Förstärkning med kolfiberkompositer, CFRP, är relativt nytt. Stora betongkonstruktioner är vanliga i det moderna samhället. Exempelvis är majoriteten av broarna i Sverige byggda av betong och dessa blir allt äldre. Broarna ställs också inför nya krav. Större laster och högre trafikhastigheter är exempel på detta.

Detta examensarbete behandlar högpresterande betongs möjligheter i brokonstruktioner. I studien gjordes erfarenhetsåterföringar från Sverige och övriga världen kring HPB samt en beräkningsjämförelse av en redan konstruerad plattrambro. Erfarenheterna varierade mycket från land till land, vissa länder hade kommit långt i användandet av HPB jämfört med andra. Vid många projekt har man kunnat göra kostnadsbesparingar. Det har åstadkommits genom färre stöd, tunnare plattor och enklare gjutningar, ibland har man också räknat in det minskade underhållet och ökade livslängden.

Detta examensarbete behandlar området stålfiberarmerad betongplatta. Istället för att använda en traditionellt armerad betongplatta undersöks möjligheten att använda sig av den alternativa tekniken stålfiberarmerad betong. Stålfiberarmerad betong består av vanlig betong med iblandning av stålfibrer vilket ger den unika egenskaper.Rapporten utgörs av en jämförelse mellan en traditionellt armerad betongplatta gentemot en stålfiberarmerad betongplatta. I jämförelsen används ett referensobjekt som är den nya Konsumbutiken i Sunne där traditionell grundläggning med nätarmering använts. Detta alternativ jämförs med en teoretisk framtagen konstruktionslösning där fiberbetong används.

Målet med detta examensarbete har varit att ta reda på vilken inverkan hyttsten har som ersättningsballast vid betongtillverkning. Genom siktning av materialprover för att säkerställa kornstorleksfördelning, litteraturstudier samt intervjuer insamlades data om hyttsten. Utvärdering och analys av data från siktning, hållfasthetsförsök samt sättmått utfördes av Martin Åström. AKR-analysen genomfördes av Envix Nord AB Umeå. Resultaten från AKR-testen (expansion) resulterade i följande slutsatser: ?Korttids- och långtidstester med hyttsten i betong visar att det inte förekommer någon negativ expansion orsakad av AKR-reaktionen.?Från analysen (ASTM 1260) Mf framkommer det att undersökt naturballast är mer expansiv än hyttsten.Provtryckning visade på följande: ?Hållfastheten är mycket god.

I Sverige tillverkas betong normalt med glaciofluviala grusavlagringar(naturgrus). På senare år har tillgång på naturgrus blivit starkt begränsade i vissa regioner och man vill av miljöskäl minska förbrukningen av det som återstår. Återvinnig av material som kan ersätta detta är både bra av miljöaspekt samt öppnar väg för produktion av betong med nya egenskaper.Med lättballastbetong avses betong i vilken ballastmaterialet helt eller delvis består av någon typ av lättballast som har en partikeldensitet som är markant mindre än vad som är normalt för normala bergartsmaterial såsom granit, gnejs eller kalksten. Lättballast är porös, dvs innehåller hålrum, och får därför lägre hållfasthet än normalballast. I lättballastbetong bestämmer lättballastpartiklarna många av betongens egenskaper, såsom hållfasthet, elasticitetsmodul och krympning.Examensarbetets inledande del är en state-of-the-art rapport som omfattar tillverkning av lättballastbetong i allmänhet, både i färsk och hårdnade tillstånd, samt dess beståndsdelar med fokus på skumglas som lättballast.

Kadesjös Ingenjörsbyrå AB, ett konsultföretag inom bygg- och VVS-sektorn med ca 50 anställda, använder ett egenskrivet BASIC program i DOS för beräkning av grundfundament i betong med grundsula och plintskaft avseende stabilitet och erforderlig armering. I dagsläget finns det ungefär 10 användare av programmet.Några kända problem med programmet är att varje dator måste konfigureras manuellt med kommandopromptens NET USE kommando. Detta för att en anslutning av nätverksskrivaren till den lokala porten LPT1 måste finnas för att utskriften ska fungera. Dessutom kan varken indata eller resultat från ett fundament sparas.Detta examensarbete behandlar arbetet för att konvertera det äldre DOS programmet till ett modernare fönsterbaserat programspråk med möjlighet att kunna spara fundamenten för respektive projekt..

Detta examensarbete undersöker hur Quartzene® som tillsatsmaterial påverkar hållfastheten hos betong. Arbetet sker i samarbete med företaget Svenska Aerogel AB som också äger patent på Quartzene®. Ämnet har vissa likheter med andra tillsatsmaterial som används i Sverige. Quartzene® har dock ett kartlagt innehåll vilket är en fördel jämfört med de andra tillsatsmaterialen som måste analyseras innan användning.Syftet är att prova hur Quartzene® i olika doser och diverse sammansättningar påverkar hållfastheten hos betong. Litteraturstudier har legat till grund för de praktiska provningarna och analyserna av givna resultat.

