Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer och/eller förutsÀttningar rektorer uppfattar som avgörande för att kunna frÀmja den samhÀlleliga integreringstanken i skolverksamheten och utveckla förutsÀttningarna för en inkluderande skola. En fördjupad förstÄelse kan vara av betydelse för att hitta bra och anvÀndbara arbets- och ledarformer. Det handlar om att lyfta fram vilka förhÄllanden och/eller faktorer, som rektorer uppfattar frÀmjande eller inte. Skolans styrdokument sÀger bland annat att utbildningen i skolan ska vara likvÀrdig och att rektor ska garantera elevernas rÀttsÀkerhet. Att garantera elevernas rÀttsÀkerhet handlar för rektor om att se till att alla eleverna i grundskolan oavsett funktionshinder eller inte fÄr de rÀttigheter som Àr faststÀllda i skolans styrdokument.

Arbetet handlar om inkludering och beskriver en kommuns strategi för att förÀndra sin verksamhet frÄn en exkluderad sÀrskola till att alla elever erbjuds plats pÄ sin hemskola..

Genom att skriva den hÀr uppsatsen vill jag uppmÀrksamma behovet av planering i stÀder i tredje vÀrlden, dÄ urbaniseringen bidrar till att öka befolkningstrycket pÄ dessa platser varje dag. Genom att beskriva tvÄ genomförda projekt ? dÀr planeringen har skett för, med eller av brukare ? försöker jag visa pÄ hur planeringsinsatser kan bidra till en ökad livskvalité för invÄnare i en fattig stad. Uppsatsen undersöker vilken planeringsstrategi som anvÀnts i respektive fall, vem eller vilka som agerat planerare, var initiativet kom ifrÄn, vilka ÄtgÀrder som genomförts samt vilka effekter som planeringsinsatserna gav. Det Àr viktigt att förstÄ att man ofta inte kan vÀlja att anvÀnda sig av en viss planeringsstrategi utan att den uppstÄr beroende pÄ vilket fall det handlar om.

Anledningen till att den mÀnnskliga kognitionen Àr intressant att undersökaÀr dÄ grunden för vad som Àr bra eller dÄlig design ligger i det mÀnskligasÀttet att lÀsa av och förstÄ omvÀrlden. Det handlar om att förstÄ varför enviss information sticker ut ur ett grÀnssnitt medan en annan knappt lÀggsmÀrke till; vad som gör det lÀttare att förstÄ; eller att komma ihÄginformation. Den hÀr kutymen beskrivs med begreppet MII ? MÀnniskainformationinteraktionoch har sitt ursprung frÄn MDI ? MÀnniskadatorinteraktion.MII handlar om att interagera med information medanMDI handlar om att interagera med en fysisk produkt med till exempelknappar som ska tryckas in eller reglage som ska dras i. Problemet som denhÀr studien Àmnade undersöka var vilken Àr den bÀsta visualiseringen avstatisk information ur de mÀnnskliga kognitiva förutsÀttningarna.

Studiens syfte Àr att belysa hur pedagoger i förskola och fritidshem beskriver barn i behov av sÀrskilt stöd och vilka uppfattningar som finns betrÀffande specialpedagogens yrkesroll. Studien grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats, vilket innebÀr att olika personers upplevelser och berÀttelser Àr i fokus. För att tolka det empiriska materialet anvÀnder vi oss av von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori. I den beskrivs tvÄ möjliga perspektiv att betrakta individen utifrÄn: punktuellt eller relationellt. Perspektivvalet fÄr konsekvenser för bemötandet av individen.

