Skolans styrdokument talar idag om vilka skyldigheter förskolan och skolan har gentemot barn i behov av sÀrskilt stöd. De bÄda pedagogiska verksamheterna skall förmedla mÀnniskors lika vÀrde och skall anpassas till varje barns behov och förutsÀttningar. Syftet med uppsatsen Àr att genom intervjuer med pedagoger belysa hur de tÀnker kring sitt didaktiska och pedagogiska arbets- och förhÄllningssÀtt kan inverka pÄ barn med koncentrationssvÄrigheter.I litteraturdelen tas relationen mellan individ och miljö upp. I undersökningen beskrivs skilda uppfattningar om bakomliggande orsaker till att ett barn har koncentrationssvÄrigheter. HÀr lyfts Àven olika perspektivs eventuella pÄverkan fram.Metodvalet Àr en kvalitativ undersökning med personliga intervjuer.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur organisationen ser ut kring elever med diagnosen dyslexi. Vi har gjort en kvalitativ undersökning som grundat sig pÄ intervjuer och dokumentanalyser. Studien Àr baserad pÄ sju halvstrukturerade intervjuer och analys av 36 ÄtgÀrdsprogram. VÄrt antagande som vi Àven tycker framgÄr ur Skolinspektionens rapport (Skolinspektionen, 2011:8) var att mÄnga skolor saknar ett helhetsperspektiv i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. VÄra förutfattade meningar var Àven att ÄtgÀrdsprogram för elever med diagnosen dyslexi inte anvÀnds som ett pedagogiskt instrument i den utstrÀckning vi önskar.

Kan det första intrycket pÄ en webbsida för elektronisk handel pÄverka tilliten till företaget? Om ja, vilka faktorer Àr dÄ avgörande? Hur viktig Àr egentligen den grafiska utformningen och anvÀndbarheten, för tilliten, i det första intrycket? För att utröna detta utfördes en Design Walkthrough med nio personer, med varierande erfarenhet av handel via Internet. Sammanlagt valdes nio webbsidor ut frÄn tre populÀra e-handelsbranscher: KlÀder, Elektronik och Böcker. Personerna som ingick i studien delades in i tre grupper som tittade pÄ en bransch vardera. Ett antal frÄgor stÀlldes under tiden som gÀllde det första intrycket och faktorer som kan pÄverka tilliten till sidan.

Projektets mÄl har varit att utveckla nya alternativa dispenseringstekniker för insektsferomoner som bekÀmpar skadeinsekter pÄ fruktodlingar. Resultatet av projektet har gett tre teoretiskt möjliga förslag. Det första förslaget Àr en polymerbaserad feromondispensering som inte Àr baserad pÄ nÄgon nuvarande teknik. Förslaget Àr uppdelat i tvÄ koncept, antingen en polymer i gelform eller en gjuten polymer. Polymererna som ges i förslaget Àr biologiskt nedbrytbara och har egenskaper som inte finns i produkter pÄ marknaden idag.

Har du lÀtt att hÄlla motivationen till att trÀna? Tidigare studier har visat att 42 procent avden europeiska befolkningen som vill trÀna har svÄrt att hÄlla igÄng. Detta projekt harfokuserats kring att ta fram ett verktyg som ökar motivationen samt gör det roligare ocheffektivare att trÀna. Projektgruppen har under utvecklingsprocessen fokuserat pÄ enkelhet,funktionalitet och design med anvÀndaren i fokus.Resultatet av projektet Àr Smartbeat, ett verktyg som leder till att anvÀndaren kan förbÀttrasina resultat pÄ kort sikt samt hÄlla motivationen över tid. Verktyget lÀser av anvÀndarenspuls direkt frÄn armen.

