Sök:

Sökresultat:

3472 Uppsatser om Direkt anföring - Sida 59 av 232

Motivera lÀrande: Hur man som lÀrare pÄ gymnasiet kan arbeta för att motivera sina elever

Syftet med denna studie var att undersöka hur gitarrlÀrare pÄ gymnasiet kan arbeta för att motivera sina elever. För att ta reda pÄ detta genomförde jag en kvalitativ intervjustudie dÀr jag intervjuade sex gitarrlÀrare som tillsammans var verksamma inom tre olika gymnasier, tvÄ i Norrland och ett i VÀsterbotten. Resultatet visade att de intervjuade lÀrarnas egen syn pÄ motivation var att den grundade sig i deras egen vilja, drivkraft och lust. NÀr det gÀller att arbeta för motivation hade lÀrarna lite olika tankegÄngar, flertalet menade att det Àr viktigt att eleven fÄr en förstÄelse för vad de hÄller pÄ med pÄ lektionen och varför. Andra hÀvdade att elevens motivation var direkt kopplad till vilken musikgenre eleven fick spela.

Matematik med yrket som bas : Hur stor del av gymnasiets matematik A-kurs kan avhandlas med yrkesmatematik?

Matematikundervisningen pÄ gymnasiet skall enligt Skolverkets styrdokument vara fÀrgade av den programinriktning eleven valt. En stor del, mer Àn hÀlften, av gymnasiets matematik A-kurs skulle gÄ att avhandla med yrkesmatematik pÄ ett fordonsprogram med inriktning mot skogsmaskin- förare/mekaniker. Inom dessa nÀmnda yrken förekommer matematik i form av geometri, procent, statistik samt ekvationer och formler i stor utstrÀckning. Bland annat negativa tal och potensfunktioner förekommer dÀremot i ringa eller ingen utstrÀckning alls. Dessa resultat framkom efter att nÄgra personer inom angett yrket intervjuats varefter den framkomna yrkesmatematiken jÀmfördes med den matematik som enligt styrdokument och lÀromedel ingÄr i gymnasiets matematik A-kurs. Syftet med undersökningen var att frambringa vilken matematik som anvÀndes inom yrket och hur stor del av matematik A-kursen som direkt kan överföras till yrkesmatematik. Detta för att sedan, i ett vidare syfte, anvÀndas till önskvÀrd programinfÀrgning och göra matematiken meningsfull för eleverna..

Kreativitet under ansvar ? Underlag för diskussion kring landskapsarkitektens prioriteringar i designprocessen

Vid varje nytt projekt stÄr landskapsarkitekten inför en oÀndlig mÀngd ny information som direkt eller indirekt har potential att pÄverka projektets resultat. Hur navigerar och prioriterar landskapsarkitekten bland detta hav av information? I den hÀr uppsatsen undersöks olika landskapsarkitekters och teoretikers tankar och Äsikter kring hur de prioriterar i designprocessen. MÄlet Àr att skapa ett underlag som möjliggör för vidare studier och diskussion. Detta syftar till att skapa en större förstÄelse och insikt kring landskapsarkitektens yrkesroll och konstnÀrliga friheter.

Elektroniska affÀrer- en undersökning av Företags anvÀndning av EDIFACT och XML

Elektroniska affÀrer innebÀr att affÀrssystem kopplas upp mot varandra i nÀtverk för att effektivisera överföringen av information. I dag skickar företag standardiserade meddelanden direkt mellan administrativa system för t.ex. order, lager och fakturering (OLF). Detta kallas EDI, Electronic Data Interchange, och följer i de flesta fall en standard för elektroniska meddelanden som kallas EDIFACT. AnvÀndningen av EDIFACT krÀver mycket kunskap vilket ofta smÄföretag saknar.

Har höglÀsning nÄgon betydelse? : Pedagogers tankar om utvÀrdering av höglÀsning i förskolan

Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan tÀnker om utvÀrdering av höglÀsningens betydelse kopplat till barns fantasi-, sprÄk- och identitetsutveckling. HöglÀsning Àr en viktig del i alla barns utveckling och pedagoger har ansvar för att barnen fÄr möjlighet att utvecklas inom dessa omrÄden. Studien har en kvalitativ ansats och bygger pÄ Ätta intervjuer med pedagoger inom förskolan. Resultatet beskriver hur pedagogerna i studien resonerar och tÀnker om utvÀrdering av höglÀsning i förskolans verksamhet. Genom citat framkommer olika aspekter av pedagogernas tankar om höglÀsning.

Kundkorts effekter pÄ lönsamhet

Syfte: Syftet Àr att undersöka sambandet mellan kundkort, lojalitet och lönsamhet. Vidare Àmnar vi kartlÀgga lojalitetsskapande ÄtgÀrder och hur dessa pÄverkar lönsamheten. Metod: För att uppfylla det beskrivande syftet med uppsatsen, valde vi att kvalitativt undersöka hur tvÄ företag i petroleumbranschen arbetar med lojalitetsprogram. Intervjuer genomfördes med ansvariga för kundkort pÄ AB Svenska Shell och Svenska Statoil AB. Empirin analyserades sedan med hjÀlp av teorier om Customer Relationship Management, relationsmarknadsföring samt lojalitet och lönsamhet.

