Detta examensarbete handlar om hur man gör för att ta till sig och bearbeta ny kunskap. Det handlar om hur en individ anvÀnder sig av sin unika lÀrstil för att lÀra sig nya saker. Syftet med denna undersökning som Àr att ta reda pÄ hur elever uppfattar att de lÀr sig och vad de har för erfarenheter och tankar kring undervisning. För att undersöka detta valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer med tvÄ elever som nyss börjat i Ärskurs ett. Det som jag fick fram ur dessa intervjuer var att eleverna delvis anvÀnde sig av olika tillvÀgagÄngssÀtt för att lÀra sig nya saker. Deras beskrivningar av undervisningen i förskoleklassen och skolan var dÀremot relativt lika, det framkom att det var nÄgot större variation av vilka sinnen som anvÀndes vid undervisning i förskoleklassen jÀmfört med i skolan. Slutsatser som jag dragit av denna undersökning Àr att dessa elever frÀmst upplever att det Àr de auditiva och visuella förmÄgorna som utnyttjas i undervisningen.

Syfte: Studiens syfte har varit att utifrÄn en socialpedagogisk modell bestÄende av fyra teman; relation, lÀroprocesser, genus och praktisk handling, undersöka tre verksamheter inom socialt arbete. Vidare handlar det om att försöka förstÄ och förklara hur de yrkesverksamma handlar och reflekterar i arbetet, utifrÄn den socialpedagogiska modellen.Metod: Kvalitativ metod har anvÀnts vid materialinsamlingen, bearbetningen och analysen av data, genomgÄende under hela forskningsprocessen. Genom fem halvt strukturerade intervjuer har det empiriska materialet samlats in. Intervjuerna har kompletterats med deltagande observationer av de yrkesverksamma i arbetet.Slutsatser: Studiens slutsatser Àr att de professionella arbetar utifrÄn den socialpedagogiska modellen nÀr de; skapar relationer med vardaglig och informell prÀgel, utformar lÀroprocesser i syfte att frÀmja social förÀndring, synliggör genusstrukturer genom reflektion och handling, samt anvÀnder aktiviteter och samarbetsövningar i organiseringen av arbetet. Resultatet visar ytterligare hur modellen formas till en socialpedagogisk spiral, utvecklad ur teori och praktik..

Generation Y gör sitt intÄg pÄ arbetsmarknaden och med denna nya grupp medarbetare har det Àven skapats nya krav, förvÀntningar och förutsÀttningar för dagens arbetsgivare. De nya framtida kraven kan komma att förÀndra organisationer och dess processer. Studien hade som syfte att se vilka mekanismer som pÄverkar de unga medarbetarna i en organisation vad gÀller lojalitet. Sex personer frÄn samma organisation deltog i studien och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att Generation Y:s lojalitet inte handlar om att stanna kvar lÀnge i en organisation. Det framkommer i resultatet att lojalitet handlar mycket om balans mellan bÄde arbetsgivaren och arbetstagaren och att medarbetare som tillhör Generation Y skapar meningsfullhet genom upplevelsen av att bidra med nÄgot till organisationen.

Denna studie undersöker hur SmÄland fotbollsdistriktsförbund arbetar och organiserar talangverksamheten för pojkar i SmÄland, samt att söka klarhet i hur fotbollsinstruktörers tidigare erfarenheter och definitioner av vad som Àr en bra eller mindre bra fotbollsspelare pÄverkar deras syn pÄ talangidentifikation och talangutveckling. Sex semi-strukturerade intervjuer har gjorts med personer pÄ alla de nivÄer som finns i förbundet. Resultatet visar att talangprocessen fungerar som en pyramidmodell dÀr chanserna att bli involverad i denna har ökat i och med de förÀndringar som gjorts under tid. Sett till hur de ser pÄ begreppet talangidentifikation visar studiens resultat pÄ att det handlar om hur respondenterna ser pÄ sin omgivning, vad de anser vara bra sett utifrÄn deras tankar om vad som krÀvs för att bli en elitfotbollsspelare. Vad gÀller deras syn pÄ talangutveckling visar resultaten pÄ att det handlar om att stötta spelarna samt hjÀlpa dem hitta de bÀsta miljöerna att utvecklas i. Enligt respondenterna Àr styrkan med förbundet att man har en samsyn vid olika urvalssituationer.

