Nivå/utbildning: MagisteruppsatsFörfattare: Bergdahl, Henrik och Engström, Ulla-BrittHandledare: Claes-Göran LarssonTitel: EU-Revision. Utför den? En studie av Mål 1 programmet Norra NorrlandProblem: Följs Europeiska Unionens regelverk vid revision av projekt finansierade av Europeiska Unionens Strukturfonder?Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån revisionsutlåtanden i projekt finansierade av Strukturfondernas Mål 1 program Norra Norrland analysera hur Europeiska Unionens regelverk följts, samt att ta fram ett formulärförslag till en ny enhetlig Revisors PM.Metod: Undersökningen bygger på 43 projektbeslut framtagna utifrån Mål 1 Norra Norrland programmets projekt databas. Vi har utifrån en framtagen checklista analyserat om Revisors PM uppfyller de krav som förvaltningsmyndigheten anvisat de beslutade projekten. En intervju med en revisor, vid en av de ingående revisionsbyråerna, har genomförts för att fördjupa vår analys.Resultat/slutsatser: Våra slutsatser är att EU-revisionen i vårt undersökningsmaterial inte utförts enligt det regelverk som Europeiska Unionen har beslutat om.

Efterfrågan i världen på pelletsprodukter har lett till att LKAB investerar stora belopp i nya anläggningar i Kiruna och Malmberget. Detta medför att projektorganisationen inom företaget lider av växtverk. Mängder av projekt, små som stora ska vara klara inom en snäv tidsplan. Under november 2005 introducerades inom avdelningen för anläggningsprojekt, ett startillstånd, med syfte att göra en sista kvalitetskontroll inför investeringsbeslutet. Examensarbetet har utförts på uppdrag av LKAB med syfte att undersöka hur startillståndet kan kvalitetssäkras.

Företag och organisationer specialiserar sig inom sitt verksamhetsområde, vilket gör att annan kompetens får stå tillbaka. För kunna genomföra vissa projekt är det önskvärt, ibland kan det till och med krävas, att olika organisationer samarbetar. Offentlig sektor har under de senaste decennierna samarbetat med privata företag, i så kallade offentlig-privat samverkan - OPS, vilket förekommer i olika former. Precis som i de flesta samarbeten delas arbetet upp efter kompetens, vilket möjliggör att parterna kan fokusera på vad de gör bäst. Det rör sig inte om vanlig kontraktering eller privatisering, utan att tillföra något utöver det som parterna skulle kunna åstadkomma på egen hand. Uppsatsen undersöker hur offentlig sektor utvärderar resultaten av långsiktiga, omfattande OPS och vilka motiv som används för att ingå ett sådant projekt.

I de flesta offentliga organisationer arbetas idag i projekt¬arbets¬form. Dessa organisationer måste ta hänsyn till att projekt inte längre är ett undantag och skapa strukturer och metoder för koordination av projektverksamheten. Vid projektplaneringen kan ett antal olika metoder användas för att undvika fel och brister som lätt uppstår när flera personer är inblandade. Fel och brister gynnar inte den inre effektiviteten. Ett likartat arbetssätt, ibland i form av projektmodell, kan användas för ökad kontroll av projektarbetsformen.

Det problem som denna uppsats hade för avsikt att besvara var varför hemautomation inte används i fler hem. Genom resultaten från en enkät som distribuerades kunde slutsatsen att kostnaden för de befintliga lösningar som finns på marknaden idag inte låg i den prisklass våra respondenter ansåg rimlig. Författarna utvecklade då problemet och ställde sig frågan om en hemautomationslösning verkligen måste ha en så hög kostnad som de befintliga lösningarna har idag. För att belysa detta problem implementerades en egen kostnadseffektiv lösning där respondenternas mest önskvärda funktioner togs i beaktande och en testmiljö implementerades utefter dessa. Resultatet blev en hemautomationslösning med stor potential och med en betydligt lägre kostnad än dagens befintliga lösningar..

Ett problem i många organisationer idag är att IT inte ses som en naturlig del av affären utanmer som en kostnad. IT-avdelningarna får själva ta på sig en del av skulden för detta då de har drivit misslyckade eller tom havererade projekt som har medfört kostnader som inte har lett till någon affärsnytta. Många projekt har kostat långt mycket mer än förväntat och den förväntade nyttan har blivit mindre än vad som räknats med från början. I vissa fall talar IT-ledningeninte heller ett språk som affärsledningen förstår. Affärsledningen i sin tur har ofta inte sett IT-investeringar som en del i en större förändring med organisationsjusteringar och investeringar i kompetens och processer utan lämnatinvesteringen utan att anpassa organisationen efter de tekniska förutsättningarna.

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

Trafikverket upphandlar en utförandeentreprenad med en entreprenör som utför det beställda arbetet. Med ÄTA (ändring, tillägg, avgående) menas förändrade förutsättningar eller omfattning av det överenskomna arbetet. I stora projekt är så kallade ÄTA-arbeten vanligt förekommande. Det har visat sig att slutsumman för projekten ofta skiljer sig från den kontraktssumma parterna kommit överens om i upphandlingsskedet. Projekten har i slutändan kostat mer än vad man räknat med från början pga.

