Detta arbete består av två delar. En del som resulterat i sömnaden av tre västar samt en del som består av en skriven rapport.Syftet med arbetet har varit att genomföra och dokumentera hur jag utifrån kulturarv och slöjdtradition har inspirerats till produktutveckling av plagget väst och i en vidare förlängning hoppas kunna förmedla detta till slöjdstuderande. Jag arbetade kvalitativt i nära kontakt med skisser, material, redskap och plagg under observation av mitt eget arbete. Under tiden fördes dagboksanteckningar utifrån rubrikerna inspiration, genomförande, erfarenheter av material och teknik samt reflektion. Litteratur har studerats om personer som arbetat på ett likartat sätt den dräkthistoriska utvecklingen av plagget väst och till viss del livstycke.I resultatet presenteras hur produktutvecklingen växt fram utifrån den första skissen till det färdiga slutresultatet. Resultatet visar att det går att beskriva hur den skapande processen gått till genom att noga dokumentera genom skisser och anteckningar.

This project investigates how team sports can be used to include young women in public space aswell as how through the addition of a sporting facility adjacent to three schools can be used as a stepping stone for the young people of Dharavi to have a chance at a brighter future..

Syftet med min undersökning var att få svar på hur Armémuseum i Stockholm representerar temat krig i basutställningen och hur museipersonalen förhåller sig till denna representation. Jag önskade även veta vad för sorts kulturarv Armémuseums anställda ansåg vara problematiskt att presentera.Jag intervjuade fyra personer från Armémuseum och via metoden ?thick description? och Aronssons flanörperspektiv som grundar sig i promenadetnografin, gjort utförliga anteckningar av mina observationer från deras basutställning. Studien grundar sig i ett musei- och kulturarvsvetenskapligt perspektiv, där studier om hur kulturarv presenteras på museer är ett vanligt ämne. Mina teoretiska grundpelare har bland annat varit Gregory Ashworth, Sharon MacDonald, Laurajane Smith, Rihannon Mason och Peter Aronsson som alla menar att synen och bearbetningen av mörkt kulturarv påverkas av politiska värderingar, tiden och hur det framställs på museer.Resultatet av studien kommer fram till att Armémuseums anställda vill förmedla att krig är hemskt och som ofta går hand i hand med lidande, död och orättvisor.

I denna studie har jag undersökt hur historiebruket i form av reproduktion av kulturarv ser ut i populärkulturen, närmare bestämt HBOs populära tv-serie True Blood och kopplar samman detta med hur vi ser på det föränderliga förflutna och därmed utvecklar vårt historiemedvetande. Uppsatsen står på tre ben och vilar på perspektiv där det första behandlar att man genom att se på reproduktionen av kulturarv kan finna samtidens idéer kring vad som är viktigt (meningsbärande), hur populärkulturen imiterar och återanvänder myter och därför kan anses vara en historisk källa värd att fokusera på samt historia som identitetskapande. Det teoretiska ramverket består av Judith Butlers teorier kring den heterosexuella matrisen och performativitet samt Gayle S Rubins teorier om sexualitet som någonting historiskt konstruerat. Uppsatsen ämnar öka kunskapen om betydelsen av hur historia som kulturarv i form av historiebruk förmedlas via populärkultur, närmare bestämt i tv-serien True Blood och hur detta hör ihop med hur vi uppfattar det föränderliga förflutna. Undersökningen tar fasta på hur stor del av rollfigurernas beteende i tv-serien True Blood som härstammar från deras historiska bakgrund och hur detta spelar in i utformandet av deras personligheter som tolkas ur ett genusperspektiv.

