Vi har utrett de krav som ställs på bryggstolar; internationellt, nationellt och från ettanvändarperspektiv. Vi vill att den här utredningen ska ligga till grund för framtida utveckling aven bryggstol. Detta tror vi, i slutänden, kan leda till en bättre arbetsmiljö för navigatörer då despenderar en stor del av sin arbetstid i bryggstolar.För att komma fram till vårt resultat gjorde vi en grundlig utredning i de nationella ochinternationella regelverken. Vi använde oss även av en intervjustudie för att spegla användarensönskemål och krav. Här intervjuade vi navigatörer från tre olika typer av fartyg.

The present study has two purposes. One aim is to investigate to what extent 20 pupils in grade 3 use two different forms of presentation in their narrative texts and how these choices of forms of presentation create certain patterns in the pupils? texts. Another aim is to study to what extent the pupils use various features of spoken language in their narrative texts and whether these features correlate with the forms of presentation. The material in the study consists of 20 narrative texts from the national test in Swedish in 2011.

Syftet med det här arbetet är att försöka få syn på hur några lärare ser på sitt ledarskap och om de anser att det går att utveckla det. Vi vill också försöka ta reda på vilka faktorer som kan tänkas påverka lärarnas syn på ledarskapet och dess utveckling. Historien är viktig för att förstå den förändring som har skett av läraruppdraget. Den utveckling som skett i samhället och den nya läroplanen ställer helt andra krav på ledarskapet i klassrummet. Den auktoritära roll som läraren haft sedan århundraden håller nu på att förvandlas till ett demokratiskt förhållningssätt där eleverna ska behandlas som jämlikar.

Inom kognitionsvetenskapen växer det på flera håll fram konkurrenter till det synsätt på språklig kognition som förespråkats främst av lingvisten Noam Chomsky. Han har argumenterat för att barns förmåga till att snabbt förvärva språks grammatiska komplexitet, beror på att all världens språk delar en underliggande universell grammatik som finns inkodad i människohjärnan från födseln. Enligt denna syn betraktas grammatik som ett abstrakt regelstyrt system, slutet och utan direkt påverkan från omgivningen. Efterföljande forskning har kommit att visa på många svårigheter för denna hypotes, varvid alternativa ansatser har trätt fram. Som ett resultat försöker många forskare numera istället förklara färdigheter i grammatik som en förlängning av kognitiva och kommunikativa förmågor. Uppsatsen ger en kort bakgrund om Chomskys idéer och hur han resonerade sig fram till sin hypotes.

Patientsäkerhet och arbetet för att hindra uppkomsten av vårdskador är ett högaktuellt område. Problemet med undvikbara vårdskador är omfattande och i Sverige uppges vårdskador orsaka 630 000 extra vårddygn på ett år, vilket medför både ett mänskligt lidande men också ekonomiska konsekvenser för samhället. Antalet patienter som skadas av vården är ett direkt mått på patientsäkerheten. Brister i kommunikation och teamarbete är en betydande orsak till att vårdskador uppstår. Syftet med studien, som utfördes som en litteraturöversikt, var att belysa faktorer som kunde påverka kommunikationen och teamarbetet i hälso- och sjukvården samt vilken betydelse dessa hade för patientsäkerheten.

Grøndal, B & Jönsson, C. Patientnära vård i fokus. Observationer av sjuksköterskans arbetsdag. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009. Sjuksköterskans arbete består av många olika arbetsuppgifter som antingen är patientnära eller icke-patientnära.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera läromedel som är publicerat på lektion.se och som har direkt anknytning till litteraturundervisning. Jag gör en kvalitativ textanalys av materialet och undersöker vilka frågor materialet ställer om litteraturen och hur uppgifterna är formulerade, för att därigenom undersöka vilken undervisningspraktik materialet speglar. I min teoretiska tolkning använder jag tre perspektiv på tolkning av text: sändarcentrerat perspektiv, textcentrerat perspektiv och läsar- och erfarenhetsbaserat perspektiv. Två andra centrala teoretiska begrepp är litterär kompetens och matchningsteknik. Jag kommer fram till att mycket av materialet är utformat med kontrollfrågor till de litterära texter som frågorna och uppgifterna riktar sig till.

Mitt syfte med denna uppsats var att synliggöra de gode männen för ensamkommande flyktingbarn och ge en förståelse för vad uppdraget innebär. Jag ville ge en inblick i de gode männens situation och inställning till uppdraget. För att ta reda på detta ställde jag frågan: Vad innebär det att vara god man för ensamkommande barn med avseende på professionalitet och makt?Jag genomförde intervjuer med fem gode män för ensamkommande flyktingbarn. Intervjuerna analyserade jag sedan med hjälp av några teorier och begrepp som jag fann relevanta.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka elevers erfarenheter av kränkande behandlingar i skolan genom elevers berättelser. För att få svar på våra frågor genomförde vi en kvalitativ undersökning med 80 elever i fem olika klasser på två olika skolor. Eleverna har fått skriva en berättelse där de själva har blivit utsatta för en kränkning. Metoden i vårt arbete har varit att analysera elevernas berättelser, dvs. vi har använt oss av textanalys för att finna olika tematiska kategorier av kränkande behandling.

