Tidigare studier av IT i undervisningen har fokuserat på kvantitativ inventering av hur många datorer skolor har och antalet lärare som utbildats för att använda IT i undervisningen. Jag vill ta reda på vilka möjligheter som finns, hur vi använder oss av dessa möjligheter i vår undervisning och varför vi väljer att använda eller inte använda dessa möjligheter. Eftersom IT ständigt utvecklas borde det vara logiskt att sättet vi använder oss av IT i undervisningen tar jämna steg med teknikens utveckling. Syftet är att undersöka hur gymnasielärare andvänder sig av IT i undervisningen, vilka förutsättningar som lärare upplever finns för IT i undervisningen, vilken kompetensutbildning lärarna genomgår eller erbjuds och hur lärare ser på användandet av IT i undervisningen. För insamlandet av primärdata har jag som metod valt att göra en elektronisk enkätundersökning i en av Googles applikationer, Google Drive.

Informations- och kommunikationstekniken (IKT) är en viktig del av vår vardag, då tekniken på olika sätt förenklar och effektiviserar vårt dagliga agerande på arbetet och i hemmet. Genom att interagera med tekniken kan vi kommunicera med andra människor, på en mängd olika sätt genom en mängd olika medier. Förskolan ska på ett lustfyllt och varierande sätt spegla samhällets utbredning av de digitala verktygen och lärplattan har blivit allt mer vanligt förekommande i förskoleverksamheten. Lärplattan har många egenskaper och möjligheter, exempelvis kan det möjliggöra tillfällen av språklig interaktion med olika samtalspartner, medier och genrer, vilket kan utveckla barns kommunikativa kompetenser.Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningarna för och användandet av lärplattan som ett digitalt verktyg i barnets litteracitetsutveckling på förskolan.Studien baseras på en mindre enkätundersökning riktad till förskolechefer samt intervjuer med tre pedagoger som aktivt arbetar med lärplattan på förskolan. Denna metod tror jag på bästa möjliga sätt ska kunna uppfylla uppsatsens syfte.Resultatet visar att förutsättningarna på förskolorna är relativt lika.

Kommunikation sker varje dag på olika sätt och i olika konstellationer, människan har ett behov av att föra dialog med andra människor. Detta behov kan med hjälp av dagens tekniker tillfredsställas även digitalt genom så kallade sociala medier. Facebook är en social media som är till för nätverksbyggande och den tjänsten används idag av både företag och privatpersoner över hela världen. Undersökningens syfte har varit att beskriva hur stora företag i Sverige använder och kan använda Facebook för att kommunicera med sina kunder ur ett kundservice perspektiv. Det fanns flera sätt att belysa detta fenomen och ett av dem var genom att fundera på hur människor kommunicerar samt se om det fanns begränsningar i kommunikation via Facebook.

Syfte: Min tanke med uppsatsen var att undersöka en komplex förändringsprocess inom fastighetsförvaltning, där många inblandade intressenter deltagit. En stor fråga var hur intressenterna genom samsyn eller konflikt lyckats anpassa och bevara ett objekt med stort kulturarv, som både skall ge avkastning och finnas till för allmänheten. Jag ville se om fallet kunde fungera som en mall/verktyg för andra företag som är inne i liknande komplexa processer och studera intressenternas syn på utvecklingsarbetet och hur samordningen skett. Metod: Genom ett hermeneutiskt synsätt har jag samlat in primärdata från kvalitativa intervjuer med inblandade intressenter. Sekundärdata har inhämtats från intressenternas hemsidor på internet samt tidningsartiklar. Efter teoristudier och sammanställda intervjuer har resultaten jämförts mellan teori och empiri med hjälp av en teoretisk modell (intressentmodellen) för att komma fram till en slutsats. Resultat och slutsats: Mina intervjuer visade att de inblandade intressenterna hade gemensamt mål, få konflikter och god kommunikation.

Det storskaliga och industrialiserade jordbruk som utvecklats under den senare hälften av nittonhundratalet har inneburit stora förändringar för odlingslandskapet. Den biologiska mångfalden har minskat kraftigt och kulturbärande landskapselement har hotats. Därför finns det nationella miljömålet Ett rikt odlingslandskap som syftar till att forma ett produktivt odlingslandskap som främjar växt- och djurliv, men som också är värdefullt för människan utifrån kulturhistoriska och estetiska aspekter. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i miljöpsykologiska teorier för att undersöka vilket värde jordbrukets kulturmiljö har för människans välbefinnande och hur den kan användas som rehabiliteringsverktyg. Företagare i Skåne som bedriver rehabilitering i gårdsmiljö har intervjuats för att ta reda på vilka förutsättningar som krävs för denna typ av verksamhet.

