Huvudresultat: Resultatet visar att det huvudsakliga skälet för informanterna att ta del av nyheter är för att få direkta upplysningar om omvärlden samt att stilla nyfikenhet och allmänt intresse. Det visar sig också att nätet är den främsta kanalen för att ta del av nyheter. Nyhetsmedier är dock bara ett sätt för unga att hålla sig informerade om sin omvärld, de använder också personliga nätverk för detta, både Facebook och genom att prata med kompisar och familj. Lokala nyheter anses av vissa vara intressanta, hos andra saknas intresset helt. Igenkänning en gemensam nämnare för vad som väcker känslor och intresse hos informanterna gällande nyheter, även nyheter med dramatisk eller underhållande prägel intresserar.

The purpose of this study is to examine young peoples' perception of their media criticial competence in relation to digital news. The study is based on quantitative research interviews with young people (15-17 years) and qualitative interviews with people in the same age group as well as teachers and international media professionals.This study's theoretical point of departure is McQuail´s observation that peoples' values and views to a great extent are influenced by the media. Another source of theoretical inspiration was Haberman's ideas about how a diversity of views and arguments increase the citizens' ability to reflect critically on social developments - maybe even more so than in societies with  independent media and "neutral" news.The study shows that the young generation of web based news consumers assumes that it is very important to be an aware and critical consumer but also that they do not feel sufficiently equipped with the right tools required to understand the long-term impact and effect of the media reporting online. Young people basically seemed to acquire their knowledge about media by doing and learning on their own. Surprisingly, according to the young people that were interviewed for this project, the schools seemed to play a secondary role in the development of their media critical capacity.

Försvarsmaktens budget blir allt mindre, detta innebär att man inte kan öva i samma omfattning med riktig ammunition och fordon. Intresset för digitala krigsspel och simulationer har därmed ökat. Men för att använda sig av spel i utbildning måste man veta hur man skall använda dem.Syftet med uppsatsen har således varit att undersöka om man kan använda sig av digitala krigsspel i sig självt som en bärare för lärande. Kan deltagarna lära sig taktik genom att bara spela ett spel? Det finns flera olika synsätt som stöder alternativt motbevisar om hur lärande sker då man använder sig av spel för lärande.

Vårt examensarbete fokuserar på att undersöka vilka faktorer som påverkar elevers syn på matematikämnet. Vi har försökt åstadkomma detta genom att besvara tre frågeställningar angående på vilket sätt och i vilken omfattning en viss grupp av svenska befolkningen uppfattar och använder sig av skolämnet matematik samt vilka upplevelser de har av sådana situationer och vad som påverkat deras prestationer. Metodmässigt valde vi att skapa en delvis kvalitativt strukturerad enkät som innehåller två olika sorters frågor: sju med svarskalor och två öppna frågor om informanternas attityder gentemot matematik. Denna enkät distribuerades digitalt via Internet till en slumpmässig grupp och vi fick in 141 svar från människor mellan åldrarna 13 och 53. Vårt resultat visar att faktorer som personlig kontakt med läraren, lärarens matematiska kunskaper, lärarens undervisningsmetod och lärarens återkoppling med elever är viktigare än faktorer som matematikbokens utformning och föräldrars engagemang.

Denna studie undersöker hur digitaliseringen påverkar relationen mellan Arbetsförmedlingen och de arbetssökande sett ur myndighetens perspektiv. Problemställningen angrips utifrån fyra teman; Utmaning, Ansvar, Valfri­het och Ojämlikhet. Som en röd tråd genom studien löper ny­lib­e­ra­lis­men som ett övergripande teoretiskt perspektiv. Syftet med studien är att problema­ti­sera och nyansera digitaliseringens på­verkan på relationen mellan Arbetsförmedlingen och de arbetssökande.Forskningen om e-förvaltning utgår i allt väsentligt från implementeringen av e-förvaltning sett ur ett tekniskt perspektiv. Det finns också, om än i mindre utsträckning, studier som intresserar sig för användarna.

