Minan är en av de mest kostnadseffektiva formerna av marin krigföring. Minor är små,billiga i anskaffning, kräver en liten grad av underhåll och kan läggas ut från i stort settvilken plattform som helst. Minor kan användas både i strategiskt, operativt och taktisktsyfte, i avsikt att begränsa en motståndare tillgång till specifika områden. Minor kan ocksåanvändas som försvar av specifika högvärdiga objekt, för att förändra militärgeografin ochförsvara hamnar, basområden m.m. Att möta och neutralisera minor kräver insats ochansträngning som ej står i proportion till motståndarens insats.

Under 1990 talet tilldelades det nya stridsflygplanet JAS 39 Gripen det svenska flygvapnet. I detta högpresterande system innefattas en del vapen. Ett av de vapensystem är den inköpta amerikanska jaktroboten AIM-9 Sidewinder, eller robot 74 (Rb74) som den benämns i Sverige. I Gripensystemet bärs denna robot fäst på sida i vingens yttre kant, vilket är på liknande sätt som t.ex. de amerikansktillverkade F-18 Hornet flygplanen.

Under de så kallade rekordåren mellan 1961-1975 byggdes det totalt 920,000 lägenheter i flerbostadshus i Sverige, och idag finns omkring 850,000 av dessa kvar. Den vanligaste byggnadstekniken under perioden var med byggande av förtillverkade våningshöga fasadelement tillsammans med en platsbyggd bokhyllestomme med tvärgående bärande innerväggar och gavlar.Syftet med arbetet är att kontrollera om en våningspåbyggnad på ett referenshus från miljonprogrammet med bokhyllestomme är möjlig för att skapa nya lägenheter som medför ökade hyresintäkter för fastighetsägaren, och kan medverka till ökad variation i området arkitektonisk och öka lägenhetsutbudet. Arbetet ger information om vad som behöver kontrolleras och utredas vid uppstarten av ett påbyggnadsprojekt.Arbetet jämför och beskriver tre olika stomförslag på en våningspåbyggnad. Alternativen som tas upp är massivträstomme med bärande flerskiktskiva, prefabricerad betong ? och stålstomme bestående av HD/F-plattor och VKR-pelare, och ett alternativ bestående av volymelement.Inventering av konstruktionen och bärförmågan hos den befintliga stommen visar att det finns bärförmåga kvar att utnyttja.

Då det kalla kriget har upphört har detta inneburit stora förändringar i den säkerhetspolitiska miljön för de nordiskaländerna. Från att ha befunnit sig i gränsområdet för en eventuell stormaktskonfrontation har situationen nu bliviten helt annan. Detta har inneburit att länderna i området kunnat ompröva och förändra sina säkerhetspolitiskabedömningar och anpassat sina försvarsmakter till den nya miljön. Detta har skett i olika stor omfattning ochDanmark har kommit längst och har omdanat sitt försvar till något som kan liknas vid ett insatsförsvar, Finland harbibehållit stora delar av det traditionella invasionsförsvaret och Sverige befinner sig någonstans mittemellan. Syftetmed denna uppsats har varit att analysera och redovisa vad det är som gjort att länderna trots många likheterreagerat som man gjort.Resultatet har visat att det finns vissa skillnader i hur man tolkat de övergripande säkerhetspolitiska faktorerna.

En utbyggnad av shared space har skett och sker runt om i Sverige, Europa och övriga världen. Utbyggnaden har föranlett en debatt kring ämnet som handlar om stadens funktion och om människors tillgång till staden utifrån sina villkor. Det finns ett kunskapsbehov i kommunal planering när det gäller utformning och val av plats för shared space, vilket är en av anledningarna till examensarbetet. Syftet är att formulera och pröva en arbetsmodell som kan vara vägledande i arbetet med etablering av shared space, där fokus ligger på prioriteringar mellan användare och begreppen: stadens karaktär, tillgänglighet, trygghet, trafiksäkerhet och miljö. Dessa utgör kvalitetsbegreppen i planerarhandboken; Trafik för en attraktiv stad.