I dagens byggprocess läggs enormt mycket tid och resurser på hantering av pappersritningar och andra utskrivna dokument som är nödvändiga för att produktion och förvaltning ska fungera. Vid stora projekt kan det handla om tusentals olika ritningar och dokument som ska hanteras och dokumenteras vilket kan vara oerhört omständligt, inte minst när revideringar måste utföras.När ett BIM-projekt utförs idag så tappas en hel del av den information som modellen innehåller till följd av att det ska skrivas ut på en pappersritning, vilket i sin tur gör att mycket av informationen inte kommer till sin rätt. I dagsläget finns ett flertal programvaror med syftet att hantera BIM-modeller och andra dokument rent digitalt i datorn eller i surfplattan. Här har man kommit en bra bit på vägen mot ett ritningsfritt projekt men det finns mycket kvar att arbeta vidare med.Sweco Architects och NCC påbörjade under 2012 ett projekt vid namn ?Det ritningsfria projektet? som till en början delvis gått ut på att kartlägga vilka problem som kan uppkomma vid övergången till ett ritningsfritt projekt.

Varifrån kommer föreställningar om vad som är rätt eller fel, normalt eller onormalt? Hur har de uppstått och hur upprätthålls de? Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur sådana föreställningar kan uppstå och upprätthållas och att undersöka vilka sorts aktörer som är med i den processen samt hur de agerar och vad det bär med sig? Varifrån kommer till exempel föreställningarna om hur man ska bete sig för att uppfattas som en "normal" man eller kvinna? Vad händer när någon avviker från dessa normer och föreställningar?Jag har i min litteraturstudie funnit flera olika teoretiska perspektiv som är knutna till det vida begreppet kultur. Jag har närläst undersökningar där man kan studera hur norm, ideal och avvikelse, både i teorin och i praktiken, genererar normativa identiteter.De resultat jag har sett är att det görs skillnad på pojkar och flickor redan när barnen går på dagis. Denna åtskillnad att tjejer bland annat inte får ta för stor plats i det offentliga rummet eller höras för mycket eller att pojkar inte får bli för "lipiga" tar sin början innan barnen har en möjlighet att ta ställning till begreppen man eller kvinna. Både uppsatsen och gestaltningsarbetet fokuserar på strukturer som skapar och upprätthåller normativa eller "normala" identiteter.Mitt gestaltningsarbete består av en animerad film och kan ses som en parafras över bröderna Andy och Larry Wachowskis filmThe Matrix från 1999.

Ämnet för denna uppsats är dans som arkivmaterial. Teckningar, dansnotation, recensioner, fotografier, rörlig bild och motion capture studeras som handlingstyper som dans bevaras genom. Syftet är att ta reda på vad som har hänt mellan dans och danshandling. Vilken slags representanter av dansen är handlingarna? Vidare knyter studien an till ett användarperspektiv och en annan frågeställning lyder: vad får forskare som studerar rörelse som har skett ut av handlingarna? Hur kan handlingstyperna användas av dansforskare?Den teoretiska utgångspunkten är semiotik och jag använder mig av Ferdinand de Saussures begrepp signifie och signifiant för att orientera mig i skillnaden mellan dansen som skett i tid- rum och danshandlingarna, som berättar om dansen.

Sedan Sveriges första reglerade börs grundades 1863 har de lagar och föreskrifter som gäller börsintroduktion och handel med värdepapper till stor del anpassats efter de nya tidernas förutsättningar och behov, inte minst efter gemensamma EU-regler till följd av ökad globalisering och internationalisering. Handeln med värdepapper är också ett utav Sveriges mest reglerade områden, med stort offentligt inflytande och många kontrollverksamheter. Trots denna genomgripande reglering, både nationellt och globalt, finns en viktig del i företagsvärldens utveckling som närmast tycks ha förbisetts: IT-revolutionen.Denna uppsats syftar till att bistå små till medelstora företag med ett antal verktyg, för att de själva ska kunna föra diskussioner kring vilka åtgärder som kan bli nödvändiga för att säkerställa lämplig hantering av IT och datasystem, då en börsnotering stundar. Fokus kommer att ligga på små till medelstora svenska företag inom dagligvarusektorn, vilka avser att noteras på stockholmsbörsens Small Cap  lista.Det finns idag endast ett fåtal lagar eller regler som rör IT och data i samband med börsnoteringar. Bland dem kan nämnas att viss information krävs på företagets hemsida samt att en loggbok skall föras över vem som delges information och när.

Idag står många äldre byggnader och industriområden tomma med stor potential för ombyggnad till nya verksamheter. Att ta tillvara på dessa kulturhistoriskt intressanta byggnader betyder att vi värnar om vårt kulturarv.Tyngdpunkten i detta examensarbete ligger på ämnet ombyggnad och planering för en kulturhistoriskt intressant industribyggnad baserat på de lagar och regler som gäller för ombyggnad. Ämnet behandlas både generellt och med en byggnad på Tändsticksområdet i Jönköping som fallstudie. Med detta som grund har ett förslag tagits fram där en  kulturhistoriskt intressant byggnad fått ett möjligt användningsområde.Syftet och nyttan med studien är att utreda vilka byggnadstekniska faktorer som bör beaktas vid en ombyggnad av kulturhistoriska byggnader för en ny verksamhet på ett äldre industriområde. Målet med detta arbete är att genomföra en utredning kring en ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse vid ändrad verksamhet.Den första frågeställningen som besvaras under projektets gång är hur ett äldre industriområde kan omvandlas till en attraktiv stadsdel med blandade funktioner.

