BakgrundVi har förstÄtt att elever i dagens skola inte ges möjlighet till att uppnÄ de mÄl som Skolverket satt upp genom kursplan (2000) och Centralt innehÄll (2010) i matematik. Tidigare granskning av lÀromedel visar att det inte skett nÄgon förÀndring av lÀroboken pÄ 20 Är och att den fortfarande har en styrande roll i klassrummet (BrÀndström, 2002). Detta leder till att eleverna fÄr en ytlig kunskap inom matematik (Granberg, 1999). Det Àr av stort intresse att behandla frÄgor som berör metodiskt upplÀgg samt arbetssÀtt av lÀroböcker, detta kan ha betydelse för undervisningen i matematik (Anderberg, 1987).SyfteVi undersöka hur matematikboken Matte direkt. Borgens (2003-2005) innehÄll ger eleverna möjlighet att uppnÄ det centrala innehÄll som Àr uppsatt för grundskolan, Ärskurs fyra till sex (Skolverket, 2010).MetodVi har anvÀnt oss av kvantitativ innehÄllsanalys.ResultatVi kom i undersökningen fram till att Matte direkt.

Inom psykiatri anvÀnds direkt arbetsterapi som syftar till att behÀrska sjÀlva görandet i aktiviteten och indirekt arbetsterapi som syftar till att utveckla varandet i aktiviteten. Studiens syfte var att beskriva hur fyra personer med psykiska funktionshinder upplevde sitt deltagande i en teaterterapigrupp. I teaterterapin gestaltade de en scenisk rollkaraktÀr, vilket innebar att klienten gick in i en annan persons sÀtt att handla, tÀnka och kÀnna. Genom halvstrukturerade intervjuer framkom att informanterna upplevde att de utvecklade sina underliggande förmÄgor sÄsom koncentrationsförmÄga, sjÀlvförtroende och att de fÄtt ökad livsglÀdje. De uppgav ocksÄ att de genom att gestalta de sceniska rollkaraktÀrerna hade lÀrt kÀnna sig sjÀlva bÀttre.

Detta examensarbete Àmnar ta reda pÄ hur gymnasielÀrare ser pÄ sitt arbete för att motivera elever och hur deras arbete relaterar till de teorier som behandlas i bakgrunden. Arbetet kommer Àven granska vad elever anser om lÀrarnas och skolans arbete med motivation och om det Àr i linje med vad de intervjuade lÀrarna tror. I bakgrunden presenteras frÀmst mekanisk och kognitiva synsÀtt pÄ motivation. Dessutom innehÄller bakgrunden forskning om skolans struktur, socio­ekonomiska aspekter pÄ motivation för studier och genusteorier. Resultatet visar att lÀrarna inte hade nÄgot direkt svar pÄ vad motivation Àr, men att de arbetar med det omedvetet.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Som studiens teoretiska ramverk anv?nds Teorin om praktikarkitekturerna (TPA), f?r att analysera matematikgruppens villkor genom s?gande, g?rande och relaterande, samt identifiera de arrangemang som m?jligg?r och begr?nsar matematikl?rarnas gemensamma kunskapsproduktion. Pragmatismen och Deweys kunskapsteori anv?nds i studien f?r att analysera och diskutera resultatet utifr?n att se l?randet som en aktiv, erfarenhetsbaserad och social process. Aktionsforskning som studiens metodologiska ansats bidrar till att f?r?ndringar iscens?tts och studeras systematiskt i syfte att matematikgruppen tillsammans n?r en djupare f?rst?else och kunskap om ?sexualitet, samtycke och relationer?.

Undersökningen i denna uppsats kretsar kring det civila samhÀllets roll underfredsprocessen i Moçambique. Trots att ett brutalt inbördeskrig drabbadeinvÄnarna hÄrt lyckades de upprÀtthÄlla ett stort engagemang för fred. Direkt fred uppnÄddes genom det avtal som signerades 1992. Sedan dess har landet haft fred i drygt 15 Är, trots att inga vanligt förekommande försoningsverktyg som sanningskommissioner och rÀttegÄngar upprÀttades. Uppsatsen Àmnar undersöka det civila samhÀllets roll för dels den direkta freden men framförallt deras omfattande arbete för att se till att försoning skapades i landet.