Uppsatsens syfte var att studera artiklar som publicerats om sjuksköterskeupproret 2012 genom ett kritiskt diskursanalytiskt angreppssätt för att se vad det råder kamp om och hur sjuksköterskans yrkesroll- och identitet konstrueras, reproduceras och transformeras genom diskurser.De frågeställningar som uppsatsen bygger på är: Hur ser diskursen ut? Vilka objekt/subjekt som finns och återkommer i artiklarna och som det råder kamp om? Vilka grupper kan identifieras och hur beskrivs grupperna/vilken karaktär har de och vilka egenskaper tillskrivs det (direkt och indirekt)? Hur förs argumentationen? Vad är innebörden av det som skrivs?Vilken språklig karaktär har artiklarna? Vilka säger vad ? vilken auktoritet tillskrivs dem? Vilka maktrelationer kan urskiljas?Uppsatsen vilar på Norman Faircloughs kritiska diskursanalytiska teoretiska och metodologiska ramverk för att svara på frågeställningarna. Det empiriska material som utgör grunden för analysen är nio utvalda tidningsartiklar från nationella, lokala och vårdpraktiska tidningar. Resultaten pekar på att det råder kamp om att sjuksköterskeyrket värderas som ett ?kall?, en föreställning de genom att kräva högre ingångslön vill bryta.

Det är ofrånkomligt att det i dagens samhälle är oerhört viktigt att besitta skrivkompetens. Med hjälp av inblick i pågående forskning, ett kvantitativt frågeformulär och en granskning av styrdokumentens formuleringar, undersöks vad skrivkompetens innebär och hur det uppnås, samt blivande svensklärares, för grundskolans senare del och gymnasiet, inställning till skrivkompetens. I forskningsbakgrunden presenteras textbegreppets förändrade innebörd. Även varför skrift används framställs tillsammans med vad skrivkompetens innebär. En sociokulturell syn på språkinlärning framförs, samt hur skrivutveckling sker.Genom den kvantitativa undersökningen och granskning av styrdokumentens formuleringar framkommer det att skrivkompetens innebär att kunna situationsanpassa skrivandet, vilket åligger samtliga lärares ansvar att hjälpa eleverna till att behärska.

Syftet med denna studie är att ta reda på vad som gör att Ukraina lyckats bli en erkänd demokrati samtidigt som Vitryssland förblir en auktoritär diktatur. Vi ska i denna jämförande analys titta på de demokratiseringsprocesser som ägt rum i de båda länderna. Vi kommer lägga energi på staten, det civila samhället och globaliseringen. Vår analys visade att det efter självständighetsförklaringarna fanns auktoritära tendenser båda länderna. Trots att Kutjma så tidigt som 1998 tog avstånd från ett direkt auktoritärt styre liknande det i Vitryssland förblev Ukraina en semi-diktatur fram till den orangea revolutionen då landet fick en ny chans att bygga demokrati.

?Högfrekvenshandel har de senaste åren växt till att bli en betydande kraft på de finansiella marknaderna och således även fått mycket medial uppmärksamhet. Den här medieuppmärksamheten intensifierades den 6:e maj 2010 då "Flash-krashen" inträffade på Dow Jones indexet i New York och påverkade marknader över hela världen.Vår avsikt med den här kandidatuppsatsen är att kritiskt granska högfrekvenshandeln som fenomen samt den diskussion som förs angående ytterligare reglering av handeln. Detta görs genom en inledande period av litteraturstudier som kompletteras med djupintervjuer av olika aktörer på marknaden.Våra resultat visar att högfrekvenshandeln inte för med sig så stora negativa effekter som media målar upp, och att den forskning som gjorts på ämnet indikerar att handeln främst tillför positiva effekter i form av ökad likviditet och minskad volatilitet.Uppsatsen behandlar även dagens regleringssituation och analyserar de förslag på åtgärder som har lagts fram på EU-nivå. Vår analys visar att många av de förslag som diskuteras är direkt missriktade och inte adresserar det egentliga problemet? en situation som kantas av oklara roller gällande tillsyn och övervakning..

Det finns sparsamt med litteratur om arbetet med draperade plagg ur en mönsterkonstruktörs synvinkel. Dessutom tar majoriteten av mönsterkonstruktionsundervisningen sällan upp drapering i ett tidigt stadie (om över huvud taget). Rapportens syfte är att undersöka hur en mönsterkonstruktör kan gå tillväga för att översätta draperade plagg till reproducerbara tvådimensionella mönster. Som underlag för studien har tre plagg draperade på docka av en extern handledare använts. Det första plagget är en vävd klänning, det andra en klänning i trikå och det tredje en quiltad väst.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur chefer under ett möte förmedlar sina intentioner till de anställda och hur de uppfattas. Ledarskap är ett relativt komplext och svårdefinierat ämne som inte lämpar sig att fånga upp via enkäter. Vi har därför valt att göra en fallstudie där vi avgränsat oss till ett specifikt möte i en organisationsförändring på Försäkringskassan. Vår empiri är baserad på intervjuer med tre enhetschefer, medarbetare samt en observation. Vi är intresserade av att i en specifik situation försöka fånga vad chefer faktiskt gör och inte bara vad de säger att de gör.