Uppsatsen klarg?r m?jligheterna till att inf?ra ett assisterande AI-verktyg f?r att hj?lpa till i bed?mningen av vittnesutsagor i brottm?l i den svenska straffprocessr?tten. Uppsatsen fastst?ller att det finns ett r?ttsligt utrymme med m?jlighet f?r detta dels utifr?n den nuvarande lagstiftningen och den fria bevispr?vningen samt nya lag?ndringar och reformer. Tekniskt sett ?r skapandet av ett AI-verktyg av det slag som uppsatsen f?resl?r m?jligt, men det kr?ver en komplex ML-modell med omfattande tr?ning.

Underhållsdokumentationen som arkiveras av underhållsorganisationer är kopior på originaldokument som kunder/operatörer måste spara. Eftersom arkiveringstiden ofta sträcker sig längre än kravet som är 3 år, medför detta att arkivet tar stor fysisk plats. Tillsammans med tidskrävande handläggning kan detta leda till förseningar för dokumentationen att nå arkivet. Detta medför att handläggare eller andra som vill få tillgång till dokumentationen inte ges den möjligheten. Genom att se till att dokumentationen sparas digitalt efter utförd release kommer dokumentationens tillgänglighet att öka, eftersom fler kommer att kunna granska dokumentationen.Genom att undersöka vad som krävs för att skanna in och OCR-konvertera dokumentationen kunde ett enkelt förslag redovisas.

Denna rapport undersöker krav, tagna från ett ramverk för evaluering av CASE-verktyg i ett kontextuellt sammanhang, i två representativa CASE-verktyg. Ramverket utnyttjar en modell som föreslagits av Lundell och Lings för att extrahera både krav och förväntningar som en organisation (www.it.volvo.com) hade på vad ett CASE-verktyg är och kan utföra.Ramverket extraherar krav i ett organisationell kontext, dvs. utvärderingen utfördes innan verktyget som evaluerades användes i organisationen. Detta indikerar på att kraven inte är knutna till ett specifikt verktyg, samt att CASE-verktyg inte säkert stödjer dessa krav.Resultatet för denna rapport är att viss semantisk förlust uppstod vid transformering av kod och modeller..

Empirierna visar att hedgeportföljen under den avgränsade undersökningsperioden har genererat endast marginellt mindre igenomsnittlig avkastning än aktieportföljen, som den bästavkastningspresterande traditionella portföljen. Riskmässigt var det dockuppenbart att hedgeportföljen var överlägsen gentemot båda de traditionellaportföljerna, som lyckades skydda sig bättre mot kursfallen, under båda denfinansiella krisen 2007 och den europeiska skuldkrisen 2011. Hedgeportföljenföljde inte heller med de kraftiga uppgångarna som förkom på marknaden i sammautsträckning som de traditionella portföljerna gjorde. Friareplaceringsregleringar anses vara den viktigaste skillnaden mellan hedge ochtraditionella fonder, som t.ex. tillåter hedgefonderna att vara högre belånade,och kan därför finansiera en större kombination av skildainvesteringsstrategier och åstadkommer därmed bredare kapitalplaceringar somresulterar i större riskspridningar..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur utvalda elever uppfattar sitt digitala kunnande och hur eleverna uppfattar skolans roll i sammanhanget. Studien utgår ifrån en hermeneutisk vetenskapssyn, vilket innebär att det inte finns något rätt eller fel.  För att undersöka det här genomförs det först en enkätundersökning, för att få statiskt mätbart material. Där efter en sker en djupintervju med ett antal elever för att få mer förklarande svar. Undersökning genomförs i en årskurs 2 klass på ett Teknikprogram i södra Sverige. Enkätundersökningen omfattar 41 elever och djupintervjuerna omfattar 8 st.

Vi läser idag allt mer tidningar på Internet och det har länge diskuterats om det papperslösa samhället. Många studier har gjorts inom ämnet och inriktar sig på läsbarhet, användbarhet och andra faktorer som spelar in vid läsning både på papper och webb för att försöka utröna om det går att ersättas digitalt. Men ingen studie inriktar sig på att undersöka upplevelsen. Denna undersöknings syfte var att ta reda på om det fanns någon skillnad i upplevelse mellan att läsa ett pappersmagasin respektive ett digitalt och i så fall hur den ter sig. Åtta testpersoner ingick i undersökningen där de fick läsa både ett pappersmagasin samt dess digitala motsvarighet och under tiden förklara sina känslor.

Denna rapport handlar om att ta fram ett OCR-verktyg för digitalisering av pappersdokument. Krav på detta verktyg är att bland annat det ska vara kompatibelt med Linux, det ska kunna ta kommandon via kommandoprompt och dessutom ska det kunna hantera skandinaviska tecken.Tolv OCR-verktyg granskades, sedan valdes tre verktyg ut; Ocrad, Tesseract och OCR Shop XTR. För att testa dessa scannades två dokument in och digitaliserades i varje verktyg.Resultatet av testerna är att Tesseract är de verktyget som är mest precist och Ocrad är det verktyget som är snabbast. OCR Shop XTR visar på sämst resultat både i tidtagning och i antal korrekta ord..