Samhället står inför stora utmaningar då undersköterskeyrket hotas med stora pensionsavgångar och för få sökande elever till vård och omsorgsprogrammet. Detta kommer att ha en stor påverkan på oss alla då undersköterskeyrket ingår i Sveriges största yrkesområde.I vår studie har vi valt att undersöka elever på vård och omsorgsprogrammet, för att se hur de reflekterar över sin utbildning och se hur social bakgrund är med och påverkar val man gör. Till vår hjälp har vi använt oss av teorier från Pierre Bourdieu, Thomas Brante, Bernt Gustavsson och Gerd Lindgren för att skapa en förståelse kring denna problematik.För att få en bredd i vår studie har vi valt att använda en kvantitativ metod i form av enkäter som vi lämnade ut till gymnasielever på vård och omsorgsprogrammet. Resultatet av enkäterna visar bland annat på att elevernas sociala bakgrund har en viss inverkan på gymnasievalet och utbildning. Resultatet visar även att många av eleverna har som mål att studera vidare efter gymnasiet vilket leder till ett stort rekryteringsbehov som drabbar hela vård- och omsorgssektorn..

Denna kvalitativa studie bygger på intervjuer med sex svensklärare vid tre olika gymnasieskolor. Genom att göra parintervjuer med lärarna har jag undersökt hur de tolkar skrivningarna om kulturarv och kulturell mångfald i läroplanen, Lpf94. Jag har även frågat hur de anser att deras undervisning påverkas av dessa ord i läroplanen.Orden kulturarv och kulturell mångfald är inte definierade i Lpf94. Lärarnas svar visar på hur denna brist på konkretisering av innehållet skapar viss osäkerhet men också speglar den bredd av tolkningar som det kan ge upphov till. Denna svårighet att definiera och ge utrymmer för en bredd i tolkningen är något som tidigare forskning också har påtalat.Resultatet visar att dessa sex lärare är väl medvetna om det dubbla uppdraget, att förmedla kulturarvet och att ha en kulturell mångfald i undervisningen.

Syftet med denna uppsats är att studera vilka högtider som uppmärksammas i förskolemiljöer, varför just dessa lyfts fram samt att diskutera detta i förhållande till förskolans läroplan och Konventionen om barnets rättigheter. Uppsatsens empiri består av tjugo intervjuer med pedagoger verksamma i Stockholm med omnejd, vilka förmedlar att det är de så kallade ?svenska högtiderna? som uppmärksammas och även firas. Andra religioners och kulturers högtider kommuniceras mest enskilt, med de barn som tillhör dessa. Den läroplan som förskolan sedan 1998 lyder under, talar om att överföra ett kulturarv till barnen.

I detta examensarbete skapades illustrationer och modeller i digital 3D-grafik, föreställande den svenske skalden Carl Michael Bellman (1740 - 1795). Förebild för arbetet var en 2D-bild i detta fall Per Krafft d.ä:s (1724 - 1793) målning av Bellman från 1779. Arbetet utfördes med föresatsen att åstadkomma en så realistisk återgivning av en verklig karaktär som var rimligt tidsmässigt. Den modellerade karaktären poserades och renderades i flera bilder. Den praktiska delen av arbetet resulterade alltså i en remediering av en målning till digital 3D-grafik.

I gruppen möten mellan olika kulturer kommer vi bland annat lyfta fram möten som en invandrare ställs inför när han/hon integreras i det svenska samhället. Dessa möten innebär eventuella möjligheter eller begränsningar till integration. Vi kommer dessutom att diskutera hur en nyanländ människa påverkas av den nya kulturen samt hur individen bevarar sitt kulturella arv. Vi har studerat dessa möten i fyra fallstudier med inriktning på; en mångkulturell svensk gymnasieskola, kulturarv, sexuell läggning och slutligen bostadsförhållanden. I den mångkulturella skolan ligger tyngdpunkten på att studerahur olika etniska grupper samspelar och behandlar varandra.

Denna rapport har undersökt hur interaktivitet, genom interaktiva barnböcker på mobila enheter med pekskärm, kan påverka engagemanget för läsande hos barn i tre till fem års ålder. Detta har gjorts genom att en interaktiv barnbok skapades och deltagande observationer sedan utfördes vid sex tillfällen på tre förskolor där barnen fick testa den utvecklade produkten. De deltagande observationerna kompletterades sedan med åsikter om digitalt lärande från förskollärare på respektive förskola genom semistrukturerade intervjuer.Resultatet från undersökningen visar på en tendens till att engagemanget hos barnen kan ökas genom att införa interaktivitet i barnböcker genom att leverera dessa på mobila enheter med pekskärm. Undersökningen är dock gjord i för liten skala samt att produkten och undersökningen innehåller för många brister för att kunna ställa upp en faktisk teori. Istället ställs en hypotes upp som skulle behöva testas vidare under längre tid och i en mer rigorös undersökning..