SammanfattningDetta Àr en uppsats som handlar om hur nÄgra studenter i lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi hanterar olika lÀs- och skrivsituationer och hur de kÀmpar vidare trots sitt funktionshinder.Att ha dyslexi Àr som att köra bil med handbromsen i, det gÄr men det gÄr Ät mycket mer energi och Àr inte bra i lÀngden.Syftet Àr att studera de faktorer som kan göra att studenter i lÀs- och skrivsvÄrigheter kan övervinna skriftsprÄkliga hinder och vÀja att studera vidare.Uppsatsen Àr skriven ur ett studentperspektiv och beskriver hur tre informanter i kvalitativa interjuver beskriver att de upplevt och upplever olika situationer i relation lÀs- och skrivsvÄrigheter, men framför allt handlar uppsatsen om hur informanterna övervunnit och övervinner de skriftsprÄkliga svÄrigheterna pÄ olika sÀtt. Denna kunskap tror jag Àr mycket vÀrdefull för elever, förÀldrar, lÀrare och till viss del Àven skolledning för att kunna höja lÀs- och skrivkunnigheten. Dagens samhÀlle förutsÀtter att vi kan ta till oss och förmedla oss via skriftsprÄket för att kunna delta i samhÀllet som aktiva och demokratiska medborgare.I uppsatsen presenteras en mÀngd faktorer som förebygger lÀs- och skrivsvÄrigheter eller fungerar som hjÀlpmedel att ta sig över de hinder som lÀs- och skrivsvÄrigheterna medför. Individens förestÀllningar om sig sjÀlv, individens vilja och envishet att ta kontroll över sitt liv Àr de viktigaste faktorerna för i vilken grad individen i lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi utvecklar positiva drivkrafter..

Abstract:Syfte: Att beskriva hur kommunernas Àldre- och handikappomsorg infört och anvÀnder sig av ICF.Metod: Semistrukturerade telefonintervjuer med representanter för Ätta svenska kommuner. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom kvalitativ innehÄllsanalys,Resultat: Resultatet redovisas under tvÄ teman. Ett tema handlar om hur kommuner infört ICF i kommunernas Àldre- och handikappomsorg, med kategorierna införande i journalstruktur och införande av tankemodell. Ett tema handlar om hur kommunerna anvÀnder ICF i kommunernas Àldre- och handikappomsorg. Kategorierna under det temat Àr anvÀndning i journalstruktur, anvÀndning av tankemodell och problem och utvecklingsbehov. TvÄ olika typer av införande och anvÀndningssÀtt av ICF inom kommunernas Àldre- och handikappomsorg framkom i studien.

Mitt kandidatprojekt Àr ett förslag till en Cirkushall i Alby dÀr Cirkus Cirkör verkar. Projektet handlar om att skapa och forma en identitet till en stadsdel, exponera en verksamhet och att forma en byggnad efter de behov en cirkusverksamhet efterfrÄgar. .

LÀroböcker har blivit en stor del av undervisning och det Àr viktigt att lÀroböckerna Àr rÀttvisa. Syftet och frÄgestÀllningen med uppsatsen Àr att fÄ fram hur drottning Kristina framstÀlls i lÀroböcker inom Àmnet historia. Jag har anvÀnt mig av hermeneutiken eftersom den handlar om att granska och tolka olika texter som handlar om drottning Kristina.Det speciella med lÀroböckerna frÄn 1920- och 1960-talet Àr att de innehÄller sammanfattad text om drottning Kristina utan nÄgon djupgÄende diskussioner. De belyser inte Kristina ur ett genusperspektiv utan fokuserar pÄ att hon var manlig, inte ville gifta sig och att hon abdikerade för katolicismen. 1980-talets lÀrobok finns Àven i en nyare version frÄn 2005 dÀr man kan hitta en skillnad mellan de bÄda böckerna.

Vi har för avsikt att redogöra för tvÄ av de utvecklingsomrÄden som ingÄr i projektet ?En Nationell Polis?. Det ena Àr framtagandet av en nationell polistaktik vid vardagsverksamhet ? farlig situation och vid insats mot folkmassa och det andra handlar om en nationell samordning av bombskyddsverksamheten. Trenden gÄr mot en grövre brottslighet och det har visats att kriminella skyr fÄ medel i sitt agerande.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilken betydelse den fysiska inomhusmiljön har i det pedagogiska arbetet, med de yngsta barnen som utgÄngspunkt. Med inspiration frÄn fenomenografin har vi genomfört kvalitativa intervjuer med Ätta förskollÀrare för att synliggöra deras uppfattningar och erfarenheter av ovan nÀmnda fenomen. De frÄgestÀllningar som vi i studien söker besvara Àr: Hur planerar, genomför och utvÀrderar förskollÀrare arbetet med den fysiska inomhusmiljön för de yngsta barnen? Vad kÀnnetecknar en god fysisk inomhusmiljö för de yngsta barnen? Vilka hinder och utmaningar finns vid utformningen av den fysiska inomhusmiljön för de yngsta barnen? Resultatet av studien visar att förskollÀrarna planerar den fysiska inomhusmiljön med barngruppen som utgÄngspunkt, gör förÀndringar utifrÄn barnens uttryckta intressen samt utvÀrderar kontinuerligt i arbetslaget. En god fysisk inomhusmiljö för de yngsta barnen kÀnnetecknas dels i termer av trygghet, dels av utmaningar.

