De finska kaléromerna har levt i Sverige och Finland i nästan 500 år. Trots den långa närvaron är romer fortfarande en segregerad, marginaliserad och diskriminerad grupp i samhället. På grund av den omfattande diskrimineringen döljer många romer sitt ursprung, men de finska kaléromerna gör tvärtom. De är stolta över sitt ursprung och synliggör sin tillhörighet genom att använda traditionella kläder. Syftet med uppsatsen är att i första hand förstå hur omfattande diskriminering och varaktigt utanförskap kan kombineras med stolthet.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka intentioner gymnasieungdomar som går teoretiska program i Luleå har för att börja arbeta direkt efter gymnasiet samt vilka faktorer som påverkar deras intentioner. De faktorer som undersöks är attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll som, enligt Icek Ajzen?s (1991) teori om planerat beteende (TPB), påverkar intentionen till beteendet. Undersökningen genomfördes med en enkät utformad efter Ajzen?s (2002) instruktioner, vilken besvarades av 50 elever vid Luleå Gymnasieby.

Forskning visar att homo- och bisexuella utsätts för diskriminering och att dessa har en nedsatt psykisk hälsa jämfört med heterosexuella. Endast fåtalet studier, specifikt om bi- och homosexuella kvinnor, existerar. Denna studie är en beskrivning av unga homo- och bisexuella kvinnors upplevelse av sin livssituation med avseende på bland annat bemötanden från samhället vilka stundtals är negativa och den mentala hälsan vilken i allmänhet upplevs som god även om samhällets heteronormativitet är påfrestande. Data hämtades ur enskilda intervjuer med fem respektive fyra homo- och bisexuella kvinnor och analyserades kvalitativt genom systematisk sortering i kategorier. Fortsatt forskning, med bredare grupper av homo- och bisexuella kvinnor, behövs vilket kan leda till minskad heteronormativitet och homofobi som i sin tur borde medföra en förbättrad hälsa för populationen..

Att alla skolor idag enligt lag ska ha en likabehandlingsplan och arbeta efter den vet vi. Men vårt syfte med denna undersökning är att genom en komparativ studie ta reda på om en likabehandlingsplan är nödvändig för att arbetet mot diskriminering och kränkande behandling skall fungera optimalt på en skola och hur denna i så fall implementeras. Vi har gjort intervjuer med två skolors Trygghetsteam/Team mot kränkande behandling och fått ta del av informanternas egen bild av hur detta arbete upprätthålls utifrån både intresse, resurser och tid. En av skolorna har en likabehandlingsplan och en av skolorna har det inte. I de två Teamen är informanterna blandade och konstellationen ser inte likadan ut i båda teamen, de har inte samma förutsättningar eller stöd från respektive ledning. I vår studie tas både lagar och förordningar upp som skolorna har att förhålla sig till. Liksom de åtgärdsmodeller som de två utvalda skolorna arbetar utifrån, även modellernas definitioner av mobbning och kränkande behandling.

Syftet med denna uppsats är att identifiera och analysera varför så få invandrare söker chefstjänster. Vi menar att orsaken till detta ligger både hos företaget och individen och kommer därför att belysa problematiken utifrån två perspektiv. Vi kommer dels att belysa frågan ur ett organisatoriskt perspektiv där vi tittar på hur ett företag förhåller sig till mångfald och dels undersöka hur medarbetare med invandrarbakgrund förstår sina chanser på arbetsmarknaden. Empirin består av intervjuer genomförda med medarbetare med invandrarbakgrund och personalansvariga på IKEA och kommer att analyseras med hjälp av begreppen organisationskultur, chefsrollen, rekrytering och diskriminering. Slutsatsen av vår analys är att brist på förebilder och osäkerhet är de två största hindren för invandrares benägenhet att söka chefstjänster.

BAKGRUND: HIV/AIDS (Humant Immunbrist Virus/Acquired Immunodeficiency Syndrome) är en epidemi där världens utvecklingsländer är hårdast drabbade. I studier har det framkommit att sjukvårdspersonal har en negativ attityd gentemot denna patientgrupp. Orsaken till detta tros bero på okunskap och rädsla. SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter med HIV/AIDS upplever stigmatisering och diskriminering från vårdpersonal. METOD: En litteraturöversikt, med tio stycken vetenskapliga artiklar som analyserats för att besvara studiens syfte.

I norra London startade, den sjätte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats är att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sätt att förklara och förstå händelserna ifråga, med särskild fokus på relationen mellan strukturellt och direkt våld. Styrande teman är socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt våld och relativ deprivation skapar är grogrunden för vanmakt och skam ? två känslor som är intimt förknippade med direkt våld.

Denna undersökning handlar om unga vuxna invandrarakademiker som har kandidatexamen inom olika inriktningar, som ingenjör, ekonomi, ekonomipolitik, mediekommunikation, och business and IT management. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur diskrimineringen på arbetsmarknaden upplevs av unga arbetssökande invandrarakademiker och att undersöka vilka strategier de utvecklar för att hantera denna diskriminering. Teorierna berör relevanta ståndpunkter för arbetslöshet hos unga vuxna invandrarakademiker i denna studie. I teoriavsnittet lyfts Resultatet blir att arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har svårt att inkluderas på svensk arbetsmarknaden på grund av diskriminering, på grund av etnisk bakgrund. Trots att de arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har gått genom det svenska skolsystemet står det kvar ett hinder för dem att inkluderas på arbetsmarknaden på grund av fördomar.

