Samhällets digitalisering innebär stora möjligheter till spridning och återbruk av informationsamtidigt som digitala klyftor skapas. Bland de medborgare som inte till fullo anammat den nyatekniken återfinns en stor grupp äldre, något som påverkar dessa individers möjligheter till en höglivskvalité i form av delaktighet, oberoende och god rörlighet. En aspekt i detta sammanhang äräldres möjligheter att åka kollektivt och på egen hand planera och genomföra resor, något somförutsätter en god tillgång till och förståelse av kollektivtrafikinformation. Föreliggandeexamensarbete avser här att belysa kognitiva effekter av det skifte i interaktionsmiljön som sker närkollektivtrafikens tids- och linjeinformation digitaliseras. Studien baserar sig på en situerad ansats tillmänniskans kognition, ett teoretiskt perspektiv som innebär att tänkandet baserar sig påmultimodala konceptuella erfarenheter.

Syfte: Studiens syfte är att ta reda på hur elever i årskurs 1 skapar multimodala berättelser med hjälp av digitala verktyg, i detta fall läsplattor. Fyra elever och tre processer har följts utifrån följande frågeställningar:Hur kombinerar elever olika teckenvärldar i digitalt berättande?Vilken betydelse har bilden i berättelsen?Teori: I denna studie redogörs för en teoretisk bakgrund utifrån ett språkutvecklande synsätt utifrån områdena Lgr 11, multimodalitet, bildens betydelse, literacy och didaktisk design. Metod: I denna studie har deltagande observation, dokumentation av process med film samt kompletterande intervju använts som metod.Resultat: Studien kunde påvisa ett samband mellan grammatiska och effektiva läsare och val av teckenvärldar. Studien visade även att bilden har en central plats då elever i årskurs arbetar med digitalt berättande..

This thesis purpose is to investigate the sociopolitical factors and causes that led to why KB chose not to use the criteria and guidelines for their digitization activities are described in DIGSAM. To do this I focused on three research questions;- What factors (internal / external) led to the decision not to use the criteria guidelines for digitization, which is described in the policy document DIGSAM and what arguments and opinions formed the basis for the decision.- What is the Library's digitization activities, the factors, criteria and guidelines governing activity in the current situation? - Will KB's choice not to use DIGSAM as a whole in their digitization activities affect national library's role as a beacon for the Swedish libraries digital work? In what way and why? In order to answer these questions I interviewed three of KB:s librarians who had extensive knowledge of digitization and DIGSAM. I chose to also use a pilotstudy that was conducted at KB in the of spring 2010. The idea was to use this material as a basis to build on.As a theoretical framework, I chose to use a socio-political theory of Ingrid Mason.

Färger och ljus påverkar människor, ibland på olika sätt och ibland på samma sätt. Det finns mycket skrivet, många teorier om hur människor uppfattar färg och ljus. Goethe, som jag i huvudsak avhänder mig av i den här uppsatsen, skriver om hur olika färger påverkar människan på olika sätt. Jag har sedan använt mig av den informationen när jag har gjort mina fem digitala målningar. I min efterföljande undersökning har jag sedan försökt ta reda på om det är möjligt att påverka människor till att få särskilda känslor för särskilda bilder, genom att använda färg och ljus på rätt sätt enligt teorierna.

Digitala spel har länge använt sig av terräng, det vanligaste sättet att lagra dessa terränger är med så kallade höjdkartor. Höjdkartor har en stor begränsning, de inte kan innehålla tunnlar.Denna rapport undersöker två alternativ till höjdkartor som arbetar med voxlar. Dessa två algoritmer är Marching Cubes (Lorensen & Cline, 1987) och Constrained Elastic Surface Nets (Gibson, 1998). Syftet med undersökningen är att evaluera dessa algoritmer med avseende på tidseffektivitet, minneseffektivitet och visuell korrekthet för att ta reda på vilken algoritm som öveträffar den andra med avseende på vilken aspekt.De utförda experimenten visade att Marching Cubes (Lorensen & Cline, 1987) var den mest tidseffektiva av de två, Constrained Elastic Surface Nets (Gibson, 1998) var mest minneseffektiv och Marching Cubes (Lorensen & Cline, 1987) var mest visuellt korrekt. Vidare forskning i ämnet skulle kunna göras på terränger som är för stora för enskilda modeller..

Denna studie behandlar dokumenthantering som ämne och är utformad som en fallstudie på Vägverket som numera heter Trafikverket. Studien har som syfte att belysa ämnet dokumenthantering för att lära oss mer om det. Anledningen till att studien gjordes på Vägverket är att de har en lång historia av att ha stora fortlöpande projekt, vilket gör dokumenthanteringen extra viktig. Teorier från litteratur samlades in för att sedan jämföras med Vägverkets system för att öka förståelsen för hur deras dokumenthantering är uppbyggd och varför. På Vägverket intervjuades den ansvarige för dokumenthanteringen och samma person har även alltid varit ansvarig för den digitala dokumenthanteringen, detta gjorde att otroligt bra information fanns tillgänglig för studien.