När flera yrkanden står emot varandra vid ett klyvningsförfarande, och där inget alternativ anses vara bättre än det andra, har lantmätaren till uppgift att avgöra vilket yrkande som medför minsta olägenhet utan att oskälig kostnad uppkommer, FBL 11 kap. 7 §. I arbetet var detta vår frågeställning. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur denna frågeställning löses i praktiken samt utreda klassificeringar av typsituationer för att underlätta tillämpningen av FBL 11:7. För att få en djupare förståelse om klyvningsinstitutets innebörd och användning krävdes omfattande litteraturstudier.

Detta är ett alternativt examensarbete som är gjort av två slöjdlärarstudenter vid estetiska institutionen på Umeå Universitet. Syftet med projektet är att undersöka om, och i sådant fall hur, samarbete kan bidra till att utveckla en slöjdprocess. Hur utvecklas slöjdprocessens olika steg av den diskussion och dialog som uppstår i ett samarbete? Frågeställningarna vi utgått från är följande: Bidrar samarbete till att utveckla idé och planeringsfasen i en slöjdprocess? Bidrar samarbete till att utveckla genomförandefasen? Bidrar samarbete till att utveckla utvärderingen av slöjdprocessen? Metoden vi jobbat efter kan liknas vid aktionsforskning, dock av empirisk art. Vi har gjort vår studie genom att dokumentera vår egen slöjdprocess under ett två veckors långt praktiskt slöjdprojekt.

Kan kärleken övervinna religionen? Min frågeställning har varit: Kan blandäktenskap fungera trots de olika motsättningarna som finns mellan olika religioner och kulturer?Den metod jag har använt mig av är kvalitativ metod, främst fenomenografisk metod baserad på intervjuer. Själva tillvägagångssättet har skilt sig åt eftersom jag använt mig av olika typer av material såsom litteratur, Internet och heliga skrifter. Jag har också intervjuat personer som befinner sig i ett blandäktenskap/relation samt personer i ledande ställning i församlingarna. Jag har letat efter tidigare forskning i Högskolan i Gävles databaser, men mycket av mitt arbete har haft sin utgångspunkt i egen erfarenhet samt i en dokumentär som visades på SVT1 (Inte som min syster).Uppsatsen syftar till att ge en inblick i och belysa hur de två olika religionerna, kristendom och islam är uppbyggda samt ge en förklaring till olika begrepp som förknippas med blandäktenskap.

Under de senaste ?ren har h?gl?sningen i f?rskolan utvecklats avsev?rt, men utf?randet har varierat mellan olika verksamheter. Numera kan h?gl?sning ske med traditionella fysiska b?cker samt med digitala b?cker fr?n olika appar. Med en traditionell h?gl?sning s? menar vi den h?gl?sningen, d?r en vuxen tillsammans med barnen l?ser h?gt fr?n en fysisk bok.

Tjugotre kyrkogårdar och begravningsplatser har studerats med avseende på den information som delges besökaren. Huvudmålsättningen har varit granskning av de informationstavlor som, om de överhuvudtaget finns, möter gravplatsbesökarna vid entréer. Urvalet av kyrkogårdar och begravningsplatser har skett strategiskt och konsekutivt; strategiskt då platserna valts med ett rimligt avstånd från Lund och konsekutivt då valen skett i form av den följd som platserna uppenbarade sig. Ingen kyrkogård eller begravningsplats valdes bort, varför bortfall inte noterats. Begravningsplatsens målgrupp utgörs inte endast av de som vistas där i syfte att besöka en viss gravplats. I grova drag kan besökarna på en kyrkogård delas in i två grupper: de som besöker en specifik grav (anhörig, släktforskning etc.) och flanören (promenad, rekreation, transportsträcka). Oavsett besökssyfte ska det vara lätt att navigera och finna vidare information på och om begravningsplatsen. Upplysningsarbete och kommunikation med besökare är en viktig funktion i arbetet med begravningsplatser. Hur denna kommunikation implementeras är frågeställning och motiv för föreliggande kvalitativa studie och förslag till vidare undersökningar. Särskilt fokus har lagts på hur det för begravningsplatser så signifikanta gröna kulturarvet kommuniceras och presenteras för besökaren. Utifrån kategorierna planskiss, kontakt/öppettider, kulturarvsinformation och tillgänglighetsanpassat kan man konstatera att 15 av 23 besökta begravningsplatser har någon form av planskiss. Två av dessa var i så dåligt skick att de ej var brukbara. Endast fyra av informationstavlorna bedömdes som ändamålsenliga utifrån sammanlagt tre av de fyra kategorier. 13 av dem uppfyller två kategorier. Fem av begravningsplatserna saknar helt uppgifter. Ingen av de besökta begravningsplatserna har lyckats kombinera samtliga fyra variablerna. All insamlad information kring dessa fyra kategorier kan inrymmas i variablerna hitta där, förstå områdets värden, uppleva området och kontakta och på så sätt kan informationstavlornas totala meningsskapande i förhållande till platsen utläsas. En metodologisk svikt föreligger då insamling av data skett från ett begränsat område(västra Skåne)..