Uppsatsens syfte var att presentera och analysera exempel på hur två elever utövade inflytande överen kollaborativberättelse de skrev i ett klassrum modellerat efter Tragetons modell att skriva sig tillläsning. Vidare var syftet att synliggöra de lärdomar som kan dras från att i denna studie med ensamtalsanalytisk metod analysera interaktioner i samspelet runt skriv- och läsinlärningen i skolan.Materialet som presenteras i denna uppsats samlades in med två filmkameror och en diktafon somfokuserade på ett par elever som arbetade med att skriva en berättelse tillsammans. Segment av detinsamlade materialet presenterades sedan i form av transkriptioner som låg till grund för analysen.Resultaten synliggör ett antal olika interaktioner där deltagarna utövar inflytande över materialetoch i begränsad utsträckning hur texten växer fram i förhållande till dessa interaktioner. Uppsatsenvisar också på ett antal lärdomar som kan dras med hänsyn till insamling av och presentation avdetta material vid analys av skriv- och läsinlärningen i skolan..

Elever är olika och skolans styrdokument säger att de därför ska bemötas utifrån sina specifika behov och förutsättningar. Vissa elever har svårare än andra att passa in i ett klassrum och leva upp till skolans krav på ordning och reda. Vi har utifrån ett sociokulturellt perspektiv valt att belysa hur elever upplever lärares tillrättavisningar i skolan. Vi har gjort en fallstudie där vi använt oss av enkäter och kvalitativa intervjuer för att belysa detta fenomen utifrån ett elevperspektiv. Vi har intervjuat fem elever, såväl med som utan koncentrationssvårigheter.

Syftet med uppsatsen har varit att pröva, beskriva, analysera och diskutera hur literacy kopplat till ett vidgat textbegrepp kan användas i ett klassrum för de lägre åldrarna. Att arbeta utifrån ett literacy-perspektiv innebär att ta fokus från de tekniska färdigheterna och skapa meningsfulla lärandesituationer där elevers språkutveckling i vid mening utgör ett betydelsefullt inslag. Fokus i uppsatsen har legat på lärares arbetssätt utifrån ett literacy-perspektiv och av den anledningen behandlar forskningsbakgrunden till största del detta. I forskningsbakgrunden tas även upp lärandeteorier, traditionell skriftspråksundervisning, critical literacy och ett vidgat textbegrepp. Vi har utgått från flera framstående forskare inom områdena och satt deras tankar i relation till varandra.

The purpose of this essay is to examine what kind of pictures the children encounter everyday in their classroom. Furthermore, the idea was to immerse myself in how girls and boys are portrayed in these pictures from a gender perspective. Three question were set, to enable this study: What kind of pictures will second grade pupils encounter in their classroom, in a city school and in a rural school?How many girls and boys are illustrated in these pictures?How are girls and boys portrayed in these pictures?The examination was done by a field study of two classrooms, where all the pictures on the walls were documented using a digital camera. The collected material were examined, using both a quantitative analysis and a qualitative ditto.

Denna studie undersöker om de attribut som tillskrivs en lång person kan påverka ett anställningsförfarande till den grad att rekryteringskonsulten kommer att diskriminera och kategorisera kortare personer till fördel för de längre. Den mäter även huruvida den längre personen kommer anses vara mer lämpad för en chefstjänst samt om den längre personen tillskrivs fler positiva attribut än den kortare personen. Genom en enkätundersökning, bedömde 60 rekryterare ett CV samt personligt brev med en bild. För att undersöka effekten av längd på anställningsrelaterade variabler manipulerades bilden digitalt, så att den sökande framstod som lång i den ena versionen och kort i den andra versionen Rekryterarna bedömde om personen på CV:et var anställningsbar för en roll som chef över projektkontoret. Arbetsuppgifterna skulle vara strategiska men också operativa i form av projektledning för företagets största och viktigaste konto.

Det nya bostadsområdet Annedal ligger på gångavstånd från Sundbybergs centrum och många barnfamiljer flyttar hit. Centralt i området finns en park och det är i anslutning till den som den nya skolan ligger. I parkens norra del finns en kulle med träd. Öster om denna planerar kommunen en marknadsplats. Det är i denna ?natur?- och ?stads?-sida ­som min skola har sitt ursprung.

Denna kunskapsöversikts syfte är att kartlägga forskning om strategier lärare kan använda för att öka elevers läsförståelse. Där våra frågeställningar är: Hur kan lärare arbeta med strategier för läsförståelse i klassrummet? Vilka för- och nackdelar lyfter forskningen fram med de olika arbetssätten? För att få fram forskning som kunde svara på våra frågeställningar, användes olika sökord och databaser för att få en så bred sökning som möjligt. Artiklarna granskades sedan för att fastställa om de var vetenskapliga. Med tanke på att undersökningar visar att elevers läsförståelse sjunker anser vi att det behövs forskning kring olika läsförståelsestrategier och undervisningsmetoder.

Det ha?r arbetet handlar om hur jag utvecklar mitt oboespel och min musikaliska fo?rsta?else fo?r tva? stycken: Mozarts oboekonsert (sats 1 och 2) och Strauss oboekonsert (sats 1). Anledningen till att jag har valt just dessa stycken a?r att de vanligtvis a?r obligatoriska pa? provspelningar. Eftersom jag ga?rna vill ha ett orkesterjobb ma?ste jag fo?rst vinna en provspelning.