AbstractIn the fall of 2003 a project was started in the Swedish building sector that is called BASTA (the building sectors’ termination of especially harmful substances). The project is operated by the building companies NCC, Skanska, PEAB and JM, the Swedish Building Industry and the Swedish Environmental Institute IVL. The purpose of the project is to create a common environmental assessment system for the entire building industry and with the help of this system phase out the use of especially harmful properties from building products.In a large sense BASTA works like this; On the BASTA web site there is a database, to which a supplier can register the company and the company’s products. Only those products with a substance content that fulfil the demands of the BASTA system, is to be registered. As it is the supplier himself that carries out the registration of the company and the company’s products to the system, the BASTA-organisation annually controls that the companies that are registered in the database, fulfils BASTA’s demands.Since NCC is one of the companies that operates BASTA, BASTA is probably going to be the environmental assessment system that is recommended for the company in the future.

Regleringsdammen vid Hotagssjön i Jämtland skulle under år 2008 rivas då betongkvalitén var bristfällig och det saknades armering vilket lett till stora sprickor i konstruktionen. Den främsta orsaken till den dåliga kvalitén var betongens förvärrade alkali-kiselsyra-reaktionsskador, så kallade AKR-skador. Vid dammdimensionering tillåts inte eventuellt förekommande förankringsstag medräknas enligt RIDAS, kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet (2006). Rivningen av Hotagens regleringsdamm, som ägs av Vattenregleringsföretagen AB, skapade här tillfälle att utreda dessa förankringsstag och bedöma dess tillstånd för att på så sätt skapa en diskussion för framtida dimensioneringsmetoder huruvida förankringsstag får medräknas eller ej. Projektet bedrevs av Vattenfall Research & Development AB och resulterade i detta examensarbete, som finansierades av Elforsk AB.

Projektet har undersökt potentialen av nya solfångarinstallationer i Stockholmsområdet. Behoven, platsen och byggnaden som har använts för beräkningarna har varit baserade på Sollentuna sjukhus. Målet var att undersöka vilken typ av solfångarsystem som är mest ekonomiskt och energimässigt lönsam. Dessutom har flödesscheman för solfångarsystemen skapats och inkluderas med en grundläggande styrning.Värmen från en solfångarinstallation kan användas inom flera olika områden. Den kan exempelvis värma upp tappvarmvattnet i en byggnad, skapa komfortkyla eller ingå i ett elkraftverk.

En utbyggnad av shared space har skett och sker runt om i Sverige, Europa och övriga världen. Utbyggnaden har föranlett en debatt kring ämnet som handlar om stadens funktion och om människors tillgång till staden utifrån sina villkor. Det finns ett kunskapsbehov i kommunal planering när det gäller utformning och val av plats för shared space, vilket är en av anledningarna till examensarbetet. Syftet är att formulera och pröva en arbetsmodell som kan vara vägledande i arbetet med etablering av shared space, där fokus ligger på prioriteringar mellan användare och begreppen: stadens karaktär, tillgänglighet, trygghet, trafiksäkerhet och miljö. Dessa utgör kvalitetsbegreppen i planerarhandboken; Trafik för en attraktiv stad.

I slutet av 1900-talet började man inse konsekvenserna av att förlita sig på icke förnyelsebara energikällor för uppvärmning. Priserna steg i höjden och man valde ofta att byta ut sin oljepanna mot el vilket för tillfället var en lönsam lösning. I och med prisstegringen som skett det senaste decenniet har betydelsen av energieffektivt byggande framstått som allt mer tydlig. Detta innebär att många äldre byggnader ofta kan ha mycket dåliga värmeisolerade egenskaper eftersom både energipriser och byggnormer var lågt ställda vid tiden för uppförning.Uppdragsgivarna till arbetet är en ideell ekonomisk förening vid namn Not Quite med sin bas i Fengerfors bruk, Åmål. De har framfört att de har problem med för höga uppvärmningskostnader och svårigheter med att hålla önskad inneluftstemperatur i deras lokaler.

