GÄr det att nÄ en association som skapar en kÀnsla av betraktarens egen kropp? Jag har frÄgat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och pÄ vilket sÀtt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt dÀr materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och pÄverkas av rummet och ljusets verkningar.

InlÀrning och utveckling kan ske pÄ mÄnga olika sÀtt. VÄr unika inlÀrningsstil handlar om det sÀtt mÀnniskan bÀst koncentrerar sig pÄ, tar till sig och bearbetar ny och svÄr information. LÀrandesituationen handlar om att ta vara pÄ barnens styrkor och se varje barns unika möjligheter. Som lÀrare bör vi dÀrför vara uppmÀrksamma och flexibla för att skapa en bra lÀrandemiljö och ett bra lÀrandeklimat för alla barn. Syftet med vÄr studie var att fÄ en fördjupad förstÄelse för begreppet inlÀrningsstilar och undersöka hur förskolelÀrare uppfattar att de arbetar för att frÀmja individualiseringen i förskolan.

KOL Àr en sjukdom som Àr progressiv och saknar botemedel. Patienter som lider av svÄrare former av KOL upplever ofta symtom som andfÄddhet, Ängest, fatigue och smÀrta. Ett sÀtt att lindra lidande hos dessa patienter Àr att övergÄ frÄn kurativ till palliativ vÄrd. Detta fokusskifte leder till bÀttre symtomlindring och en mer holistisk syn pÄ patienten. Tidigare forskning visar dock att svÄrt sjuka patienter med KOL sÀllan bedöms vara palliativa och i lÄg utstrÀckning erbjuds symtomlindring.

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska fÄ rikligt med möjligheter att uttrycka sig pÄ, dÀr mÄnga sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och sprÄkliga utveckling gÄr hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhÄllanden. Pedagogens förhÄllningssÀtt Àr viktigt, det handlar om att skapa förutsÀttningar för lÀrandesituationer i stimulerande lÀrandemiljöer.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av metoderna observation och fÀltintervju.

Studiens syfte Àr att belysa hur pedagoger i förskola och fritidshem beskriver barn i behov av sÀrskilt stöd och vilka uppfattningar som finns betrÀffande specialpedagogens yrkesroll. Studien grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats, vilket innebÀr att olika personers upplevelser och berÀttelser Àr i fokus. För att tolka det empiriska materialet anvÀnder vi oss av von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori. I den beskrivs tvÄ möjliga perspektiv att betrakta individen utifrÄn: punktuellt eller relationellt. Perspektivvalet fÄr konsekvenser för bemötandet av individen.

Hur pÄverkas socialarbetares handlingsutrymme och relation till brukare i arbete medmanualbaserade metoder, enligt de yrkesverksamma? Vilka hinder kan uppstÄ nÀr manualbaserademetoder importeras och anvÀnds i svenska förhÄllanden? Hur kan den lokala organisationen tahÀnsyn till dessa kulturella skillnader? Vad kan arbete med manualbaserade metoder innebÀra försocialarbetarna? Hur pÄverkas professionen och socialarbetarnas syn pÄ sin yrkesroll?Vad kanarbete med manualbaserade metoder, enligt socialarbetarna, innebÀra för brukare?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur arbete med manualbaserade metoder, i en utvaldstadsdel i Göteborg, kan pÄverka det sociala arbetet som profession, samt hur det kan pÄverkasocialarbetare och brukare. Vi har intervjuat tio socialarbetare, verksamma inom behandlande ochförebyggande arbete med barn och familjer. Dessa semi-strukturerade intervjuer analyserar viutifrÄn begreppen humanism, etiska vÀrden, normer och vÀrderingar samt teorier ombehandlingsarbete och bemötande i socialt arbete.För de yrkesverksamma finner vi att arbetet med manualbaserade metoder kan leda till enlojalitetskonflikt mellan rollerna hjÀlpare och utvÀrderingsassistent. Relationen till brukarnaförÀndras sÄ att teknik, kompetens och ekonomiska vÀrden fÄr ökad betydelse, kanske pÄ bekostnadav humanistiskt hÀnsynstagande.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Detta arbete handlar om stress, hur stress uppstÄr och hur lÀrare ute i verksamheten hanterar stress. Med dessa utgÄngspunkter har vi undersökt hur ett antal lÀrare och förskollÀrare i grundskolan tÀnker och resonerar kring begreppet stress..