Den långsiktiga bevaringen av digital information innebär nya utmaningar för svenska offentliga arkiv. I arbetet med att utveckla system för att hantera dessa utmaningar utgår svenska offentliga arkiv ifrån en konceptuell rammodell kallad Open Archival Information System (OAIS- modellen). Syftet med denna uppsats är att bidra med en ökad förståelse för hur svenska offentliga arkiv kan hantera de aktiviteter som ryms under bevarandeplanering (Preservation Planning) enligt OAIS-modellen. För att uppnå syftet har existerande forskning på området granskats och kopplats till bevarandeplanering enligt OAIS-modellen. För att kunna utvärdera den existerande forskningen har ny empirisk data samlats in genom kvalitativa intervjuer.

Den långsiktiga bevaringen av digital information innebär nya utmaningar för svenska offentliga arkiv. I arbetet med att utveckla system för att hantera dessa utmaningar utgår svenska offentliga arkiv ifrån en konceptuell rammodell kallad Open Archival Information System (OAIS- modellen). Syftet med denna uppsats är att bidra med en ökad förståelse för hur svenska offentliga arkiv kan hantera de aktiviteter som ryms under bevarandeplanering (Preservation Planning) enligt OAIS-modellen. För att uppnå syftet har existerande forskning på området granskats och kopplats till bevarandeplanering enligt OAIS-modellen. För att kunna utvärdera den existerande forskningen har ny empirisk data samlats in genom kvalitativa intervjuer. Viktiga slutsatser som har varit möjliga att dra i denna undersökning är att en migreringsstrategi är att föredra för svenska offentliga arkiv. Det kan även vara lämpligt för svenska offentliga arkiv att frångå OAIS- modellen och lagra teknisk metadata dels i informationspaketet och dels i en separat referensdatabas.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka matematiklärares syn på modern teknik samt på vilket sätt de använder sig av den i undervisningen. För att undersöka detta användes kvalitativ intervju som metod. Intervjuundersökningen inkluderar 4 matematik- och naturvetenskapslärares synpunkter och tankar om modern teknik och internetanvändande i sin undervisning. Resultatet visar att lärarna använder den moderna tekniken som belöning, där datortid används för att locka elever att färdigställa uppgifter. De använder även modern teknik som samlingspunkt vid uppstartande av projekt eller ämnesdel, exempelvis genom en projektor som visar upp filmklipp eller experimentinstruktioner.

 The aim of this essay is to examine if the Swedish Major labels are moving towards making their catalogue available on different platforms rather than their traditional distribution of music. The new technology has really stirred things up for the major labels and file-sharing has been a problem for a long time. The labels have a history of fighting new formats instead of embracing them and listen to what their consumers actually want. We have found that the majors now are in the leading edge of music distribution due to technology and that is a first. We have focused this essay on if the consumption of music has changed the distribution of it or the other way around and found that people have changed their ways of consuming music over the years and the labels have always been forced to adapt.

Sammanfattning Syftet med vår studie var att undersöka vad lärplattan kan ha för funktion i förskolans verksamhet samt hur pedagogernas digitala kompetens ser ut. För att få insikt i detta formulerade vi följande frågeställningar. På vilket sätt resonerar pedagogerna och förskolecheferna kring lärplattans möjligheter och begränsningar, kring sin egen digitala kunskap? Hur resonerar förskolecheferna kring pedagogernas kompetens och utbildning? Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger och två förskolechefer som är involverade i arbetet med lärplattor. Tidigare forskning om lärplattan som ett digitalt verktyg ligger till grund för studien.