Det finns i dagsläget ett stort antal bostadshus som inte har någon värmåtervinning i ventilationssystemet. För att uppnå energiförbrukningsmålen till 2020 och 2050 är ett alternativ att sätta in värmeåtervinningsbatterier i frånluftskanaler som ansluts till en värmepump.Syftet med detta projekt har varit att undersöka hur energiförbrukning och årlig kostnad påverkas av temperaturer från värmeåtervinningsbatteri. Parametrarna som har undersökts är normala variationer av:-          Frånluftstemperatur-          Fukthalt i frånluft-          Frånluftsflöde genom batteri-          Vätskeflöde genom batteriUtöver detta har även totalvärmefaktorn för anläggningen undersökts beroende på om det är en varvtalsreglerad värmepump som används jämfört med en värmepump med steg samt hur totalvärmefaktorn har påverkats när solfångare ansluts till systemet.Vid beräkningar och simuleringar har två värmeåtervinningsbatterier undersökts, ett traditionellt batteri från Luvata och ett nålrörsbatteri från Retermia. De två värmepumparna som har undersökts är en fastighetsvärmepump från IVT och en industrivärmepump med varvtalsreglering från Kylma. Dessa beräkningar och simuleringar har utförts i programmet Coils och Microsoft Excel.De fall som har undersökts är:Fall 1: Luvata-batteri anslutet till Kylma-värmepumpFall 2: Retermia-batteri anslutet till Kylma-värmepumpFall 3: Luvata-batteri anslutet till IVT-värmepumpFör att få en bild av hur lönsamt det är att värma tappvatten med värmepump kontra fjärrvärme har fjärrvärmepriser och elpriser jämförts.

Byggbranschen har länge brottats med fuktproblem som följts av fuktskador. Nya tekniska lösningar, som skall få bukt med problemen, har inte alltid visat sig fungera. Med detta som bakgrund har en av dessa tekniska lösningar, en variabel ångspärr utretts.  Moelven Byggmodul AB tillverkar modulhus av olika slag och i detta arbete har en ny takkonstruktion hos ett av deras modulsystem undersökts utifrån ett fuktsäkerhetsperspektiv. Det ursprungliga taket använder en ventilerad luftspalt för att ventilera bort fukt som kan förekomma.

Många befintliga järnvägsbroar i Sverige närmar sig sin beräknade livslängd. Det finns också en önskan att öka tåglasterna, antalet tågöverfarter och tåghastigheterna för att klara dagens och framtidens behov. För att inte behöva riva fullt fungerade broar bör bärighetsutredningar ge resultat som stämmer väl överens med verkligheten. Med dagens betongnormer kan utmattning bli den dimensionerande faktorn, trots att få fall av brott har observerats i broar av armerad betong på grund av utmattning. Detta examensarbete jämför tre utmattningsmodeller på två plattrambroar av armerad betong belastade med järnvägstrafik, en från 1972 och en från 1995.

Vad är viktigt när hyllsystem till butiker ska säljas, tillverkas och användas? Jo de måste vara användarvänliga alltså lätta att montera, bära och modifiera. De bör även vara smidiga att frakta, de ska då vara lätta (viktmässigt) och inte otympliga. Framförallt måste de vara prisvärda alternativt billiga att köpa, för att uppnå detta bör de bestå av så lite material som möjligt samtidigt som de ska vara lätta att producera.Detta var några av de frågeställningar som detta arbete utgått ifrån och de har penetrerats mer eller mindre grundligt.För att svara på detta så undersöktes möjligheten att ändra godstjockleken i stolparna till hyllsystemet från 2,5 mm till 2,0 mm, detta skulle vara delvis lösningar till både vikt- och materialfrågan men framförallt prisfrågan då materialet står för en stor del av kostnaden. Detta framkom genom att de olika stolparna räknades på ur flera olika synvinklar för att reda ut om de skulle hålla för denna typ av förändring.

I slutet av 1900-talet började man inse konsekvenserna av att förlita sig på icke förnyelsebara energikällor för uppvärmning. Priserna steg i höjden och man valde ofta att byta ut sin oljepanna mot el vilket för tillfället var en lönsam lösning. I och med prisstegringen som skett det senaste decenniet har betydelsen av energieffektivt byggande framstått som allt mer tydlig. Detta innebär att många äldre byggnader ofta kan ha mycket dåliga värmeisolerade egenskaper eftersom både energipriser och byggnormer var lågt ställda vid tiden för uppförning.Uppdragsgivarna till arbetet är en ideell ekonomisk förening vid namn Not Quite med sin bas i Fengerfors bruk, Åmål. De har framfört att de har problem med för höga uppvärmningskostnader och svårigheter med att hålla önskad inneluftstemperatur i deras lokaler.