesiskt storstadshushÄll..
Nyhetsankares trovÀrdighet
Nyhetsankare ska varje dag övertyga sina tittare om att det han/hon sÀger Àr sant och det viktigaste redskapet för detta Àr tittarens tillit. Tittaren mÄste alltsÄ anse att nyhetsankaret Àr trovÀrdigt för att övertygas om budskapet. Inom nyhetsbranschen Àr riktlinjerna för hur nyheterna ska se ut och hur nyhetsankaret ska tala och bete sig oerhört strikta. Riktlinjerna har direkt koppling till retoriken. Genom kvalitativa intervjuer har vi kommit fram till huruvida publikens uppfattningar kring nyhetsankares trovÀrdighet överensstÀmmer med branschens och lÀroböckernas uppfattning.
Arbetsmiljöorganisation i byggbranschen
Ser man pÄ ett tio Ärs perspektiv, sÄ har det i genomsnitt en person i mÄnaden dött pÄ den svenska byggbranschen. MÄnga av dödsfallen beror pÄ organisatoriska brister, det kan exempelvis vara att man gjort otillrÀcklig undersökning av arbetstagarens erfarenhet eller bristfÀlliga skyddsronder. I en studie uppskattades det att ungefÀr 60 % av Europas olyckor inom byggbranschen var direkt eller indirekt pÄ grund av organisatoriska orsaker.I mitt projekt vill jag analysera hur ett byggföretag hanterar sin arbetsmiljöorganisation. Projektet Àr en fallstudie av hur företaget hanterade arbetsmiljöorganisationen i ett av byggprojekten. Vilket har genomförts av byggföretaget MTA Bygg och AnlÀggning.
Hur mÀnniskor beskriver sitt livs viktigaste beslut: En explorativ studie kring beslutsfattande
AbstractDetta Àr en explorativ studie om processer bakom beslutsfattande. Studien innefattade 52 studenter, 20 mÀn och 32 kvinnor. De fick genom ett frÄgeformulÀr svara pÄ frÄgor kring det viktigaste beslut de fattat i verkliga livet. De flesta angav att det viktigaste beslut de fattat handlade om flytt- och resebeslut (29 %) eller studie- och karriÀrbeslut (44 %). Delar av frÄgeformulÀren kodades sedan utifrÄn kategorier frÄn en tidigare publicerad studie kring centrala beslutsteorier och tre nya kategorier framkom; self-efficacy, self-actualization och what others will think.
Kommuners riktlinjer för bistÄndsbedömning : En studie av 16 kommuner
Uppsatsen Àr en innehÄllsanalys av 16 kommuners riktlinjer för vÄrd och Àldreomsorg. Syftet Àr att undersöka hur kommunerna formulerar sina riktlinjer samt om dessa stÀmmer överens med SocialtjÀnstlagen. Vidare undersöker uppsatsen variationen dessa riktlinjer emellan och försöker ge förklaringar utifrÄn teorier om hur politiska organisationer styrs och hur man skapar legitimitet i myndighetsutövning. En ytterligare förklaringsmodell erbjuds i form av ett förÀndrat ledarskapsideal inom byrÄkratiska organisationer. Inriktningen pÄ uppsatsen Àr att undersöka vad riktlinjerna i sig anger och sedan sÀtta detta i en kontext med tidigare forskning och teori.
Ny Protest? : En fallstudie av rörelsen Planka.nu.
The aim of this paper is to analyse the social movement Planka.nu with reference to the theory of new social movements in order to engage in a discussion about the presence of ?old? tradition and ?new? trends. As well as empirical, the purpose is also theoretical and methodological: to examine, and extend, the discussion about new and old social movements. A qualitative method is used. The analytical framework is based on a combination of theories of social movements and new social movements.
I VILKEN OMFATTNING UTFĂRS DEN BASALA HYGIENEN AV RĂNTGENSJUKSKĂTERSKOR? : Finns det faktorer som frĂ€mjar eller hindrar utförandet?
Den vanligaste smittvÀgen för vÄrdrelaterade infektioner Àr genom direkt eller indirekt kontaktsmitta via personalens hÀnder, klÀder och tekniska utrustning. Röntgensjuksköterskor möter dagligen ett stort antal patienter och blir dÀrför en potentiell smittvÀg för mikroorganismer, som skulle kunna spridas vidare pÄ kort tid till patienter om den basala hygienen inte efterföljs. Syftet med detta arbete Àr att undersöka i vilken omfattning röntgensjuksköterskor utför den basala hygienen vid patientkontakt enligt Socialstyrelsens föreskrifter. Kvantitativ metod med enkÀt valdes dÀr urvalet bestod av röntgensjuksköterskor som arbetade vid tvÄ röntgenavdelningar frÄn tvÄ sjukhus i södra Sverige. Resultatet visade att majoriteten av röntgensjuksköterskorna följer Socialstyrelsens föreskrifter inom basal hygien och att röntgensjuksköterskorna upplever att det fanns fler faktorer pÄ arbetsplatserna som frÀmjade men Àven faktorer som hindrade utförandet av den basala hygienen..