Handledning av sjuksköterskestuderande Àr ett omrÄde som berör alla kliniskt arbetande sjuksköterskor. Det Àr ett omrÄde som tidigare mest varit en sjÀlvklar del av sjuksköterskans arbetsuppgifter, men som inte varit direkt synligt. Syftet med denna studie var att undersöka vilka förutsÀttningar sjuksköterskor upplever att de behöver för att handleda studenter vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU).Metoden bygger pÄ en systematisk litteraturstudie med 11 vetenskapliga artiklar som kritiskt granskats och analyserats.Studien identifierade tre huvudkategorier som var förutsÀttningar för sjuksköterskor vid handledning av studenter. Dessa handlar om:samverkankunskap och kompetensorganisatoriska förutsÀttningar och resursbehovTill dessa kategorier framkommer ett antal subkategorier som handlar om att det krÀvs samverkan mellan universitet, VFU-plats, handledare och student. Utbildning och förberedelse av handledare Àr nödvÀndigt för att öka kunskapen om metoder vid handledning.

Mitt magisterarbete i inredningsarkitektur och möbeldesign pÄ Konstfack handlar om rum, ljus och skugga. Som magisterarbete har jag formgett en takkrona. Mitt projekt har varit ett experiment med ljus och skuggspel och en utmaning att förena funktion, formgivning, material och teknik..

Detta arbete handlar om barn med funktionshinder och deras integrering i förskola, fritidshem och vardagsliv. Med integrering menar jag hur funktionshindrade fungerar och klarar sig i vÄrt samhÀlle. Syftet med denna studie Àr att se hur en dag ser ut för barn med funktionshinder.. Detta utifrÄn en tidigare uppsats om Àmnet dÀr en flicka med Downs Syndrom följdes under en dag. Jag kommer ocksÄ att undersöka nÀr och hur integreringen av funktionshindrade i samhÀllet startade i Sverige.

Detta examensarbete handlar om sorgearbete och sorgereaktioner. Arbetet fokuserar pÄ hur det kan vara att mista en lÀrare och hur man har arbetat kring dennes sjukdom och död. Det handlar ocksÄ om hur en elev har upplevt mötet med skolan under sin sorgetid efter det att hon mist en förÀlder. Jag har velat fÄ kunskap om hur barn upplever sorg och hur man bemöter elever i en sorgereaktion. Jag har förutom litteratur anvÀnt mig av intervjuer för att fÄ kunskap.

Den hÀr magisteruppsatsen behandlar tvÄ perspektiv pÄ ledarskap som jag kallar för statiskt och kulturellt. Det statiska perspektivet handlar om att betrakta ledarskapskompetenser som oförÀnderliga och dÀrför samma i alla situationer. I kontrast till detta stÄr det kulturella perspektivet som handlar om att betrakta ledarskapskompetenser som processer. Syftet i den hÀr uppsatsen Àr att pÄvisa att dessa tvÄ ledarskapsperspektiv förekommer och att i en empirisk kontext pröva de hÀr perspektiven för att se om och hur de fÄr stöd av deltagarna i studien. Genom den hermeneutiska metoden har jag intervjuat fem deltagare som Àr svenska ledare med mÄnga Ärs erfarenhet av ledarskap. De respresenterar olika branscher och företag.

Den hÀr uppsatsen Àr en diskursteoretisk analys av debattören Johan Norbergs författarskap, med ett i stora drag enbart deskriptivt syfte som Àmnar pÄ ett strukturerat vis presentera det bakomliggande meningarna i Norbergs författarskap som ett uttryck för en politisk diskurs och beskriva dem i enighet med de teorier för diskursers formerande av Laclau och Mouffe som presenteras i uppsatsens teori och metodkapitel. Uppsatsens frÄgestÀllningar handlar om att identifiera de nodalpunkter och ekvivalenskedjor som utför centrala delar av Norbergs diskurs, vilket ocksÄ görs i resultatdelen. I den mÄn uppsatsen gÄr utöver en deskriptiv ansats sÄ handlar det om att utifrÄn en ytlig analys av tidigare forskning kring John Lockes tyckande, jÀmföra Norberg med detta för att se i vilken mÄn Norbergs pÄstÄende om sig sjÀlv som en klassisk liberal överensstÀmmer med resultaten av analysen. De nodalpunkter som identifieras under analysen Àr frihet, kapitalism, globalisering och vÀlstÄnd tillsammans med förklarande ekvivalenser. Resultaten tyder ocksÄ pÄ att Norbergs beskrivning av sig sjÀlv som en klassisk liberal Àr riktig Àven om det framkommer en del ganska stora avvikelser frÄn Lockes synsÀtt..