We are in an emerging digital society where we are increasingly dependent on the mastery of IT and digital technologies to better carry out our everyday tasks. They cover everything from keeping in touch with family and friends to pay bills and declare. At the same time there are those who have not learned how to use the new technology and live their lives outside of the digital society. What happens to these people, in a society that is becoming increasingly digitized? Do they take harm by being in digital exclusion? It looks like this are issues that will not become less important as digital technology constantly changes.

Som nybliven husägare ställs man inför många nya problem, man har helt plötsligt blivit med trädgård och denna skall fyllas med växter. Sedan skall man komma ihåg vad det man har köpt heter och viktigast av allt hur man får sina dyrt inköpta nya perenner att överleva och helst få tillväxt. Jag fick en idé om hur man kunde lösa problemet och det bästa av allt var att min idé inte fanns förut. Detta examensarbete handlar om ett faktaförberedande arbete för att senare kunna skapa ett modernt och skräddarsytt digitalt redskap till personer som är innehavare av en trädgård och besitter en klen kunskap om perenners ståndort, skötsel och egenskaper. Det är till för dem som önskar hålla sina perenner vid god vigör, med minsta möjliga tankearbete och tid. Denna produkt kan med en viss utbyggnad i framtiden också passa yrkesfolk som ritar och projekterar för den privata sektorn. Examensarbetets uppbyggnad består av följande delar: En undersökande del vilken består i att jag valde tre Garden-centers och intervjuade både personal och kunder för att få fram fakta, frågeställningar och kunskapsnivåer som jag kunde använda av skapandet av mitt digitala program. Jag läste också litteratur om skötsel där jag identifierade olika parametrar som behövs för perenners sunda överlevnad. En databasdel.

The National Libraries task to save and preserve the national cultural heritage has turned to a new challenge in a digital world. The preservation of born-digital material for future use requires not only saving the digital object itself but also information about the object, preservation metadata. This is a relatively new issue and the library community has very little experience in this area. It has become evident that international cooperation is necessary to solve the task and that the development of international standards is of fundamental significance. This thesis investigates what has been done to meet the problems with the fast obsolescence of digital material with the focus on metadata.

Denna studie har för avsikt att fokusera på den äldre litteraturen som en resurs för en turistisk verksamhet i Värmland. Studiens syfte och frågeställningar ämnar undersöka om den äldre litteraturen som kulturarv används som en resurs för en turistisk verksamhet, hur den iså fall är uppbyggd och om/hur man arbetar för att upprätthålla verksamheten. Studien kommer också att undersöka vilken betydelse litteraturen har för Värmlands symbolvärde och identitet, då litteraturen representeras av Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf i denna studie. Jag undrar fortsättningsvis om litteraturen som symbol och identitet av Värmland används i ett marknadsföringssyfte. Avslutningsvis kommer uppsatsen fokusera på den värmländskalitteraturturismens eventuella problem och möjligheter för att undersöka dess varaktighet i framtiden.

I detta arbete studerar jag vilken bild av det industriella kulturarvet som förmedlas när kulturarv och turism tillsammans skapar kulturarvsturism, i synnerhet vid Världsarvet i Falun. Jag har för att ta reda på detta gjort litteraturstudier, genomfört intervjuer och studerat förmedlandet av världsarvet i text och på plats vid gruvområdet i Falun.Kulturarvsturismen faller mellan å ena sidan kulturmiljövården och å andra sidan turismnäringen och samarbete mellan dessa två sektorer har ofta visat sig vara problematiskt. De olika aktörerna arbetar med olika tidsperspektiv, har olika utbildning och olika uppdrag vilket ofta lett till konflikter. För att tydliggöra denna konflikt talar jag i detta arbete om ett bevarande- och ett turismutvecklingsperspektiv. Vid Världsarvet Falun ? industrilandskapet kring Stora Koppargruvan - har man tidigt skapat ett gemensamt världsarvsråd med ett samarbete som uppfattas som positivt av de intervjuade.