Styvéns (2007) påstående om att musik på grund av Internets framfart och ökad nedladdning i allt högre grad håller på att betraktas som en tjänst, med följden att den upplevs som mer abstrakt, har använts i kombination med Laroche et als (2001) definition av intangibility (här översatt till greppbarhet). Syftet har varit att få en ökad förståelse för vilken skillnad som finns i hur användare uppfattar CD-album respektive MP3-album, samt vilken betydelse denna skillnad har gällande attityder och beteende avseende musiknedladdning. I en Internetbaserad enkätundersökning fick informanter svara på frågor om greppbarhet och musiknedladdning, och samband dem emellan har undersökts. Enligt undersökningens resultat upplevde informanterna CD-album som betydligt mer greppbart än MP3-album. Däremot var resultaten angående vilken betydelse denna skillnad hade för informanternas beteende och attityder avseende musiknedladdning begränsade..

Syfte: Studiens syfte var att undersöka uppfattningar som några pojkar i årskurs 4 hade om hur arbetet med skrivplattan stöder dem i deras textskrivande. Studiens datainsamling avsåg att besvara två frågeställningar:? Hur uttrycker några pojkar att användandet av skrivplattan stöder dem när de skriver texter?? Hur beskriver några pojkar att skrivplatan förändrar motivationen till att skriva texter?Teori: Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv i vilket det är centralt att studera hur individer lär; både individuellt och i samspel. Detta samspel kan utgöras av andra människor men också av artefakter. Artefakten skrivplatta är central i denna studie.

In Scandinavia the general idea of the Bronze Age society is that it was organised as chiefdoms. The model for what they looked like is taken from the anthropological studies of the Polynesian chiefdoms. The aim of my study is to investigate a Scandinavian Bronze Age feature, known as cairns mainly containing fire-cracked stone. This is compared with how people in different Polynesian chiefdoms, looked at similar remain. This is done to get a background for new ways of interpretation of such remains.

Vi har gjort en kvalitativ studie om Spotify som ska lansera en papperstidning den 22 december 2011. Vårt syfte med studien var att ta studera hur Spotify profilerar sig som papperstidning. Vi ville också ta reda på hur Spotifys målgrupper ser på varumärkets profilering. Vår utgångspunkt under hela studien har varit hermeneutisk eftersom vårt syfte var att få en djupare förståelse från dels First Publishing Group (förlaget till tidningen) men också från tidningens målgrupper.Våra frågeställningar till studien var:* Vilka strategier ligger till grund för Spotifys val att profilera Spotify i en papperstidning?* Hur upplever Spotifys målgrupper varumärkets satsning på en papperstidning?Vi har använt oss utav dels en semistrukturerad samtalsintervju med chefredaktören på First Publishing Group, Ola Karlsson.

Tillsynsrond är en stor del av arbetsgången, för driftpersonal, i maskinrummet på ett fartyg. Det tillhör det förebyggande underhåll som tillämpas ombord. Idag använd till största utbredningen en metod som innefattar en färdig rondlista som skrivs ut på papper för att sedan kunna användas av driftpersonal vid rondering. Utifrån detta undersöka en ny metod för rondering till sjöss. Syftet med arbetet var att undersöka hur en digital rond uppfattas av maskinbesättningen.

Studiens syfte var att undersöka barns uppfattningar kring iPaden i förskolan. I dagens samhälle växer barnen upp med modern teknik och den kommer mer och mer in i förskolan. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa barnintervjuer och vårdnadshavarnas godkännande har getts, vilket är av vikt. Sammanlagt har 26 barn intervjuats i två olika förskolor i samma kommun, i södra Sverige. Studien utgick ifrån ett sociokulturellt perspektiv där begrepp såsom interaktion, kulturellt redskap, sociala praktiker och den proximala utvecklingszonen stod i fokus.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka elevers fritidsla?sning och om elever fo?redrar digital eller analog la?sning och vad de tror om la?sningen i framtiden. Studien kommer a?ven att ge svar pa? vem som rekommenderar sko?nlitteraturen. Studien a?r en kvantitativ underso?kning da?r data samlats in genom 59 enka?ter.

Computer Forensics investigations have become more and more common while investigating IT-related issues. From experience, hard disks, USB thumb, memory sticks contains information that might be useful. Computer Forensics is regulary conducted by Police, Customs, Tax investigators but also within private companies and organisations. However, there are areas within the storage device that are not part of the organisied structure that a file system gives. The reason for that might be that the information has been erased by intention, a virus destroyed the file system and so on.

Syftet med arbetet är att identifiera och lyfta fram ett antal riktlinjer för den visuella designen av animerad bild som används i utbildningssammanhang. Vi ämnar också att identifiera vilka stilelement inom animerad undervisningsfilm som står sig över tid och olika medium. Att belysa de nya kvaliteter och möjligheter som framkommer i och med det digitala mediet. Vi kommer också att titta på hur målgrupp och mottagarkontext påverkar formens uttryck och innehåll.Vi har med en gemensam analysmodell gjort en kvalitativ analys av tre tidstypiska animerade undervisningsfilmer, Camouflage (1943), Den Vidunderliga Världshistorien (1993) och Gutten og Torsken (2007) som alla använder sig av humor som en förstärkning av lärandet.Genom analysen har vi kunnat identifiera stilelement så som användandet av stereotyper och metaforer, konstaterat hur innehåll och uttryck till stor del påverkats av målgrupp och mottagarkontext men även av gällande distribution och tekniska möjligheter..