Mobbning Àr ett relativt utbrett problem bland vÄra skolungdomar och dess konsekvenser för den utsatte elevens vÀlbefinnande Àr mÄnga gÄnger allvarliga. Det Àr dÀrför av stor vikt att framförallt arbeta aktivt för att stoppa mobbning, men Àven att söka mildra de negativa konsekvenserna av den. Syftet med denna uppsats Àr att studera den psykosomatiska hÀlsan bland mobbade niondeklassare i Stockholmsregionen, samt att undersöka om socialt stöd i skolan och hemmet kan mildra eventuella negativa hÀlsokonsekvenser till följd av mobbning. Syftet Àr Àven att uppmÀrksamma eventuella könsskillnader kring dessa frÄgestÀllningar. Socialt stöd har visat sig vara betydelsefullt för hÀlsan bÄde i förebyggande syfte och vid direkt utsatthet av stress och negativa hÀndelser i livet. Denna uppsats utgÄngspunkt Àr att socialt stöd verkar enligt buffertteorin vid mobbning.

Det finns bestĂ€mmelser i ÅRL att börsnoterade företag skall bifoga en kassaflödesanalys i sin Ă„rsredovisning för att redovisa en likviditetsförĂ€ndring under Ă„ret. Kassaflödesanalysen upprĂ€ttas antingen genom den direkta eller indirekta metoden. De företag som följer IAS 7 uppmuntras till att tillĂ€mpa den direkta metoden, före den indirekta. Trots detta fortsĂ€tter en stor del av de svenska företagen att tillĂ€mpa den sistnĂ€mnda.  Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka de bakomliggande faktorerna till varför svenska företag anvĂ€nder indirekt eller direkt metod vid redovisning av kassaflöden. Metod: Det Ă€r en deduktiv studie som testar teorin i praktiken, dĂ€r fyra kategorier undersöks (Tradition; Go with the flow; LĂ€mpligare info; Mindre kostsam).

Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor pÄ en allmÀnpediatrisk avdelning disponerar sin tid gÀllande administrativa arbetsuppgifter jÀmfört mot direkt och indirekt patientkontakt. För att granska detta fenomen utfördes en aktivitetsstudie. Metod designen var icke experimentell deskriptiv observationsstudie. DÀr sju olika sjuksköterskor följdes under femton dagar dÀr tidmÀtning skedde av pÄ förhand kategoriserade aktiviteter. Kategoriseringsschema innehöll nio olika kategorier.

En stor del av vardagen bestÄr av att Àta i olika sociala sammanhang dÀr val hela tiden ska göras utifrÄn hur och vad som ska Àtas. Syftet med studien var att undersöka hur unga upplever att det finns ett direkt eller indirekt grupptryck som kan pÄverka matvalet i olika sociala sammanhang samt hur grupptrycket kan se ut. I studien intervjuades fem informanter i Äldern 17-25. Resultatet visade att det finns ett direkt grupptryck i form av direkta kommentarer till hur och vad nÄgon Àter. Resultatet visade Àven att ett indirekt grupptryck finns i olika sammanhang.

Detta Àr en enkÀtundersökning som studerar hur personal i förskolan arbetar med barnens motoriska utveckling och vilka förutsÀttningar deras utemiljö har, bÄde den egna gÄrden och nÀromrÄdet. Den undersöker Àven om personalen anser att de har kunskaper om barns motoriska utveckling och om de gör nÄgon systematisk bedömning av den motoriska utvecklingen hos barnen. Om de gör det, har de nÄgot ÄtgÀrdsprogram om de anser att nÄgon ligger efter.Det Àr 18 informanter som har besvarat enkÀten och de arbetar pÄ fem olika förskolor.TvÄ av fem förskolor anser att deras utemiljö Àr bra och fyra av dem har tillgÄng till naturomrÄde i direkt anslutning till förskolan. Förskolan som ligger centralt har av naturliga orsaker inte ett naturomrÄde i direkt anslutning till förskolan med de Äker med buss till andra omrÄden. De tvÄ som ansÄg att deras utemiljö var mindre bra ansÄg att gÄrden var för liten och inte sÄ utmanande.De flesta ansÄg att de har goda eller tillrÀckliga kunskaper om barns motoriska utveckling Àven om mÄnga anser att de aldrig kan fÄ för mycket av den kunskapen.

