Inom kognitionsvetenskapen vÀxer det pÄ flera hÄll fram konkurrenter till det synsÀtt pÄ sprÄklig kognition som föresprÄkats frÀmst av lingvisten Noam Chomsky. Han har argumenterat för att barns förmÄga till att snabbt förvÀrva sprÄks grammatiska komplexitet, beror pÄ att all vÀrldens sprÄk delar en underliggande universell grammatik som finns inkodad i mÀnniskohjÀrnan frÄn födseln. Enligt denna syn betraktas grammatik som ett abstrakt regelstyrt system, slutet och utan direkt pÄverkan frÄn omgivningen. Efterföljande forskning har kommit att visa pÄ mÄnga svÄrigheter för denna hypotes, varvid alternativa ansatser har trÀtt fram. Som ett resultat försöker mÄnga forskare numera istÀllet förklara fÀrdigheter i grammatik som en förlÀngning av kognitiva och kommunikativa förmÄgor. Uppsatsen ger en kort bakgrund om Chomskys idéer och hur han resonerade sig fram till sin hypotes.

GrÞndal, B & Jönsson, C. PatientnÀra vÄrd i fokus. Observationer av sjuksköterskans arbetsdag. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2009. Sjuksköterskans arbete bestÄr av mÄnga olika arbetsuppgifter som antingen Àr patientnÀra eller icke-patientnÀra.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera lÀromedel som Àr publicerat pÄ lektion.se och som har direkt anknytning till litteraturundervisning. Jag gör en kvalitativ textanalys av materialet och undersöker vilka frÄgor materialet stÀller om litteraturen och hur uppgifterna Àr formulerade, för att dÀrigenom undersöka vilken undervisningspraktik materialet speglar. I min teoretiska tolkning anvÀnder jag tre perspektiv pÄ tolkning av text: sÀndarcentrerat perspektiv, textcentrerat perspektiv och lÀsar- och erfarenhetsbaserat perspektiv. TvÄ andra centrala teoretiska begrepp Àr litterÀr kompetens och matchningsteknik. Jag kommer fram till att mycket av materialet Àr utformat med kontrollfrÄgor till de litterÀra texter som frÄgorna och uppgifterna riktar sig till.

Mitt syfte med denna uppsats var att synliggöra de gode mÀnnen för ensamkommande flyktingbarn och ge en förstÄelse för vad uppdraget innebÀr. Jag ville ge en inblick i de gode mÀnnens situation och instÀllning till uppdraget. För att ta reda pÄ detta stÀllde jag frÄgan: Vad innebÀr det att vara god man för ensamkommande barn med avseende pÄ professionalitet och makt?Jag genomförde intervjuer med fem gode mÀn för ensamkommande flyktingbarn. Intervjuerna analyserade jag sedan med hjÀlp av nÄgra teorier och begrepp som jag fann relevanta.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka elevers erfarenheter av krÀnkande behandlingar i skolan genom elevers berÀttelser. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor genomförde vi en kvalitativ undersökning med 80 elever i fem olika klasser pÄ tvÄ olika skolor. Eleverna har fÄtt skriva en berÀttelse dÀr de sjÀlva har blivit utsatta för en krÀnkning. Metoden i vÄrt arbete har varit att analysera elevernas berÀttelser, dvs. vi har anvÀnt oss av textanalys för att finna olika tematiska kategorier av krÀnkande behandling.

Uppsatsens syfte var att studera artiklar som publicerats om sjuksköterskeupproret 2012 genom ett kritiskt diskursanalytiskt angreppssÀtt för att se vad det rÄder kamp om och hur sjuksköterskans yrkesroll- och identitet konstrueras, reproduceras och transformeras genom diskurser.De frÄgestÀllningar som uppsatsen bygger pÄ Àr: Hur ser diskursen ut? Vilka objekt/subjekt som finns och Äterkommer i artiklarna och som det rÄder kamp om? Vilka grupper kan identifieras och hur beskrivs grupperna/vilken karaktÀr har de och vilka egenskaper tillskrivs det (direkt och indirekt)? Hur förs argumentationen? Vad Àr innebörden av det som skrivs?Vilken sprÄklig karaktÀr har artiklarna? Vilka sÀger vad ? vilken auktoritet tillskrivs dem? Vilka maktrelationer kan urskiljas?Uppsatsen vilar pÄ Norman Faircloughs kritiska diskursanalytiska teoretiska och metodologiska ramverk för att svara pÄ frÄgestÀllningarna. Det empiriska material som utgör grunden för analysen Àr nio utvalda tidningsartiklar frÄn nationella, lokala och vÄrdpraktiska tidningar. Resultaten pekar pÄ att det rÄder kamp om att sjuksköterskeyrket vÀrderas som ett ?kall?, en förestÀllning de genom att krÀva högre ingÄngslön vill bryta.