Det Àr uppmuntrande att höra respondenterna, frÄn olika offentliga myndigheter, uttrycka sig om arbetet med eArkiv. Det gÄr att lÀgga mÀrke till att deras arbete inte handlar om att hÄlla reda pÄ dammiga papper och arkivkartonger utan att det istÀllet handlar om att bevara det digitala minnet i första hand. De visar en genuin kÀnsla av att vilja utveckla sitt Ätagande pÄ bÀsta möjliga sÀtt och ge ett viktigt bidrag till verksamheten. Resultatet av den undersökning som gjorts visar nÄgra viktiga ÄtgÀrder som vidtagits och insikter som arbetet gett. De beskriver i sina uttalanden hur komplext arbetet med att skapa ett system för att ta emot digital data Àr.

GÄr det att nÄ en association som skapar en kÀnsla av betraktarens egen kropp? Jag har frÄgat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och pÄ vilket sÀtt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt dÀr materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och pÄverkas av rummet och ljusets verkningar.

GÄr det att nÄ en association som skapar en kÀnsla av betraktarens egen kropp? Jag har frÄgat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och pÄ vilket sÀtt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt dÀr materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och pÄverkas av rummet och ljusets verkningar.

GÄr det att nÄ en association som skapar en kÀnsla av betraktarens egen kropp? Jag har frÄgat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och pÄ vilket sÀtt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt dÀr materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och pÄverkas av rummet och ljusets verkningar.

SAMMANFATTNING?Ju fler som Àger  frÄgan, desto bÀttre kommer resultatet att bli?Förskolechefers syn pÄ att utbildningen i förskolan ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhetAntal sidor: 28FrÄn och med den 1 juli 2011 lyder förskolan under skollagen. Förskolan ses som första steget i utbildningsvÀsendet och utbildningen ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Studien syftar till att undersöka hur förskolechefer beskriver vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de tÀnker att begreppen ska implementeras i verksamheten.VÄra frÄgestÀllningar Àr:Hur uppfattar förskolecheferna   innebörden av begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess innebörd för den pedagogiska verksamheten?  PÄ vilket sÀtt uppfattar de att dessa begrepp kan implementeras i verksamheten?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor genomförde vi intervjuer med fyra förskolechefer.

Denna uppsatts handlar om elever som visar ett explosivt beteende d.v.s. de elever som helt enkelt saknar spÀrrar nÀr de blir upprörda pÄ grund av olika anledningar. Syftet med studien var att skapa en fördjupad kunskap om vilka strategier som de erfarna pedagogerna har stött pÄ under sin yrkesverksamma tid och undersöka hur de fungerar. De forskningsfrÄgor jag kommer att söka svar pÄ handlar om förhÄllningsÀttet hos pedagoger, som arbetar med elever som visar ett explosivt beteende i skolan. Studien bygger pÄ intervjuer med tretton yrkeserfarna pedagoger som har kommit i kontakt med elever som visar ett explosivt beteende.

Syftet Àr att ta reda pÄ hur organisationer i civilsamhÀllet ser pÄ och arbetar med integration. För att ta reda pÄ detta har jag genomfört 15 intervjuer med representanter för organisationer som arbetar med integration i Göteborg. Dessa intervjuer har sedan legat till grund för en analys utifrÄn idealtyper, vilka jag konstruerat med utgÄngspunkt frÄn teori och tidigare forskning. Den tidigare forskningen sÀger att integrationsbegreppet och integrationspolitiken Àr otydligt och att flera olika tolkningar kan göras och görs av begreppet. Tre olika förhÄllningssÀtt urskiljs.