Huvudsyftet med denna studie Àr att kartlÀgga vilka faktorer som pÄverkar i gymnasievalet. FrÄgestÀllningar som belyses Àr vilka faktorer som pÄverkar eleverna och vilka personer som Àr betydelsefulla. I studien diskuteras ocksÄ skillnader mellan olika grupper som exempelvis kön. Metoden som valdes var enkÀtundersökning med elever i Ärskurs 9 som stod inför sitt gymnasieval. Resultatet visar att intresse och att programmet ska förbereda för högre studier Àr de faktorer som pÄverkar mest.

Mitt examensarbete innefattar en fönsterutredning för radhusomrÄdet SkeppsvÀgen i BÄlsta. FastighetsÀgare Àr HÄbohus AB och examensarbetet har skrivits för Skanska Sverige AB. Arbetet har skrivits pÄ plats i BÄlsta dÀr Skanska Direkt AB har eget kontor och erhÄller idag totalentreprenaden för renovering av SkeppsvÀgen. Arbetets syfte Àr att klart och tydligt redovisa eventuell effekt och energibesparing vid byte av befintliga fönster och altandörrar.Undersökning av fönster och altandörrar har gjorts okulÀrt, med vÀrmekamera och med fuktkvotsmÀtare. Vid den okulÀra besiktningen noterades fÀrgslÀpp pÄ fönster.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ om eleverna skriver en annorlunda text pÄ datorn Àn vad de gör för hand. PÄ sÄ vis kan studien Àven visa om datorn kan ha nÄgon pÄverkan pÄ elevernas skrivutveckling. Resultatet av en lingvistisk textanalys av antal ord, antal meningar, meningarnas genomsnittliga lÀngd, antal lÄnga ord, stavfel, utelÀmnade punkter, utelÀmnad stor bokstav efter punkt och anvÀndandet av ord med talsprÄk visade att eleverna skriver en annorlunda text pÄ datorn Àn vad de gör för hand. Förutom att eleverna skrev en lÀngre text pÄ datorn innehöll den datorskrivna texten Àven fler ord, fler meningar, mindre andel stavfel, mindre andel utelÀmnade punkter och utelÀmnad stor bokstav efter punkt.Den handskrivna texten innehöll dÀremot en mindre andel ord med talsprÄk men en större andel lÄnga ord. DÀremot var det ingen direkt skillnad vad gÀller meningarnas genomsnittliga lÀngd..

VÄrt syfte med den hÀr uppsatsen har varit att göra en litteraturstudie kombinerat med vÄra egna tankar och idéer om sjÀlvförtroende i matematik. Vi har i sammanstÀllningen av forskningen i huvudsak koncentrerat oss pÄ svensk forskning.Det har visat sig att svagt sjÀlvförtroende i matematik pÄverkar resultaten i matematik negativt. Faktorer som upprepade misslyckanden, ogynnsam undervisning och förÀldrar med negativ instÀllning till matematik har visat sig ha en negativ pÄverkan pÄ sjÀlvförtroendet i matematik. Elever som kommer frÄn hem med arbetare och smÄföretagare har visat sig ha sÀmre sjÀlvförtroende i matematik Àn elever som kommer frÄn hem med högre tjÀnstemÀn och storföretagare. Det har Àven visat sig att flickor har sÀmre sjÀlvförtroende i matematik Àn pojkar.

Det huvudsakliga syftet med denna rapport var att undersöka hur elever med rörelsehinder och deras lÀrare upplevde undervisningen och arbetet i Àmnet idrott och hÀlsa mot en bakgrund av inkludering, integrering och segregering. Detta gjordes genom att intervjuer av 3 stycken rörelsehindrade elever och deras respektive lÀrare genomfördes. Eleverna fick svara pÄ frÄgor om delaktighet, gemenskap, utanförskap och lÀraren, medan lÀrarna fick svara pÄ frÄgor kring inkludering, integrering, arbetssÀtt och bedömning. Jag fann att ingen av eleverna upplevde inkludering direkt negativt dÀremot integrering och vissa former av segregering samt exkludering. En bra dialog med lÀraren och att inte bli sÀrbehandlad upplevdes som viktiga delar oavsett vilken form av undervisning eleven hade.