Det Ă€r ofrĂ„nkomligt att det i dagens samhĂ€lle Ă€r oerhört viktigt att besitta skrivkompetens. Med hjĂ€lp av inblick i pĂ„gĂ„ende forskning, ett kvantitativt frĂ„geformulĂ€r och en granskning av styrdokumentens formuleringar, undersöks vad skrivkompetens innebĂ€r och hur det uppnĂ„s, samt blivande svensklĂ€rares, för grundskolans senare del och gymnasiet, instĂ€llning till skrivkompetens. I forskningsbakgrunden presenteras textbegreppets förĂ€ndrade innebörd. Även varför skrift anvĂ€nds framstĂ€lls tillsammans med vad skrivkompetens innebĂ€r. En sociokulturell syn pĂ„ sprĂ„kinlĂ€rning framförs, samt hur skrivutveckling sker.Genom den kvantitativa undersökningen och granskning av styrdokumentens formuleringar framkommer det att skrivkompetens innebĂ€r att kunna situationsanpassa skrivandet, vilket Ă„ligger samtliga lĂ€rares ansvar att hjĂ€lpa eleverna till att behĂ€rska.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vad som gör att Ukraina lyckats bli en erkÀnd demokrati samtidigt som Vitryssland förblir en auktoritÀr diktatur. Vi ska i denna jÀmförande analys titta pÄ de demokratiseringsprocesser som Àgt rum i de bÄda lÀnderna. Vi kommer lÀgga energi pÄ staten, det civila samhÀllet och globaliseringen. VÄr analys visade att det efter sjÀlvstÀndighetsförklaringarna fanns auktoritÀra tendenser bÄda lÀnderna. Trots att Kutjma sÄ tidigt som 1998 tog avstÄnd frÄn ett direkt auktoritÀrt styre liknande det i Vitryssland förblev Ukraina en semi-diktatur fram till den orangea revolutionen dÄ landet fick en ny chans att bygga demokrati.

?Högfrekvenshandel har de senaste Ären vÀxt till att bli en betydande kraft pÄ de finansiella marknaderna och sÄledes Àven fÄtt mycket medial uppmÀrksamhet. Den hÀr medieuppmÀrksamheten intensifierades den 6:e maj 2010 dÄ "Flash-krashen" intrÀffade pÄ Dow Jones indexet i New York och pÄverkade marknader över hela vÀrlden.VÄr avsikt med den hÀr kandidatuppsatsen Àr att kritiskt granska högfrekvenshandeln som fenomen samt den diskussion som förs angÄende ytterligare reglering av handeln. Detta görs genom en inledande period av litteraturstudier som kompletteras med djupintervjuer av olika aktörer pÄ marknaden.VÄra resultat visar att högfrekvenshandeln inte för med sig sÄ stora negativa effekter som media mÄlar upp, och att den forskning som gjorts pÄ Àmnet indikerar att handeln frÀmst tillför positiva effekter i form av ökad likviditet och minskad volatilitet.Uppsatsen behandlar Àven dagens regleringssituation och analyserar de förslag pÄ ÄtgÀrder som har lagts fram pÄ EU-nivÄ. VÄr analys visar att mÄnga av de förslag som diskuteras Àr direkt missriktade och inte adresserar det egentliga problemet? en situation som kantas av oklara roller gÀllande tillsyn och övervakning..

Det finns sparsamt med litteratur om arbetet med draperade plagg ur en mönsterkonstruktörs synvinkel. Dessutom tar majoriteten av mönsterkonstruktionsundervisningen sÀllan upp drapering i ett tidigt stadie (om över huvud taget). Rapportens syfte Àr att undersöka hur en mönsterkonstruktör kan gÄ tillvÀga för att översÀtta draperade plagg till reproducerbara tvÄdimensionella mönster. Som underlag för studien har tre plagg draperade pÄ docka av en extern handledare anvÀnts. Det första plagget Àr en vÀvd klÀnning, det andra en klÀnning i trikÄ och det tredje en quiltad vÀst.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur chefer under ett möte förmedlar sina intentioner till de anstÀllda och hur de uppfattas. Ledarskap Àr ett relativt komplext och svÄrdefinierat Àmne som inte lÀmpar sig att fÄnga upp via enkÀter. Vi har dÀrför valt att göra en fallstudie dÀr vi avgrÀnsat oss till ett specifikt möte i en organisationsförÀndring pÄ FörsÀkringskassan. VÄr empiri Àr baserad pÄ intervjuer med tre enhetschefer, medarbetare samt en observation. Vi Àr intresserade av att i en specifik situation försöka fÄnga vad chefer faktiskt gör och inte bara vad de sÀger att de gör.