Det övergripande syftet med undersökningen har varit att skapa ökad kunskap kring vad förÀldrar anser Àr orsaken till skolsvÄrigheter samt hur de beskriver framgÄngsrika stödinsatser. UtifrÄn syftet utvecklades tvÄ frÄgestÀllningar dÀr svaren söktes i en grupp förÀldrar med barn i olika Äldrar mellan 6-19 Är. Metoden som valdes var kvalitativ och genomfördes i form av strukturerade intervjuer i intervjupersonernas hemmiljö. FörÀldrarna hade en ganska klar bild av hur de vill att skolan ska fungera och flera menade att dÄ skolsvÄrigheter uppstÄr beror det frÀmst pÄ brister i miljön kring barnen. KÀnda svÄrigheter eller funktionsnedsÀttningar som vissa barn har nÀr de börjar skolan ska enligt flera förÀldrar mötas med rÀtt stöd direkt och behöver dÀrmed inte utvecklas till skolsvÄrigheter.

Gymnasieskolan Àr precis som sina elever i stÀndig förÀndring. Snart fÄr vi en ny skola indelad i tre delar och utan obligatorisk högskolebehörighet. Vad tycker elever och lÀrare sjÀlva om de beslut som fattas om deras framtid och hur pÄverkas de? HÀr möter du de politiker som fattar besluten, och de elever och lÀrare som berörs direkt av dem..

Syftet med denna litteraturstudie har varit att gÄ igenom den litteratur som finns tillgÀnglig vad gÀller förebyggande av sandkolik, för att skapa en sammanstÀlld bild över hur sandkolik hos hÀst kan förebyggas genom anvÀndande av olika fodermedel och utfodringstekniker. HÀstar som inte utfodras direkt pÄ marken uppmuntras inte till födosök pÄ marken i lika stor utstrÀckning som hÀstar som utfodras direkt pÄ marken. För hÀstar som vistas pÄ sandrika marker Àr detta förebyggande för sandkolik, eftersom hÀstarna konsumerar mindre mÀngd sand. Marktyp i sig kan dock inte enbart ses som en riskfaktor för sandintag, utan mÄste sÀttas i samband med betesmÀngd eller utfodringsteknik. DÀremot Àr förekomst av sand i marken en förutsÀttning för eventuell sandkonsumtion.

Stressrelaterad psykisk ohÀlsa har blivit ett vÀxande problem för folkhÀlsan. Stress, som Àr en normal reaktion, Àr i sig inte farlig för hÀlsan men vid lÄngvariga fysiska och psykiska pÄfrest-ningar och brist pÄ ÄterhÀmtning frÄn stress leder det till olika stress- och sjukdomstillstÄnd. Ur ett folkhÀlsoperspektiv Àr det viktigt att lyfta fram förebyggande och hÀlsofrÀmjande faktorer mot stress, vilket möjligtvis naturen kan inneha. Syftet med denna studie har varit att belysa de möjliga restorativa och ÄterhÀmtande effekter av naturen som förebyggande resurs mot stressrelaterad ohÀlsa. FrÄgestÀllningen Àr: PÄ vilket sÀtt kan naturen anvÀndas som resurs för ÄterhÀmtning frÄn stress? Metoden i detta arbete Àr en systematisk litteraturstudie baserad pÄ nio vetenskapliga artiklar.

De senaste 20 Ären har det skett en ökning av sjÀlvmordsförsök i Sverige och varje Är dör nÀstan 1 miljon mÀnniskor i vÀrlden pÄ grund av sjÀlvmord. En stor andel av dessa personer har tidigare varit i kontakt med somatiska vÄrden pÄ grund av sjÀlvmordsproblematik. Enligt Ida Jean Orlandos interaktionsteori reagerar sjuksköterskan kÀnslomÀssigt i mötet med patienten och agerar utifrÄn denna kÀnsla, vilket har en direkt pÄverkan pÄ bemötandet. Syftet med arbetet var att undersöka sjuksköterskors bemötande av personer som försökt ta sitt liv med utgÄngspunkt frÄn sjuksköterskan. Arbetet var en litteraturöversikt som grundades pÄ 13 artiklar som granskats enligt Röda Korsets granskningsmall.