Ro Rollytech AB är ett företag med visioner om ett nytt träningssystem för rullskidåkare, där åkaren ska kunna samla in data under träning/tävling och sedan få möjligheten att utvärdera denna efter passet. I ett samarbete mellan Luleå tekniska universitets avdelning för Industriell design och Institutionen för systemteknik fick Rollytech under våren 2006 chansen att påbörja arbetet med sin idé. Ett digitalt träningstillbehör skulle utvecklas utrustad med en touch screen för navigering och med teknik som skulle möjliggöra trådlös kommunikation mellan träningstillbehöret och en rullskida. Den rullskida som skulle användas var en ny del av Rollytechs sortiment: en skida i glasfiberkomposit som Rollytech samtidigt hade under utveckling i företagsorten Öjebyn. Arbetet med att ta fram tillbehörets skal skedde genom ett examensarbete av Alexandra Teterin och Erika Hedvall som avslutning på deras studier i Industriell design.

Ro Rollytech AB är ett företag med visioner om ett nytt träningssystem för rullskidåkare, där åkaren ska kunna samla in data under träning/tävling och sedan få möjligheten att utvärdera denna efter passet. I ett samarbete mellan Luleå tekniska universitets avdelning för Industriell design och Institutionen för systemteknik fick Rollytech under våren 2006 chansen att påbörja arbetet med sin idé. Ett digitalt träningstillbehör skulle utvecklas utrustad med en touch screen för navigering och med teknik som skulle möjliggöra trådlös kommunikation mellan träningstillbehöret och en rullskida. Den rullskida som skulle användas var en ny del av Rollytechs sortiment: en skida i glasfiberkomposit som Rollytech samtidigt hade under utveckling i företagsorten Öjebyn. Arbetet med att ta fram tillbehörets skal skedde genom ett examensarbete av Alexandra Teterin och Erika Hedvall som avslutning på deras studier i Industriell design.

Detta projekt är ett 2x20 poängs examensarbete som utförts vid Luleå tekniska universitet i samarbete med Legoproduktion AB i Kalix. Arbetet bedrevs under 20 veckor med början den 1/11-05. Företagaren och innovatören Tomas Nilsson hade en idé om en bäddsoffa med en ny typ av konstruktion. För att vidareutveckla möbeln och göra den mer marknadsanpassad vill nu Legoproduktion AB ha hjälp med det fortsatta utvecklingsarbetet. Metoden som använts i detta projekt kallas systematisk problembehandling och grundar sig på att identifiera vilket huvudproblem som föreligger samt vilka delproblem som finns.

The aim for this thesis was to develop a proposal of documentation, containing rules and procedures, which JernströmOffset needs to acquire the Certified Graphic Production certification. A fundamental part was to study the materialissued by Sveriges Grafiska Mediaförening, to clarify the requirements that must be met to obtain the certification. Therecommendations found in the CGP material must also be considered.Based on the requirements and recommendations of Certified Graphic Production, a mapping of the workflows atJernström Offset was performed. It was done by interviewing employees from different departments at the company,this to get a clear understanding of the operations carried out throughout the production flow and the final qualityfollow-up.During our reviewing process we found that a number of changes, in terms of working environment and practices,must be made at the company. As a result of this we propose some appropriate actions to be implemented.The documentation was finally written, through the requirements and recommendations of Certified GraphicProduction and then applied to Jernström Offset?s work procedures..

Detta examensarbete är utfört hos Swisslog under våren 2013. De hade problem med den manuella styrningen av deras pallstaplingskran för höglager, som upplevdes ryckig och svår att kontrollera vid låga hastigheter.Huvudsyftet var att undersöka varför detta fenomen uppstod och hur det kunde lösas med både hård- och mjukvarumässiga metoder. Utöver detta undersöktes hur produktionskostnaden, för delarna av kranen som rör den manuella styrningen, kunde reduceras.Det upplevda fenomenet är känt som biodynamic feedthrough. Det innebär att konstruktionens acceleration matas genom operatörens kropp och skapar en återkoppling till styrdonet, i detta fall en joystick. Operatörens hand ger en oavsiktlig störsignal som gör systemet instabilt som i sin tur skapar en oscillation som ökar i amplitud och är svår eller omöjlig att stoppa.Den föreslagna lösningen är att digitalt lågpassfiltrera styrsignalen från joysticken.

Det har blivit allt mer intressant för företag att investera i miljön. I bilindustrin strävar man efter att få så bränslesnåla fordon som möjligt och man har där kommit långt. Inom varvindustrin har man inte kommit lika långt.Elektronik-mekanik företaget Q-TAGG R&D har under en längre tid utvecklat ett system till fartyg som avser minska bränslekonsumtionen för fartyg. Samtidigt har det blivit allt mer populärt med s.k. surfplattor och dessa ger en ny möjlighet inom grafiska gränssnitt.

Denna studie syftar till att undersöka hur projektgrupper använder en formativ utvärdering. Fokus riktas mot huruvida utvärderingsformen främjar lärande i ett projekt och vidare på vilket sätt en formativ utvärdering leder till praktisk förändring. Då samverkan utgör en viktig hörnsten i teori om lärande utvärdering har fokus även riktats mot samverkan mellan utvärderare och pro- jektgrupp, och dess betydelse för användandet av ett utvärderingsresultat.Studien är kvalitativ och intervjuer har använts som metod. Urvalet består av tre inter- vjuer; två projektledare och en projektmedlem. De representerade projekten är finansierade av ESF och använder formativa utvärderingar.