Vi har genom intervjuer i fokusgrupper undersökt hur gymnasiestuderande 18-åriga ungdomar i Sundsvall reflekterar över bilder och bildpublicering på det sociala mediet Facebook. Tre fokusgrupper bestående av kvinnor, tre fokusgrupper bestående av män har resonerat kring frågor som berör fyra teman: medialisering, integritet, självbild och etik. Totalt ingick 24 ungdomar i undersökningen.Studien besvarar frågor kring varför ungdomar publicerar bilder på Facebook och vilka problem och konsekvenser denna bildpublicering kan resultera i, samt om det finns några skillnader mellan män och kvinnor i deras svar.Studiens ungdomar lever ett medierat liv. De återberättar händelser ur verkliga livet på Facebook med hjälp av bilder. Studiens ungdomar använder sig även av bilder för att skapa sina digitala jag, och ser dessa bilder som en viktig del av hur de uppfattas av andra.

Det finns elever som väljer bort skolan, väljer bort kunskap och social tillhörighet trots den svenska skolplikten. Vissa elever undviker enstaka lektioner andra går inte till skolan alls. Orsakerna är många och komplexa och kan hittas i skolan, hemmet och den omgivning eleverna befinner sig i. Konsekvenserna blir kostsamma för samhället då frånvaron riskerar att medföra ett utanförskap och minskar bidraget till vårt framtida samhälle. Skolan måste här kunna identifiera de riskfaktorer som kan leda elever bort från skolan för att kunna skapa skyddsfaktorer för en högre skolnärvaro. För detta behöver skolan först och främst ha en likvärdig syn på frånvaro som ett riskbeteende, oavsett åldersgrupper på eleverna eller var i landet skolan är belägen.

Detta examensarbete är en undersökning av digitala läromedel i slöjd, då främst ur ett träslöjdsperspektiv. Arbetet genomförs som ett gestaltande arbete. Detta innebär att arbetet består av två delar, förutom den skriftliga delen har jag även skapat ett anat material i form av ett digitalt läromedel som kan användas i slöjdsalen vid träslöjdsundervisning. Därför består arbetet av två delar, en skriftlig del och en digital instruktionsfilm. Instruktionsfilmen består av både rörliga och fasta bilder i ett bildspel. Min avsikt med arbetet är att bidra till utveckling av undervisning i ämnet slöjd.

Dagens elever möter texter som består av många olika delar, så kallade multimodala texter. Dessa texter kombinerar verbal text, bilder, diagram, film med mera. I denna undersökning skriver tre elever berättelser i appen Book Creator för iPad. Syftet med studien är att undersöka tre elevers texter utifrån forskningsfrågorna: vilka semiotiska modaliteter använder eleverna och på vilket sätt synliggörs elevernas multimodala textkompetens. I studien ingår även en reflektion över appen Book Creator utifrån vilka semiotiska modaliteter appen erbjuder, vilka områden i LGR11 appen kan stödja och vilket svenskämne den lägger upp till.

För att kunna utvärdera resultaten av solcellsforskningen på Uppsala Universitet krävs anpassad mätutrustning. Idag finns en krets som kan följa maxeffektspunkten på en solpanel genom att använda en MOSFET som variabelt motstånd och styra detta via en lågpassfiltrerad PWM-signal från en enkapseldator. Enkapseldatorn mäter kontinuerligt spänning och ström via dess analog-digital-ingångar (ADC ingångar). Strömmen och spänningen skickas också analogt ned till en multimeter i testlabbet som loggar datan. Analoga signaler är mer störningskänsliga än digitala och kräver också minst två sladdar ifrån varje solpanel till testlabbet.

Digitization is a concept that has become popular in terms of collections of old heritage-related material such as books, photographs and paper documents. This work is a study of the Swedish composer Allan Pettersson (1911?1980) and his personal archive stored at Section for Manuscripts and Music at Uppsala University Library. My issues are What happens to the archive of the digitized? Will there be a "new" archive of the digitized? What guidelines are Uppsala University Library using for their digitizing and how do they look? What will be the result after digitization? What about copyright and the material? Allan Pettersson's personal papers consist a large collection of sketches of musical notes, newspaper clippings and concert programs.