Nordling, S. & Sersam, H. (2012). Gymnasielärares uppfattningar om internet i klassrummet i ett digitalt mediesamhälle (Views on Internet in the Classroom by Secondary School Teachers in a Digital Media Society). Lärarutbildning 90 hp, distans, Malmö högskola. Syftet med följande arbete är att få en bild av hur lärare idag kan uppfatta och resonera kring den allt mer påtagliga närvaron av internet i klassrummen.

Dagens tekniska verktyg kan fungera som ett smidigt och självklart verktyg för eleverna i deras skolarbete. Denna studie ska leda till ökad kunskap för pedagoger angående hur tekniska verktyg används för dyskalkyliska elever i grundskolans tidigare år. Denna studie ska även belysa pedagogernas åsikter tekniska verktyg. I denna studie användes den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Intervjupersonerna var tre pedagoger som är verksamma inom skolans tidigare år.

Syftet med denna studie är att få fördjupad förståelse av några pedagogers erfarenheter av och inställningar till alternativa verktyg, när elever är i läs- och skrivsvårigheter med frågeställningarna: Vilken inställning har pedagoger till alternativa verktyg? Hur beskriver pedagoger att alternativa verktyg används när elever är i läs- och skrivsvårigheter? På vilket sätt kan alternativa verktyg främja lärandemöjligheter när det gäller elever i läs- och skrivsvårigheter sett ur pedagogers perspektiv? Vilka utmaningar finns, enligt pedagoger, i användningen av alternativa verktyg? .

Studiens syfte är att studera musiklärares syn på högstadiets läromedel i musikämnet; läromedlens fördelar och nackdelar samt vad som anses vara ett ?idealt? läromedel. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av ett didaktiskt perspektiv. Resultatet baseras på en enkätundersökning av 27 musiklärare från hela landet med olika bakgrunder och yrkeserfarenheter. Studiens resultat visar att de tillfrågade musiklärarna anser att de färdiga eller tryckta läromedel de känner till är otillräckliga och blir snabbt föråldrade.

Studien görs i samarbete med ett mindre svenskt modeföretag som i stor utsträckning arbetar med draperade produkter. Överföringen från draperat plagg till ett reproducerbart platt mönster består av ett omfattande arbete med uppsömnad av ett stort antal provplagg. Därför finns ett stort intresse för att resurseffektivisera denna process. I studien undersöks CAD och 3D-simulering som komplement vid framtagningen av produktionsanpassade mönster i syfte att återskapa en specifik draperat form. Som utgångsläge för studien finns ett plagg som draperats på docka av den externa handledaren och designer på företaget.

Nu befinner vi oss i den tid då övergången från att arkivera information på papper till att arkivera information digitalt sker. Att lagra digitalt kan tyckas enkelt men vad många inte tänker på är hållbarheten hos de lagringsmedia som finns idag. Information som idag sparas digitalt, kan vi om 20 år ta fram och se på den? Undersökningens syfte var att ta reda på hur medvetna affärssystemsutvecklande företag är om hållbarheten hos dagens lagringsmedia. Är hållbarhet något som tas i beaktande när nya system utvecklas? Är det något de tänker på eller de kanske inte ser hållbarhet som något större problem?  Intervjuer genomfördes på sex affärssystemsutvecklande företag med två intervjuade personer på varje företag vilka hade antingen hand om kundkontakter och eller god kännedom om affärssystemet.

I dagens digitala mediesamhälle är det väldigt enkelt för människor att producera och dela med sig av bilder genom internet utan att tänka på vad en bild faktiskt är. Denna uppsatsen är en studie som undersöker tanken och färgvalen i bildskapandet. Undersökningen bygger på om man kan använda sig av gamla färgteorier från 1800-talet i digitalt bildskapande idag under 2000-talet. Med hjälp av Johann Wolfgang von Goethes färglära som publicerades i början av 1800-talet och gavs ut i en svensk version 1976 har vi kunnat genomföra en produktion genom att implementera dessa teorier och ställa dem i relation till dagens digitala bildskapande. Slutsatsen blev att dessa teorier fortfarande är relevanta på så sätt att man kan ta hjälp av dem om man vill förmedla vissa känslor som majoriteten kan uppfatta i sina bilder.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka matematiklärares syn på modern teknik samt på vilket sätt de använder sig av den i undervisningen. För att undersöka detta användes kvalitativ intervju som metod. Intervjuundersökningen inkluderar 4 matematik- och naturvetenskapslärares synpunkter och tankar om modern teknik och internetanvändande i sin undervisning. Resultatet visar att lärarna använder den moderna tekniken som belöning, där datortid används för att locka elever att färdigställa uppgifter. De använder även modern teknik som samlingspunkt vid uppstartande av projekt eller ämnesdel, exempelvis genom en projektor som visar upp filmklipp eller experimentinstruktioner.