Denna uppsats är en kvalitativ studie av lärares och elevers förhållningssätt till användningen av film i skolsammanhang. Texten är gjord av blivande lärare för (blivande) lärare. Därför utgår studien från en pedagogisk syn som baserar sig på konstruktivism och ett sociokulturellt perspektiv. Tolv respondenter på två gymnasieskolor intervjuades ? sex lärare och sex elever.

Bakgrund Frekvensenkät (FFQ) och kostregistrering är två vanliga kostundersökningsmetoder. För varje metod finns det felkällor och idag finns ingen fulländad kostundersökningsmetod. Genom att undersöka skillnader mellan kostundersökningsmetoder ökar förståelsen för att metoderna kan ge olika resultat. Vid kostundersökningar då näringsintag som t.ex. intag av vitamin D studeras, är det viktigt att ta hänsyn till energiintag.

Studien grundar sig i att studera inte endast controllern utan även CFO:n på grund av att CFO:n utgör en viktig del i arbetet med ekonomistyrning. Syftet med studien var att beskriva likheter och/ eller skillnader vid arbetsuppgifter mellan controllern och CFO:n samt deras syn på hur den motsatta rollen arbetar. Detta för att öka förståelsen för rollerna som controller och CFO. För att genomföra studien användes en kvalitativ metod som omfattade öppna individuella intervjuer med controller och CFO på Halmstads kommun, Heléns Rör AB och CFO/ controller på Krönleins bryggeri AB. Den teoretiska referensramen delades in i följande teman: Ekonomistyrning, controllerns och CFO:ns arbetsuppgifter, rollen som controller, CFO och CFO/ controller, ledningsgruppen och faktorer som påverkar och samarbete.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka likheter och skillnader som finns mellan utomhus- och inomhusundervisning i matematik, dels gällande lärarens tankar och mål/syften, dels gällande elevernas tankar och upplevelser, samt hur väl dessa överensstämmer med varandra. För att kunna besvara de frågeställningar detta syfte ledde fram till, har intervjuer med lärare och elever, samt observationer inom- och utomhus genomförts. Eleverna som intervjuats och observerats är i sjuårsåldern.Resultaten visar att lärarens mål och syften i stort är desamma vid inom- och utomhusundervisning i matematik, att dessa ofta stämmer överens med elevernas upplevelser, samt att det inte verkar finnas någon skillnad gällande överensstämmandet beroende på om undervisningen bedrivs inom- eller utomhus. Resultaten visar även att eleverna är övervägande positiva till matematikundervisning både inom- och utomhus. Ovan presenterade resultat utgör därmed likheter mellan inom- och utomhusundervisning i matematik.

Reumatoid artrit är bland de vanligaste av de inflammatoriska ledsjukdomarna och som oftast börjar i händer och fötter. Sjukdomen varierar mycket och ger olika besvär i perioder, men på sikt kan hela kroppen påverkas. Prevalensen är ca 0,5-1% och incidensen 25-30/100000 invånare och år i Sverige. Debuterar i alla åldrar, men vanligast är i åldern 55-60 år. Det är 2-3 gånger vanligare hos kvinnor än män.

Syftet med detta arbete är att ta reda på elevernas uppfattningar om matematikundervisningen och hur språket påverkar elevernas förståelse av matematik samt hur nyinflyttade elever upplever matematiksymbolernas skillnader i svenskan och på sitt hemspråk. I detta arbete har jag gjort en intervjuundersökning med nio elever som har olika nationaliteter och har invandrat till Sverige under olika tider. Jag gör också en litteraturgenomgång som innefattar betydelsen av matematik som språk och matematik som kultur. Resultatet visar att eleverna som är födda i Sverige inte tycker att svenskan är svår men de har ibland svårigheter att förstå texten i matematikboken. Eleverna som har kommit till Sverige för några år sen eller är nyinflyttade uttrycker att de har svårt med svenska språket och tycker att språket ger dem svårigheter även i matematik. För nyinflyttade elever är det inte bara språket som gör matematiken svår, utan också sättet som tal skrivs på och symbolerna för räknesätten, dessa räknesätt skiljer sig från motsvarande i hemlandets läroböcker..

Bakgrund: Att bli förälder är en omvälvande händelse och ett antal studier har gjorts på hur det påverkar matvanorna. Resultaten pekar åt lite olika håll, men det verkar som att det främst är mammans kost som påverkas och ofta till det sämre jämfört med kostråden. Få svenska studier har gjorts inom ämnet. Med hjälp av data från den nationella kostundersökningen Riksmaten 2010/2011 har denna studie undersökt hur det ser ut i Sverige.Syfte: Att undersöka skillnader i livsmedelsval och näringsintag samt följsamhet av Livsmedelsverkets kostråd bland kvinnor och män i hushåll med eller utan barn.Metod: Studien bygger på sekundär analys av data från Riksmaten 2010/2011. Deltagarna som uppfyllde urvalskriterierna delades in i fyra grupper; kvinnor med barn, kvinnor utan barn, män med barn samt män utan barn.

Detta är en studie inom ämnet marknadsföring. Studien har undersökt vilka faktorer som påverkar tweenies d v s barn i åldersgruppen 9 -13 år i deras modekonsumtion, vilka skillnader det finns mellan hur modeintresserade och icke modeintresserade tweenies påverkas när de konsumerar mode samt vilka skillnader det finns mellan hur tweenies och deras föräldrar upplever att tweenies påverkas av olika faktorer i sin modekonsumtion. Undersökningen har genomförts i formen av en enkätstudie på tre olika låg- och mellanstadieskolor i Uppsala och Stockholm. Studien har visat att referensgrupper och speciellt vänner har stark påverkan på tweenies när de konsumerar mode, att modeintresserade tweenies generellt lättare påverkas av influenser utanför familjen samt att föräldrar och tweenies är samstämmiga i sin syn på vilka faktorer som påverkar tweenies. Studien visar att företag bör använda den typen av marknadskommunikation som tar vara på vänpåverkan när de har tweenies som målgrupp..