Etnisk diskriminering är ett fenomen som kommit att bli allt mer vanligt förekommande i den mediala debatten. Sedan några år tillbaka utreds också diskrimineringstendenserna från statens sida, och nyligen har mer anslag garanterats statens särskilda utredare. Förekomsten av debatt och utredning vittnar om att det är ett allvarligt och utbrett samhällsproblem som i längden är ohållbart. Med ständigt växande minoritetsgrupper och framväxten av ett allt-mer multietniskt samhälle i Sverige är det därför viktigt att så snabbt som möjligt komma ur den problematik som idag tar form genom etnisk diskriminering. Det finns en bred upp-fattning om att bekämpningen av etnisk diskriminering utgör nyckeln till integration, mång-fald och jämlikhet.Denna uppsats tar sin utgångspunkt i invandrarhistoriken som är den största bidragande faktorn till att Sverige idag är multietniskt.

Denna uppsats har till syfte att lyfta fram den manliga diskriminering som finns i dagens Sverige. Det är viktigt att tidigt förstå att arbetet inte riktar sig mot kvinnor utan har till syfte att lyfta fram det som idag känns bortglömt, nämligen den manliga diskrimineringen. Visst ligger kvinnor i underläge på många områden, något som vi alla borde sträva efter för att ändra på. Men det som glöms bort, är att männen på andra områden ligger i kraftfullt underläge gentemot kvinnor och därmed ibland utsatta för ren diskriminering. Uppsatsen innehåller även olika beskrivningar för att ge en klarare bild för läsaren avseende jämställdhet och dess betydelse.

Bakgrund: Hiv, humant immunbristvirus, sprids mellan människor via bland annat blod, sexuell kontakt samt vid förlossning. Det finns inget botemedel men bromsmediciner som tas med god följsamhet är effektiva, dock med många biverkningar. Stigmatisering är när en person upplever sig bli negativt stämplad och diskriminering innebär en särbehandling av individer eller grupper av människor. Sjuksköterskan och annan vårdpersonal ska i mötet med patient ha förmåga att kommunicera på ett respektfullt och värdigt sätt. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hiv-positiva patienters upplevelse av att bli bemötta inom hälso-och sjukvården i västvärlden.

AbstraktSyftet med denne undersökelsen var å se om det fantes et samband mellom lönn og vekt og utenforskap og vekt inom kriminalvården og det ble sjekket om extroversion, kjönn og alder hadde noen påvirkning på dette. Det ble brukt en delvis selvkonstruert enkät med 22 av  Eysenck´s extraversionsspörsmål (Eysenck & Eysenck, 1975). Det ble konstruert spörsmål om utenforskap og fysikk og stilt spörsmål om lönn, vekt og alder. Dette ble gjort  for å se om det fantes et  samband mellom disse faktorene. Personene som var med i denne studien jobbet alle inom kriminalvården (n=48), 21 kvinner og 27 menn med en middelalder på 42,91 år (sd=12,46).

Introduktion: Patienter med HIV/AIDS upplever diskriminering och stigmatisering i sjukvården. Att mötas av diskriminering och stigmatisering påverkar livet för de smittade i form av att de upplever social isolering, depression och post traumatisk stress. Stigmatisering och attityder har ett samband. Sjuksköterskans attityder kan påverka patienten negativt i form av diskriminering och stigmatisering. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med HIV/AIDS och även att beskriva vad som orsakar dessa attityder.

The major focus in this study is structural inequalities in primary school in Sweden. UNESCO points out that in many developing countries, up to 40% of the children perform at or below the lowest proficiency level in language and mathematics. Sweden has been criticized by the UN about the large differences in educational achievements between different regions. Based on an official study Sweden considers that those differences are related to ethnically segregate residential areas. My research question is whether the Swedish government takes adequate consideration of the impact that socioeconomically aspects have on educational achievement.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur en grupp elever uppfattade sin delaktighet i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Undersökningen byggde på tre frågeställningar: Vilka kunskaper upplever eleverna att de har om hur likabehandlingsarbetet går till? Vilka kunskaper upplever eleverna att de har om vad de har rätt att vara med och påverka? Vilket stöd upplever eleverna att de har av pedagogerna på skolan, i arbetet med planerna? Som undersökningsinstrument användes öppna intervjuer. Eleverna svarade utförligt på frågorna och det framkom i undersökningen att eleverna upplevde en stolthet och ett engagemang i sitt arbete med likabehandling. Elevernas likabehandlingsarbete handlade mest om att följa likabehandlingsplanen och se till att andra elever gjorde det.I upprättandet av planerna deltog inte eleverna alls men det framkom i undersökningen att eleverna hade en indirekt påverkan genom samtal eller genom att ge förslag på anonyma lappar..