Temat för denna essÀ Àr bildningsresor. Fallstudierna utgörs av en rapport om Cirkuspedagogik och intervjuer av en tidigare lÀrarkollega. Texterna har anvÀnts som impulstexter för essÀn och rör sig kring nyckelorden ovan. Turings idéer om robotmÀnniskan och Turkles forskning om sociala robotar och virtuella vÀrldar berörs och jag funderar om pedagogik behöver vara grundad i en idé, eller om det mer handlar om olika tekniker man kan tillskansa sig och kontrollera. .

Det hĂ€r examensarbetet Ă€r skrivet pĂ„ C-nivĂ„, inom Ă€mnet skogshushĂ„llning pĂ„ institutionen för Sydsvensk skogsvetenskap. Omfattningen Ă€r 10 poĂ€ng (15 hp), vilket motsvarar 10 veckors heltidsstudier. Handledare för arbetet har varit Ulf Johansson och Per Magnus Ekö, examinator var Eric Agestam. Studien handlar om skogliga försöksytor pĂ„ Omberg i Östergötland. Bakgrunden till att jag valde att skriva det hĂ€r arbetet Ă€r att skogarna pĂ„ Omberg sedan lĂ„g tid tillbaka har varit föremĂ„l för skoglig forskning och försöksverksamhet. Redan i början av 1900-talet anlade dĂ„varande Statens Skogsförsöksanstalt de första skogliga försöksytorna dĂ€r.

Det hÀr examensarbetet handlar om skolorganisation och styrning, och Àr en fallstudie av Kramfors kommun. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningar som handlar om vilken typ av styrning av skolan som finns i Kramfors kommun och vilka strategier kommunen har för att hantera de problem som uppstÄr i och med den lÄga befolkningstÀtheten och det minskande elevantalet. Vi har anvÀnt kvalitativa intervjuer som metod och intervjuat rektorer, lÀrare och en politiker som har ansvar för gymnasiet. Intervjuerna gjordes under en veckas fÀltstudie i Kramfors. VÄra resultat Àr att kommunen styr skolverksamheten med hjÀlp av olika styrningsverktyg, frÀmst den ekonomiska och ideologiska styrningen. Vi uppfattar att politikerna styr skolverksamheten utifrÄn ett bytÀnkande, dÀr tÀtorter bedöms pÄ olika sÀtt beroende pÄ i vilken del av kommunen de ligger. Den tydligaste pedagogiska konsekvensen av den lÄga befolkningstÀtheten Àr elevernas pendling.

Turismen som nÀring ökar hela tiden och för att bevara jordens resurser krÀvs det av sÄvÀl aktörer som konsumenter att de gör hÄllbara val för att minimera pÄverkan, vilket allt fler svenska konsumenter gör idag. Vi har i denna uppsats valt att fokusera pÄ konsumenten och har dÀrför som syfte att kartlÀgga vad specifikt miljömedvetna konsumenter har för kunskap och beteende nÀr det handlar om hÄllbar turism. För att ta reda pÄ det sÄ hade vi frÄgestÀllningar kring vad miljömedvetna konsumenter har för kÀnnedom om hÄllbar turism, hur de handlar utefter det i vardagen kontra resande samt hur de önskar att fÄ information om begreppet. Den metod vi anvÀnt oss av för att utreda detta Àr en kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning med 100 respondenter som vi analyserat med hjÀlp av teorier kring hÄllbar turism, den miljömedvetna konsumenten, skillnaden mellan attityd och beteende samt resebeteende.Det som framkom i denna undersökning var att de miljömedvetna konsumenterna har kÀnnedom om hÄllbar turism men inte sÄ mycket kunskap om att begreppet har tre dimensioner. Tydligt Àr ocksÄ att deras attityd till hÄllbarhet förÀndras nÀr de gÄr utanför vardagen, framförallt nÀr det gÀller hur viktigt de tycker det Àr i valet av matprodukter.