Följande uppsats behandlar klassrummet som en arena för elevers lärande. I uppsatsen presenteras begreppet hållbar lärandemiljö som innebär ett klassrumsklimat där lärare arbetar med ett längre tidsperspektiv i åtanke, alltså hur ett gott klassrumsklimat kan upprätthållas över lång tid. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, med människors individuella bakgrunder i åtanke. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad en lärare kan göra för att skapa en hållbar lärandemiljö, samt hur olika lärare ser på elevers beteende i klassrummet. Uppsatsen är en systematisk litteraturstudie och resultatet är hämtat från två vetenskapliga databaser.

On social media, girls create digital spaces where a distinctive spiritual culture emerges. This spiritual culture is therapeutic in nature, consisting of therapeutic compositions and happiness-generating templates that contribute to the girls' respectability by allowing them to take responsibility through their intuitive knowledge. The purpose of this study is to investigate how the pursuit of respectability is manifested in these digital spaces by examining spiritual expressions and exploring how participation in therapeutic culture online serves the attainment of respectability. The study employs a participatory netnographic method, focusing on observations of LIVE broadcasts on TikTok. In these broadcasts, girls engage in various spiritual practices within a shared digital sphere. The observations are analyzed through the theoretical frameworks of Beverley Skeggs' concept of respectability and theories related to therapeutic culture, including happiness culture and therapeutic assemblage. The findings reveal that both the girls hosting the LIVE broadcasts and those participating by commenting collaboratively create a digital culture through the exchange of advice.

The purpose of this work is to develop and test a design process where quick decisions and model building has a prominent role. The goal is to develop a number of products and build prototypes to be shown during the Carl Malmsten Furniture Studies spring exhibition 2012. I?m also writing a report describing my work.To reach my goal I have each day during the first phase conducted a short research and found a concept based on that days name day. Then I have continued in the workshop and worked with three-dimensional models.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om användning av OneDrive är ett fungerande hjälpmedel i andraspråksundervisningen, och mina forskningsfrågor är formulerade utifrån Steinbergs (2013:7?10) premisser för effektiv användning av digitala verktyg i undervisningen: Vilken pedagogisk grundsyn intar pedagoger och elever till användning av OneDrive? Hur fungerar användning av OneDrive i praktiken inom den undersökta skolverksamheten? Hur fungerar OneDrive som ett verktyg för lärande i undervisningen i svenska som andraspråk?Studien bygger på en kvalitativ metod och genomfördes med tre pedagoger samt tre elever. Två av pedagogerna undervisar i svenska som andraspråk medan en tredje pedagog arbetar som IKT-pedagog. Alla elever i studien läser svenska som andraspråk.I resultatet av studien framgår det att pedagoger har såväl lika som olika syn på hur man kan använda OneDrive. Pedagogerna känner till fler funktioner som kan användas i undervisningen med OneDrive, och pedagogerna känner även till att elever och pedagoger har olik behörighet till OneDrive i verksamheten där intervjuerna genomförts.

Svensk hälso- och sjukvård innehåller i dagsläget ett stort antal informationssystem som inte kommunicerar med varandra digitalt. Detta minskar patientsäkerheten och leder till stora effektivitetsförluster inom verksamheten. Ett aktuellt ämne på både lokal, regional och nationell nivå är därför hur dessa system kan integreras. I denna uppsats presenterar vi ett ramverk för utvärdering av de integrationsförslag som olika IS-leverantörer erbjuder hälso- och sjukvårdsorganisationer. Ramverket har vi själva utformat och för att exemplifiera dess användningsområden, har vi applicerat det på ett avgränsat problemområde hos analysobjektet, universitetssjukhuset i Lund (USiL).

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i grundskolans tidigare år uppfattar den pedagogiska principen att anknyta till elevers erfarenhet, samt hur de uppfattar att ett mångkulturellt klassrum påverkar möjligheten att anknyta till elevers er­far­enhet. Det em­pi­riska materialet består av en gruppintervju och fem enskilda inter­vjuer med lärare i grundskolans tidigare år, samt fyra observationer av arbetspass. Den teoretiska utgångs­punkten tas i John Deweys syn på kunskap och erfarenhet som en process, kompletterat med element från interkulturell pedagogik. Resultaten visar att den pedagogiska prin­cip­en om att anknyta till elevers erfarenhet är väl förankrad hos lärarna, och att de synlig­gör och visar intresse för elevernas erfarenheter i klassrummet. Samtidigt skulle ett yt­ter­ligare fokus på erfaren­hetens dynamiska aspekt bättre överens­stämma med Deweys kunskapssyn samt möjliggöra ett djupare och mer meningsfullt lärande för eleverna.

Syftet med undersökningen var att undersöka lärarnas uppfattning om betydelsen av tidig engelskinlärning i förskola och skola. Lärarnas utmaningar med att ta vara på de ungas kontakt med engelska via fritiden och bygga på denna i undervisningen. Vidare lärarnas utmaningar med flerspråkiga elever.Studien utfördes på fem skolor av olika karaktär: En mångkulturell skola. En skola beläget i ett? högstatusområde?, en skandinavisk skola i Spanien, en skola som satsar på projektet ?Engelska spåret? och en förskola där en engelskspråkig pedagog arbetar med barnen tillsammans med svenska pedagoger.