Vår uppgift är att undersöka om vi kan förbättra utsignalens kvalité från ett digitalt TV-kort genom att översampla A/D-omvandlare. Vi kommer att programmera vår kod i en FPGA och i den finns enbart 3 stycken multiplikatorer lediga. Utgången från vårt filter ska ha samma frekvens som innan översamplingen, vi kommer därför att bygga ett FIR-filter som decimerar signalen. Vi valde detta filter för att kunna utnyttja symmetri och minimera antalet multiplikatorer. Vi använde ett filter med ordningen 44 vilket ger 45 koefficienter.

När ett bygglov beviljas, d v s när en byggnad förändras, rivs alternativt nybyggs, kan det i sin tur innebära att kommunens kartmaterial inte längre stämmer överens med verkligheten. Syftet med detta examensarbete är därför att framställa en beskrivning för hur Gävle kommun arbetar med uppdateringen av sin kartdatabas. Det är när ett bygglov beviljas som Gävle kommun får vetskap om att en byggnad eventuellt kommer att förändras och därför kontrolleras de beviljade byggloven ute i fält en gång per år. Då kontrolleras om byggarbetet är påbörjat, klart eller inte alls påbörjat. Då en förändring av en byggnad har skett och beroende på vad det är för någonting som skall mätas in sker mätningsarbetet normalt på tre olika sätt, alternativt någon kombination av dessa.

Det här kandidatarbetet kommer framförallt att beröra filmtekniken, Matte Painting, men vi kommer även röra oss runt omkring ämnet och presentera andra delar från filmproduktionen och framförallt postproduktionen för att lättare kunna sätta Matte Painting i ett relevant sammanhang. Vi jämför Matte Painting med en teaterkuliss, en bakgrund som på nära håll eller ses från fel vinkel kan bryta illusionen av att det är en verklig miljö. Vi undersöker och presenterar hur man kan bygga upp en digitalt skapad Matte Painting som möjliggör att inte behöva åka land och rike runt efter den idealiska filmplatsen, utan kan spela in filmscenen i en studiomiljö. Vi analyserar existerande filmscener som har använt sig av Matte Painting, gör jämförelser mellan olika användningsområden för Matte Painting samt diskuterar fram en slutsats som besvarar vår frågeställning: ?Hur har utvecklingen av filmtekniken, Matte Painting, sett ut och hur kan man tillämpa en digital Matte Paint i postproduktion för att förstärka helhetsupplevelsen av en filmscen?? --- This thesis will primarily concern the film technique, Matte Painting, but we will also roam around the subject and introduce other elements of the film production, and above all post production for ease of putting Matte Painting in a relevant context.

Vägverket driver idag många projekt som ska föra oss närmare målet med nollvisionen. Ett av dessa projekt är variabel hastighet. Mitt syfte med detta arbete är främst att få insikt i vad variabel hastighet är och om metoden kan bidra till ett steg mot att nollvisionen uppnås. Vägverkets studier visar t.ex. att om genomsnittshastigheten skulle öka med 10 procent så skulle det resultera i att antalet dödade i trafiken skulle öka med 50 procent.

Papparollen har förändrats från att vara familjeförsörjare till mer aktivt deltagande i familjelivet, men det finns mer att göra för att uppnå en jämställd föräldraledighet. Tidigare forskning är grundade på pappors erfarenhet och tankar om den planerade föräldraledigheten. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka blivande förstagångspappors tankar om föräldraledighet, rollen som pappa och föräldrautbildning. Metod: Åtta blivande förstagångspappor intervjuades. Samtliga intervjuer spelades in digitalt, transkriberades och analyserades genom med hjälp av innehållsanalys.