Syftet med min studie Àr att kartlÀgga och granska möjliga konkreta ÄtgÀrder i klassrumssituationen kring elever i ett problemskapande beteende. Fokus riktas framförallt mot elever i Äk 1-6. Specialpedagogens syn pÄ problemskapande beteende, förebyggande insatser och de ÄtgÀrder som kan nÀmnas i ett ÄtgÀrdsprogram gÀllande en elev i ett problemskapande beteende lyfts fram. Studien ger en vid översikt kring elever i ett problemskapande beteende, dels vad som kan lÀggas i detta begrepp och dels vilka ÄtgÀrder som Àr möjliga att anvÀnda i mötet med ett problemskapande beteende.En kvalitativ intervjustudie har genomförts pÄ fem utbildade specialpedagoger. Sammanfattningsvis pekar studien pÄ att nÄgra fÄ ord kan ringa in det som behövs för att förebygga och bemöta ett problemskapande beteende. Det handlar om tid för samtal med eleven, tid för att möta elevens nÀtverk och tid för att kompetensutveckla och reflektera kring förhÄllningssÀtt och strategier i mötet med eleven.

I det nutida vÀsterlÀndska samhÀllet Àr frÄgor kring etnicitet, identitet och vithet stÀndigt aktuella. Politiska framgÄngar i mÄnga europeiska lÀnder för högerextrema partier lyfter Äterigen fram frÄgor kring etnisk tillhörighet och vad detta faktiskt innebÀr och fÄr för konsekvenser i samhÀllet. Denna undersökning syftar till att undersöka hur fyra unga kvinnor med sitt eget eller sina förÀldrars ursprung i ett annat land upplever processer av identitetsskapande utifrÄn förestÀllningar om etnicitet och vithet. Genom intervjuer med dessa kvinnor analyseras om de upplevt etnicitet som viktigt i identifikationsprocessen, hur de upplevt utanförskap och hur de ser pÄ framtiden i ljuset av denna politiska utveckling. Slutsatsen av denna undersökning Àr i korthet att etnicitet inte alltid varit viktigt för dem, men att det gjorts viktigt av samhÀllet nÀr de blev Àldre.

Studien syftade till att undersöka hur nÄgra lÀrare i grundsÀrskolan och yrkesverksamma pÄ barn- och ungdomshabiliteringen ser pÄ samverkan dem emellan. ForskningsfrÄgorna var: Hur upplever och beskriver de samverkan med den andre parten? Vad har de för behov av samverkan med varandra? Vilka förutsÀttningar har de för samverkan? I studien gjordes tio semistrukturerade intervjuer med klasslÀrare i grundsÀrskolan, inriktning trÀningsskola, samt med arbetsterapeuter, sjukgymnaster och specialpedagoger pÄ barn- och ungdomshabiliteringen. Genom en kvalitativ innehÄllsanalys med tolkning utifrÄn Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell framkom fyra teman: Olika former av trÀffar och deltagare, Dilemman i samverkan, Elevens lÀrande och utveckling i ett helhetsperspektiv samt Betydelsefulla faktorer. Resultatet visade att de samverkande parterna trÀffas pÄ olika sÀtt med utgÄngspunkt frÄn den enskilde elevens insatser frÄn barn- och ungdomshabiliteringen.

Handlar om hur kvinnligt och manligt representeras i musikvideos, vilka stereotypa bilder som visas och hur ungdomar kan pÄverkas av detta..

VÄrt syfte med studien Àr att utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka hur rektorer och lÀrare förhÄller sig till social och kulturell problematik. Hur tÀnker och samtalar rektorer och lÀrare kring mÀnniskosyn, kunskapssyn, kommunikation och samverkan? Hur förhÄller sig rektorer och lÀrare till social och kulturell problematik i skolan? Vilka svÄrigheter och dilemman uppstÄr i arbetet med att omsÀtta lÀroplanens grundlÀggande vÀrden i praktiken? I undersökningen har vi anvÀnt oss av intervjuer med övergripande intervjuomrÄden. Intervjuerna har genomförts vid tre skolor. Vi intervjuade tre lÀrare, tvÄ rektorer samt fyra lÀrare samtidigt, vid en gruppintervju.