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa pÄ vilket eller vilka sÀtt lÀrare i gymnasieskolan förknippar elevers grupparbete med skolutveckling. Vilka pedagogiska tankar ligger bakom lÀrares anvÀndande av grupparbete som arbetsmetod, hur ser de pÄ att trÀna elever i grupparbete och hur ser de pÄ förhÄllandet mellan grupparbete och skolutveckling? Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr dÀr metoden för insamling av data bestÄr av enskilda intervjuer med sju gymnasielÀrare som arbetar pÄ bÄde yrkesinriktade och studieförberedande program. Resultatet visar att lÀrarna som arbetar pÄ rent yrkesinriktade program framförallt ser elevers grupparbete som en förberedelse för deras framtida yrkesliv, medan lÀrare pÄ studieförberedande program tenderar att tala mer om vilken nytta grupparbete har för eleverna i skolsituationen. Vid en analys av hur lÀrarna ser pÄ att trÀna elever i grupparbete ser man att vissa av lÀrarna Àr mer konkreta i sitt resonemang kring om och hur de arbetar med att trÀna eleverna i grupparbete, medan vissa Àr mer abstrakta i sitt resonemang.

Detta examensarbete har utförts hos Amfora Training AB, ett företag som utvecklar internetbaserade distanskurser inom det medicinska omrÄdet. I det egenutvecklade kursprogrammet navigerar kursdeltagarna genom en dataspelsliknande miljö dÀr kursmaterialet bestÄr av videoklipp med förelÀsare. Redigering av datan som bygger upp anvÀndargrÀnssnittet sker i en separat ordbehandlare vilket gör att Àndringar krÀver omstart av programmet och gör uppdateringar krÄngliga.I det hÀr arbetet redovisas utvecklingen av ett redigeringsverktyg integrerat i kursprogrammet. Redovisningen innefattar tillvÀgagÄngssÀtt utifrÄn en utvecklingsmetodik innefattande analys, design, kodning och testning. I arbetet ingÄr en analys av kursprogrammet och dess grÀnssnittsmodell satt i ett sammanhang av andra grÀnssnittslösningar.En stor del av problematiken handlar om att hitta ett bra sÀtt att presentera grÀnssnittsmodellen för redigering.

Traumatisk hjÀrnskada, som drabbar mÄnga mÀnniskor i Sverige varje Är, kan leda till lÄngvarig sjukdom och Àven pÄverka nÀrstÄendes hÀlsa direkt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person med traumatisk hjÀrnskada. Studien baserades pÄ 16 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier; Att tiden efter olyckan var kaotisk och oviss; Att vÄrdspersonalens bemötande var frustrerande och en besvikelse; Att fÄ omgivningens stöd var en lÀttnad; Att kÀnslan av att leva med en frÀmmande person var emotionellt pÄfrestande; Att familjelivet förÀndrades var pÄfrestande men samtidigt betydelsefullt. NÀrstÄende upplever mÄnga starka kÀnslor efter en traumatisk olycka och de har behov av omsorg, bekrÀftelse, nÄgon att prata med, samt avlastning.

Hur mottagandet av nyanlÀnda elever i Sverige organiseras varierar frÄn kommun till kommun. Det diskuteras mycket om brister i mottagandet och att eleverna försenas i deras skolutveckling. I Malmö har kommunen inrÀttat en sÀrskild mottagningsskola dit nyanlÀnda elever i Ärskurs 7-9 hÀnvisas. I denna uppsats vill vi beskriva hur skolsituationen för nyanlÀnda högstadieelever ser ut i Malmö idag, vilka valmöjligheter eleverna har samt vad eleverna sjÀlva tycker om sin situation. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med fyra elever som tidigare gÄtt pÄ mottagningsskolan, en studie- och yrkesvÀgledare pÄ mottagningsskolan och en handlÀggare pÄ modersmÄlsenheten för att besvara frÄgestÀllningarna.