Vissa grupper i samhÀllet uppmÀrksammas mer Àn andra. Det kan finnas mÄnga anledningar till detta men ofta handlar det om avvikande beteende. I denna antologi behandlas grupper som av den samhÀlleliga normen betraktas, eller riskerar att bli betraktade, som avvikande. Gemensamt för de fÀlt som studeras Àr att insatser, bland annat i form av institutioner och organisationer, har tillsatts för att erbjuda hjÀlp och arbeta förebyggande för att de berörda ska fungera inom den rÄdande samhÀllsordningen. Vi har studerat professionellt arbetande personers förestÀllningar om ett vÀl fungerande drogförebyggande arbete, elever och skolpersonals förestÀllningar om diagnosen DAMP och ungdomar som diagnostiserats med DAMP, nattvandrare med fokusering pÄ tjejers kriminalitet, brottsoffers livsvillkor utifrÄn verksamma personer pÄ Brottsofferjouren och organisationen Kriminellas Revansch I SamhÀllet med representanter.

Uppsatsen berör implementeringen av mÀnskliga rÀttigheter i den svenska jurisdiktionen och i förlÀngningen asylprocessen och dess konsekvenser för dem den berör. Syftet med studien Àr att pÄvisa hur de mÀnskliga rÀttigheterna framstÄr i praktiken genom att se pÄ hur principen om non-refoulement efterlevs.Genom en fallstudie av tvÄ svenska avvisningsfall har jag valt att göra en textanalytisk undersökning av de internationella rapporter som berör dessa handlingar. Uppsatsen bygger i sin tur pÄ statsansvar och principen om non-refoulement, för att pÄvisa hur mÀnskliga rÀttigheter verkstÀlls i praktiken.Resultatet presenteras utifrÄn den kritik den svenska staten fÄtt gÀllande dessa bÄda utvisningsfall. Svaret var egentligen redan givet dÄ den svenska staten erkÀnt sitt misstag men av intresse Àr att uppsatsen pÄvisar problematiken kring den process som ska utgöra implementeringen av de mÀnskliga rÀttigheterna och i förlÀngningen, principen om non-refoulement. Slutsatsen blir att artikel 3 i konventionen mot tortyr och annan grym, omÀnsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning inte ges nÄgot direkt utrymme inom den svenska asylpolitiken, i praktiken..

Bakgrund: Stroke Àr en av vÄra vanligaste folksjukdomar och den tredje vanligaste dödsorsaken. Personer med ?lindrig stroke? dvs. inga eller smÄ fysiska funktionshinder skrivs ofta ut direkt frÄn akutsjukvÄrden till hemmet efter en kort vÄrdtid. VÄrd vid en strokeenhet Àr en effektiv vÄrdform och utgör basen för omhÀndertagandet av alla patienter som insjuknat i stroke.

Syftet med detta arbete har varit att studera hur Montessoriförskolans interiör, i detta fall fÀrger, Àr anpassad till barnens önskemÄl. Vidare har syftet varit att studera likheter och/eller skillnader mellan barnens och pedagogernas uppfattningar kring detta.TillvÀgagÄngssÀttet för att studera det ovan nÀmnda har varit att intervjua ett visst antal barn som har sin verksamhet pÄ en Montessoriförskola. Vidare har metoden varit att lÀmna enkÀter till pedagogerna som arbetar pÄ förskolan. Dessutom har jag genomfört egna observationer av hur miljön, och i synnerhet fÀrgsÀttningen, sett ut. Resultaten frÄn barnen och pedagogerna visar att de fÀrger som pedagogerna ser som bra fÀrger för barnen inte alls stÀmmer överens med de fÀrger som barnen verkligen vill ha. Om barnen hade fÄtt vara med och bestÀmma hade fÀrgsÀttningen sett annorlunda ut, detta Àr bÄde barn och pedagoger överens om.