Det här kandidatarbetet kommer framförallt att beröra filmtekniken, Matte Painting, men vi kommer även röra oss runt omkring ämnet och presentera andra delar från filmproduktionen och framförallt postproduktionen för att lättare kunna sätta Matte Painting i ett relevant sammanhang. Vi jämför Matte Painting med en teaterkuliss, en bakgrund som på nära håll eller ses från fel vinkel kan bryta illusionen av att det är en verklig miljö. Vi undersöker och presenterar hur man kan bygga upp en digitalt skapad Matte Painting som möjliggör att inte behöva åka land och rike runt efter den idealiska filmplatsen, utan kan spela in filmscenen i en studiomiljö. Vi analyserar existerande filmscener som har använt sig av Matte Painting, gör jämförelser mellan olika användningsområden för Matte Painting samt diskuterar fram en slutsats som besvarar vår frågeställning: ?Hur har utvecklingen av filmtekniken, Matte Painting, sett ut och hur kan man tillämpa en digital Matte Paint i postproduktion för att förstärka helhetsupplevelsen av en filmscen?? --- This thesis will primarily concern the film technique, Matte Painting, but we will also roam around the subject and introduce other elements of the film production, and above all post production for ease of putting Matte Painting in a relevant context. We compare Matte Painting with a theatrical backdrop, a background that closely or viewed from the wrong angle can break the illusion that it is a real world environment. We will investigate and present how to build a digitally created Matte Painting that enables not having to travel across the country for the ideal film location, but can shoot the scene in a studio environment. We analyze existing film scenes that have made use of Matte Painting, making comparisons between different uses for Matte painting and discuss a conclusion that answers our main question: "How has the evolution of the film technology, Matte Painting, looked like and how you can apply a digital matte paint in post production to enhance the overall experience of a movie scene?".

Den fotografiska bilden fungerar som visuell kommunikation och identitetsskapande. Tekniken har utvecklats från analogt till digitalt och byggs numera upp av pixlar. Det finnsolika perspektiv på att betrakta. Fotografen som har en dominerande position som betraktare och väljer att se tecken om något, motivet låter sig betraktas av någon och betraktaren som upplever fotografiet som betyder något för någon. Berättelsen preciserar och kategoriserar det som är viktigt för individen.Vid ett par tillfällen har jag intervjuat två familjer om deras familjebilder.

SyfteStudiens syfte var att undersöka sambandet mellan elevers läsvanor och lässtrategier och de-ras resultat på läsförståelsedelen av det nationella provet i svenska för år 9. Studiens forsk-ningsfrågor handlade om hur elevers läsvanor ser ut, vilka lässtrategier eleverna använder, vilka samband som går att finna mellan lässtrategier och resultatet på läsförståelseprovet, samt vilka skillnader som går att urskilja mellan könen.Metod Studien har omfattat 35 elever i år 9, som besvarat en enkät, med kvalitativ inriktning, omfat-tande 16 frågor om läsvanor och lässtrategier vid inlärning och bearbetning av olika texter. Elevenkäterna har jämförts med elevernas svar och resultat på läsförståelseprovet, Delprov A, i svenska.ResultatElever läser i första hand datatexter, därefter kommer tv-texter, tidningar och skönlitteratur. De flesta eleverna tycker om att läsa, när de själva får bestämma vad de ska läsa. Många ut-trycker att det är tråkigt att läsa läxor.

Risken att en obehörig part kan komma över och använda en enskild konsuments identitets-handlingar är stor, samtidigt som individens möjlighet att kontrollera hur och när dess iden-titet används är liten. Problemformuleringen som skulle besvaras var hur identitetsstölder och bedrägerier på internet kunde minimeras samtidigt som konsumenten får ett ökat infly-tande över hanteringen av sin identitet.Målsättningen var att centralisera och skapa ett gemensamt förhållningssätt för identitets-hantering på internet till förmån för konsumenterna, och på så vis minimera spridning av egna lösningar för identitetshantering hos enskilda aktörer.Lösningen resulterade i en systemmodell med förutsättningar för att autentisera konsumen-ten, hantera filter för hur enskilda identitetshandlingar får användas på internet, samt för att möjliggöra kommunikation med konsumenten genom att skicka notifikationer om händelser som uppstått kopplat till en specifik identitet. Genom en användarportal skulle konsumen-ten kunna administrera sina filter för olika e-tjänster och webbutiker samt få en överblick över specifika händelser som inträffat.En prototyp togs fram för att demonstrera systemmodellens grundläggande funktionalitet i praktiken. Denna kom att innefatta funktionalitet för att autentisera konsumenten, skicka notifikationer om händelser och kontrollera existerande filter för en specifik identitet. Pro-totypen kom att bestå av ett förenklat system enligt den modell som tagits fram, med ett tillhörande API samt två modeller motsvarande en webbutik och en betalningsväxel som skulle nyttja funktionaliteten genom att anropa systemets API.Lösningen utvärderades baserat på det uppnådda resultatet från intervjuer med experter inom problemområdet och genomförd funktionskontroll av den framtagna prototypen.