Balkonger har funnits i Sverige i över 200 år och är nu på modet. De är i allmänhet utsatta för stora påfrestningar och orsakar ofta en vanlig typ av köldbrygga. I synnerhet de balkonger som byggdes till flerbostadshus i betong under miljonprogrammet måste renoveras. De är byggda med dåtidens teknik vilket innebär att de bildar en köldbrygga.Denna rapport är till för att vägleda fastighetsägare vid en renovering av utanpåliggande balkonger i betong. Metoder på marknaden har undersökts med hjälp av intervjuer och litteraturstudier.

This report has a dual focus. The first goal was to increase the knowledge of how the use of electricity in a residential building is distributed. Electricity in residential buildings is used for lighting in common areas, elevators, pumps and many other appliances. The electricity used for these different parts is to a great extent unknown. A few studies have been carried out and the result of these is referred to in this report.By means of measurements and approximations the use of electricity for various appliances became known.

Concrete is a very common construction material. It´s characteristics are strength, durability and formablility. Superplasticizer is a common admixture, which changes the properties of concrete. Today (spring 2007) there are no certian mathematical methods to calculate the required percentage of this admixture needed to give the necessary set slump flow in the overall concrete recipe. Concrete batching companies must therefor experiment with different amount of superplasticizer in order to meet the specified slump and strength. The purpose og this report is to investigate if any mathematical relation can be established between the amount of superplasticizer used and the slump flow achieved. After carrying out some practical experiments using four different superplasticizers a direct relationship can be establish between the percentage of admixture used and the slump/flowability achieved. Unfortunatly at present due to the numerous variables, the calculation of mathematical formula can not be achieved..

I Sverige tillverkas betong normalt med glaciofluviala grusavlagringar(naturgrus). På senare år har tillgång på naturgrus blivit starkt begränsade i vissa regioner och man vill av miljöskäl minska förbrukningen av det som återstår. Återvinnig av material som kan ersätta detta är både bra av miljöaspekt samt öppnar väg för produktion av betong med nya egenskaper.Med lättballastbetong avses betong i vilken ballastmaterialet helt eller delvis består av någon typ av lättballast som har en partikeldensitet som är markant mindre än vad som är normalt för normala bergartsmaterial såsom granit, gnejs eller kalksten. Lättballast är porös, dvs innehåller hålrum, och får därför lägre hållfasthet än normalballast. I lättballastbetong bestämmer lättballastpartiklarna många av betongens egenskaper, såsom hållfasthet, elasticitetsmodul och krympning.Examensarbetets inledande del är en state-of-the-art rapport som omfattar tillverkning av lättballastbetong i allmänhet, både i färsk och hårdnade tillstånd, samt dess beståndsdelar med fokus på skumglas som lättballast.

När energipriserna stiger och energikraven från myndigheterna stramas åt är ett behov av att bygga energisnåla hus mer ett krav än en önskan. För ett sådant hus kommer produktionspriserna att stiga på grund av den ökade materialkostnaden. Det finns en tumregel som säger att ett lågenergihus kostar cirka 10 % mer att producera än ett konventionellt hus men att det istället är billigare att driva. I detta arbete kommer produktionskostnad och driftkostnad för ett enfamiljshus att jämföras baserat på olika typer av stomkonstruktion och isoleringsgrad. De stomkonstruktioner som kommer att jämföras är träregelstomme, platsgjuten betong och extraisolerad platsgjuten betong.

This is a booklet with information and inspiration about precast retaining walls. The three chapters contain information about concrete as a material, how the surface of the wall can be altered, and a chapter with ideas for a new precast wall. I have obtained information through books, interviews, lectures and fairs. The retaining walls on the market do not correspond to the requirements of the Landscape Architects I have interviewed. I have therefore considered their opinions in the chapter containing my new ideas for new retaining walls.

Vanligaste beläggningen på broar är asfalt på ett tätskikt/broisolering av bitumen. Dessa kräver mycket underhåll och har kort livslängd. Betongbeläggning ersätter både asfalten och broisoleringen. Därmed minskar riskerna med skador man inte kan inspektera okulärt samt man undviker en relativt sett underhållsintensiv asfaltbeläggning. Vid följande fall är direktgjuten slitbetong (stålfiberarmerad & självkompakterande) att föredra enligt mig: • stora geografiska avstånd där inspektioner och underhåll kräver långa resor • klimat som kräver dubbdäck under lång tid • broar där underhåll försvåras tack vare hög trafikintensitet.

Upptäckten om att betongen hade sin plats inom designen öppnade mitt intresse för att undersöka hur materialet uttrycker sig i designade föremål. I detta examensarbete fick jag tillfälle att undersöka detta närmare.Uppsatsen är uppdelad i två delar. Den första behandlar betongens materiella egenskaper och dess historia. I den andra analyseras tre verk, det vill säga tre bord av betong. Den första som presenteras från kategorin är Ingela Karlssons betongbord och i den andra nederländaren och formgivaren Jesse Vissers ?Sag table? i betong och till sist min egen gestaltning, soffbordet i samma material.