Syftet var att kartlägga arbetstillfredsställelsen hos chefer i svensk äldreomsorg samt undersöka om det fanns några skillnader mellan chefer i privat och offentlig verksamhet. En rikstäckande webbenkätundersökning (N=104) genomfördes. Denna genererade både kvantitativ och kvalitativ data. Cheferna som sammantagen grupp visar på en förhållandevis hög arbetstillfredsställelse. Resultatet visade dock att det fanns signifikanta skillnader mellan privata och offentliga chefer vad gäller arbetstillfredsställelse. En högre grad av arbetstillfredsställelse kunde utläsas bland cheferna inom den privata sektorn.

Detta arbete undersöker vad de lärare och elever som deltagit i undersökningen, har för uppfattningar angående respons på elevers skriftliga arbeten inom svenskämnet. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i mellersta Sverige och inkluderade 41 informanter. Samtliga informanter intervjuades och elevernas och lärarnas uppfattningar jämfördes sedan med varandra i syfte att gestalta eventuella kontraster och likheter.      Undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader mellan lärarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons på elevers skriftliga arbeten i svenskämnet. Sex av tio lärarinformanter nämnde exempelvis att respons på den globala textnivån prioriteras i deras skrivundervisning men sju av tio elevinformanter anser att det är vanligt förekommande att lärarrespons prioriterar den lokala textnivån i elevtexter. Att det finns tydliga skillnader mellan lärarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons kan indikera att responsarbetet mellan lärarinformanterna och elevinformanterna bör vidareutvecklas ytterligare för att det ska vara givande för samtliga parter. .

Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan de arbetsvillkor som berör gränslöst arbete och mental samt fysisk hälsa. Även att undersöka skillnader mellan olika anställningsförhållanden så som fastanställning och ej fastanställning och om de skiljer sig åt beroende på arbetsvillkor och hälsa. Deltagarna var 69 personer varav 42 stycken var kvinnor och 27 stycken var män. Resultaten visade att det fanns starka samband mellan de olika arbetsvillkoren och mental samt fysisk hälsa. Det visade sig även att det fanns ett flertal signifikanta skillnader mellan fastanställda och ej fastanställda.

Syftet med det här examensarbetet har varit att jämföra en dramapedagogisk undervisningsmetod med en traditionell undervisningsmetod. För att uppnå studiens syfte har vi utgått ifrån fyra frågeställningar.1. Vilka skillnader går att se i elevernas kunskaper inom ett ämne om de har fått arbeta med dramapedagogik respektive traditionell undervisning som metod för lärande?2. Hur upplever eleverna de olika arbetssätten?3.

Det jag ville uppnå med denna uppsats var att få insyn i föräldrars uppfattning om deras barns matematikläxa och om hur matematikläxläsningen ser ut på hemmaplan samt hur de ställer sig till frågan om en läxfri skola. I en kvantitativ undersökning, genomförd i en mindre sydskånsk by, får jag i stora drag reda på att cirka en tredjedel av föräldrarna gärna ser en skola utan läxor medan en annan tredjedel verkligen inte vill ha en skola utan läxor. En tredje lite mindre grupp har många åsikter som jag kategoriserat i sex grupper och dessa uttrycker varken ja eller nej till läxfritt. Jag får också reda på enligt min tolkning av materialet att två tredjedelar av föräldrarna någon gång upplevt en stökig läxsituation. Uppsatsen tar också upp internationell samt svensk forskning kring läxor, rådande för- och nackdelar med fokus på matematik. I övrigt behandlas Vygotskijs syn på lärande, socioekonomiska skillnader och matematiksvårigheter kopplat till matematikläxor..

 Syftet med den här studien är att undersöka vilka yrkes- och studiebakgrunder yrkesverksamma datalärare har och om olika bakgrund leder till skillnad i uppfattningar om deras yrke och utbildning. Dessutom syftar arbetet till att undersöka hur datalärare håller sina ämneskunskaper ajour och om det finns skillnader i fortbildning beroende på utbildning och yrkesbakgrund. För att besvara arbetets frågeställningar används en kartläggande kvantitativ enkätundersökning som besvaras av yrkesverksamma datalärare från hela landet. För att få fram resultaten görs vissa sambandsanalyser och dessutom presenteras deskriptiv statistik. Undersökningen visar att majoriteten av datalärarna saknar lärarbehörighet samt att ungefär hälften tidigare har arbetat utanför skola och har professionella tillämpningar inom sitt ämne.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken historiekultur konstrueras i en svensk och i en bosnisk gymnasielärobok då fokus ligger på det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien. Frågeställningar är följande: Hur beskrivs det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien i de analyserade gymnasieläroböckerna det vill säga vilka politiska och kulturella händelser skildras? Förekommer några likheter och/eller skillnader i framställningen av det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien? Finns det några jämförbara förhållanden eller idéer? Handlar det alltså om kontrasterande eller generaliserande komparation? Vilken bild av historiekultur konstrueras i respektive gymnasielärobok? Metoden som används är kvalitativ textanalys av läromedel och komparativ metod. Resultatet visar att politisk historia dominerar i beskrivningen av det tidigmoderna Sverige medan kulturell historia upptar mindre plats. I beskrivningen av det tidigmoderna Bosnien uppmärksammas politisk och kulturell historia lika mycket.