LÀsbarhet hos lÀroböcker i NO : En studie av röst och kausalitet i lÀrobokstexter för skolÄr 4-6

Tidigare studier inom lĂ€romedelsforskning bĂ„de i Sverige och internationellt, har vi-sat att en ökad grad av de sprĂ„kliga variablerna röst och kausalitet har en positiv inver-kan pĂ„ elevers lĂ€sförstĂ„else (se t ex Beck, McKeown & Worthy, 1995; Reichenberg, 2000). Röst innebĂ€r de sprĂ„kliga drag som nĂ€rmar texten till lĂ€saren och kausalitet be-tecknar orsakssamband i texten.I föreliggande studie har samtliga grundlĂ€roböcker i fysik för skolĂ„r 4-6 som nu finns tillgĂ€ngliga pĂ„ de svenska lĂ€romedelsförlagen, analyserats med fokus pĂ„ röst och kausa-litet. Även textbindningen har studerats samt texternas lĂ€sbarhetsindex (LIX). Resultaten visar att lĂ€roböckerna har en varierande grad av röst och kausalitet, men att alla visar exempel pĂ„ röst genom direkt tilltal till lĂ€saren. DĂ€remot skiljer sig graden av kausalitet och textbindning Ă„t, vilket pĂ„verkar lĂ€sarens förmĂ„ga att förstĂ„ orsakssamband i texten.I diskussionskapitlet diskuteras vilka konsekvenser de analyserade lĂ€roböckernas sprĂ„k kan fĂ„ för eleverna och för lĂ€raren.

Riskanalys pÄ Karlshamnsverket - PÄverkan vid en framtida höjning av havsnivÄn

MÀnniskan har genom sin industriella framfart bidragit till ökade nivÄer av vÀxthusgaser i atmosfÀren och pÄ sÄ sÀtt rubbat den balans av gaser som naturligt förekommer. En klimatutveckling med trender som tyder pÄ en framtid med varmare klimat Àr en av konsekvenserna av den process vi i alldagligt tal benÀmner vÀxthuseffekten.Ett varmare klimat förvÀntas medföra förÀndringar av en rad faktorer, dÀr medelvattenstÄndet i vÀrldshaven Àr en. Med en geografisk lokalisering i direkt anknytning till kusten och en topografisk lokalisering pÄ dryga 2.65 m över havet skulle Karlshamnsverket kunna vara i farozonen för de konsekvenser en höjning av intilliggande hav kan medföra. Karlshamnsverket Àr ett vÀrmekraftverk som Àgs och drivs av Karlshamn Kraft AB. AnlÀggningen ligger utanför Karlshamn, vid Blekinges kust, och redan idag rÄder viss problematik vid högvattenstÄnd.

Kommunikation mellan ridlÀrare och elev: Röstens betydelse för samspelet vid en ridlektion

Ridning anses allmÀnt vara svÄrt att lÀra sig, speciellt i vuxen Älder. Det kan bero pÄ att ridning Àr svÄrt att förmedla eftersom det Àr en praktisk kunskap som till stor del bygger pÄ kÀnsla. Syftet med denna studie var att fÄ en djupare förstÄelse för hur ridlÀrare anvÀnder rösten pÄ en ridlektion. Studien bygger pÄ intervjuer med sex ridlÀrare. Resultatet visar att rösten hade betydelse för kommunikationen mellan ridlÀrare och elev och att ridlÀraren anvÀnde rösten olika beroende pÄ elev, mÄl och utbildningsnivÄ.

Utvidgad Lönegaranti?

Den svenska lönegarantin som utgÄr i konkurs har pÄ ett godkÀnt sÀtt harmoniserats i enlighet med EG:s lönegarantidirektiv. Dock anses det svenska nÀrstÄendeundantaget vara utformat utanför medlemsstaternas handlingsutrymme. Undantaget som gÀller eget Àgande samt anförvanters Àgande i verksamheten som befinner sig i ekonomisk kris har visat sig icke tillÀmpligt enligt EG-domstolen varför man dÄ kan frÄga sig syftet med att ha det kvar. DÄ det gÀller utvidgandet av begreppet lönegaranti till att ingÄ i företagsrekonstruktion kan det visa sig vara svÄrare att hÄlla sig i linje med EG:s lönegarantidirektiv. Regeringen menar att de genom att utforma lagen som ett socialt skydd precis som vid konkurs, samt att det direkt efter en rekonstruktion uppstÄr ett krav pÄ företaget frÄn statens sida, kringgÄr det enligt EU förbjudna statsstödet.