Med jämna mellanrum drabbas världen och Sverige av naturolyckor. Som ett resultat av detta har Räddningsverkets avdelning NCO (Nationellt Centrum för lärande från Olyckor) år 2005 fått i uppdrag av regeringen att upprätta en databas över naturolyckor i Sverige. 34 olika myndigheter och organisationer är involverade i arbetet med uppbyggnaden av databasens utformning.Dagens databas har ett kartstöd för sökning av specifika händelser/naturolyckor men är inte färdigutvecklad. Den innehåller idag endast naturolyckor i punktform vilket inte ger en bra helhetsbild över hur stort det drabbade området var eller är.Detta arbete syftar till att komplettera databasens kartstöd med naturolyckors utbredning och olika riskkarteringar för att på så sätt öka användbarheten. För att göra detta möjligt samlades data in från olika myndigheter.

BakgrundOrganisationen vid namn Innovationsgymmet har som mål att lära och att själva lära sig mer om innovativa processer. Satsningen har som fokus att forska inom innovation och samtidigt hjälpa företag att träna sin innovationskompetens. Denna studie ska underlätta innovationsprocesser hos Innovationsgymmet.ProblemformuleringMed ökande konkurrens från olika delar av värden så behövs det nya innovativa strategier för att bemöta dessa globala utmaningar. Innovationsgymmet ska tillsammans med företag skapa en innovationsprocess där målet är att träna företags innovationskompetens. Utmaningen är att skapa ett digitalt diagnosverktyg som ska fungera för Innovationsgymmet och vara inom ramarna för beställarens intressen.SyfteSyftet med denna studie är att ge Innovationsgymmet möjligheten att presentera resultat utifrån analyser på ett sätt som inspirerar och övertygar de personer eller företag som är med och deltar i innovationsprocessen.Metod Studien fick understöd från intervjuer och idégenerering.

Syftet med detta examensarbete är att försöka förstå undervisande lärare i ämnet bilds nyttjande av läroböcker och hur stort behovet är efter ett nytt. Undersökningen fokuserar på grundskolans senare år. Tidigare forskning visar att lärare i ämnet sällan använder sig av läroböcker i undervisningen. Tidigare forskning visar även att det är främst nyexaminerade eller obehöriga lärare i ämnet bild som nyttjar läroboken. Teoretiska utgångspunkter och diskussioner angående lärobok som verktyg redogörs.

Avsikten med denna studie har varit att diskutera möjligheter och få en fördjupad kunskap kring hur gymnasielärares förhållningssätt till det vidgade textbegreppet och bilder som språk- och kommunikationsverktyg kan se ut, samt hur deras användande av, och arbete med, bilder i undervisningen kan gestalta sig. Empiri har samlats in med hjälp av ett digitalt frågeformulär som skickats via e-post till ämneslärare, dock ej bild- eller medielärare, på 22 olika gymnasieskolor i Skåne län.Som bakgrund till den empiriska undersökningen har relevanta teorier och begrepp, såsom det vidgade textbegreppet, bildsemiotik, kommunikation, mediering och estetiska läroprocesser, behandlats. Undersökningen behandlar även studiens relation och kopplingar till styrdokumenten.Studien visar på en positiv syn hos de medverkande gymnasielärarna gentemot bildanvändande i undervisningen och på vilka möjligheter och hinder gymnasielärarna ser med ett medvetet användande av bilder i undervisningen. Vi har funnit att ett arbetssätt präglat av det vidgade textbegreppet skulle kunna bidra till en undervisning där eleverna har en större möjlighet att nå de mål som är uppsatta i läro- och kursplanerna, vilket skulle rusta dem för framtiden och det samhälls- och arbetsliv de inom kort ska möta och bli aktiva deltagande medlemmar av..

 We have chosen to write our thesis within a transport company. The work was carried out at DHL activities in Uppsala. DHL is one of the leading transport companies worldwide. Our interest lies in more efficient and advanced transportation and terminals, as globalization and new trends require effective solutions.The aim of our work is to explain the need for information technology applications in road haulage and associated terminal operations. Furthermore, we analyses terminal and applied information technology.