Att arbete med demenssjukdomar "VÄrdpersonalens upplevelser"

Demens Àr nÄgot som blir allt vanligare i vÄrt samhÀlle och detta leder till att kunskapen om sjukdomen mÄste öka. I min undersökning har jag lagt fokus pÄ vÄrdpersonal som arbetar med personer som lider av demenssjukdom. Detta beror pÄ att de Àr en grupp som besitter stor kunskap om hur mÀnniskor med demenssjukdomar fungerar i vardagen. De frÄgor jag kommer att utgÄ frÄn Àr hur vÄrdpersonalen upplever det att arbeta med individer som lider av nÄgon form av demenssjukdom samt vad VÄrdpersonalen anser viktigt att tÀnka pÄ i mötet med den som Àr demenssjuk. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor, har jag gjort sex kvalitativa intervjuer med vÄrdpersonal som arbetar bÄde direkt och indirekt med demenssjuka individer. Genom att studera tidigare forskning, har jag dragit slutsatsen att vÄrdpersonalen upplever bÄde glÀdje och tillfredsstÀllelse i att hjÀlpa en utsatt grupp i samhÀllet.

Vidareutveckling av krav för klimatstyrning och konstruktion i SEP ? Splitterskyddad enhetsplattform, Försvarets Materielverk

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man skulle kunna öka effektiviteten i svenskpilotutbildning genom att effektivisera planeringen och schemalÀggningen.Utbildningsplanering tillhör en typ av verksamhet som kan hÀnföras till kategorinschemalÀggningsproblem. Det vill sÀga nÄgon form av verksamhet dÀr aktiviteter ska tilldelasresurser och planeras över tiden. Ett sÀtt att lösa denna typ av problem Àr att anvÀnda sig avoptimeringsmetoder. Det vill sÀga matematiska modeller och metoder som syftar till att hitta detbÀsta (optimala) alternativet i en beslutssituation.I uppsatsen jÀmförs planeringen av svensk pilotutbildning med en liknande turkisk verksamhet.Detta görs i syfte att undersöka om de optimeringsmetoder som anvÀnds i Turkiet kan anvÀndasför att öka effektiviteten i den svenska utbildningsplaneringen.Uppsatsen visar att det Àr möjligt att erhÄlla stora effektivitetsökningar vid en lyckadimplementering av optimeringsmetoder men att det Àr svÄrt att direkt överföra erfarenheter frÄnett problem till ett annat. En viktig slutsats Àr att effektiviteten i planeringen i första hand Àrberoende av organisation, arbetssÀtt och principer för resursutnyttjande snarare Àn anvÀndande avoptimeringsmetoder..

?Vem Àr jag som lÀrare och vem borde jag vara?? - Konstruktionen av lÀraridentitet pÄ lÀrarutbildningen

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken lÀraridentitet som konstrueras i ett material som har en central roll pÄ Malmö högskolas lÀrarutbildningar. Materialet heter PÄ vÀg mot lÀraryrket och ligger till grund för bedömningen av lÀrarstudenter vid den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. I och med att dokumentet ligger till grund för bedömningen av lÀrarstudenter Àr det maktutövande och pÄverkar studenternas lÀraridentitets konstruktion. DÀrför Àr det viktigt att undersöka vilken lÀraridentitet som konstrueras i materialet. Metoden som anvÀnds för att undersöka dokumentet Àr diskursanalys, som Àven anvÀnds som teoretiskt ramverk.

Klientbeteenden i internetterapi mot depression : InnehÄllsanalys av klienters skrift i beteendeaktiveringsbehandling

Klientbeteendens relation till behandlingsutfallet av psykoterapi pÄ internet Àr ett underbeforskat omrÄde av klinisk vikt. Studien undersöker vilka skriftliga klientbeteenden i beteendeaktiveringsbehandling mot depression pÄ internet som korrelerar med symtomförÀndring och slutförda moduler. Totalt 29 randomiserade deltagare med mild till mÄttlig depression ingick frÄn forskningsprojektet Actua. InnehÄllsanalys med 8 deduktiva och tvÄ induktiva beteendekategorier genomfördes pÄ samtliga mejl och modulsvar skickade frÄn deltagare till internetterapeut. Signifikanta korrelationer Äterfanns i förhÄllande till symtomförÀndring för Observerar positiva konsekvenser (r=.49) och Allians (r=42).

Personliga assistenters arbetssituation och möjligheter till handledning: en studie ur personalperspektiv

I studien om insatsen personlig assistans framkommer det att yrkestiteln personlig assistent Àr bred. Den personliga assistansen mÄste anpassas efter varje enskild individ och dennes behov. Assistansen ska göra det möjligt för personer med en eller flera funktionsnedsÀttningar att leva sitt liv pÄ ett bra och meningsfull sÀtt. I yrkets utövning Àr det viktigt att det framgÄr vad som Àr brukarens och dennes personliga assistents skyldigheter och rÀttigheter. Informanterna som vi intervjuade beskriver sitt yrke som intressant, spÀnnande, meningsfullt,givande och stimulerande och att det har frihet i sin yrkesutövning.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->