År 1972 skickade NASA upp en rymdsond, kallad Pioneer 10, ut i rymden med en bild fastsatt på sondens utsida. Bilden var ett meddelande till utomjordiska varelser och illustrerade information om människan och jorden. Med bilden som en visuell utgångspunkt har jag designat en workshop för åtta gymnasielever i två olika grupper som fått i uppgift att skapa en animation att skicka upp i en rymdsond idag. Genom att omformulera den digitala berättelsens metod har jag velat undersöka hur deltagarnas process och animation kommer att formas om utgångspunkten är visuell. Jag har utifrån mina didaktiska designval undersökt vad deltagarna har gjort för egna val, material och tillvägagångsätt de använt sig av. Under projektets gång har jag samlat in empiri i form av ljudupptagningar, filmmaterial, fotografier och fältanteckningar samt analyserat deltagarnas animationer.

I samhället finns oro över den digitala utvecklingens framfart där fokus läggs alltmer på att skapa innovation, vilket är en tillgång ur konkurrenssynpunkt men där individers behov och förutsättningar bortses från. Den snabba utvecklingen kan medföra att individer med låg förståelse och acceptans av informations- och kommunikationsteknik riskerar att hamna utanför samhället. Seniorer är den åldersgrupp vilken har benägenhet att besitta en lägre förståelse och acceptans för den digitala utvecklingen. Detta är ett aktuellt dilemma eftersom ett fungerande samhälle förutsätter att alla individer ska kunna använda sig av de samhälls- och kommersiella tjänster som finns att tillgå. Till följd därav är det oumbärligt att utveckla användbar informations- och kommunikationsteknik vilken möter slutanvändares behov och förutsättningar.

When implementing syncronous filters with global clock nets, a substantial amount of energy is consumed in the clock net. Hence, it is interesting to reduce the size of the clock net, which in turn will reduce the total energy consumption. One way to acheive this, is to create a SIC (Structured Interfacing of Computational elements) since such a structure can be created without a global clock net. Our results show that a fifth order wavedigital filter with a sample rate of at least 10M samples/sec may be achieved.

Denna uppsats kommer att handla hur man kostnadseffektiviserar produktioner och arbetar som ett produktionsbolag mot Webb-tv. Skillpoint, som skriver recensioner, publicerar nyheter och gör intervjuer inom spel, har varit vår uppdragsgivare. Genom samarbetet med Skillpoint har vi under kandidatarbetet producerat videor i form av intervjuer, reportage, serier, topplistor och spelrecensioner. Produktionerna har bestått av antingen Skillpoints eller våra egna idéer..

SyfteUppsatsens syfte är att genom en analys av dagens digitala marknadsföring av artister i Sverige få fram olika strategier som kan leda till differentiering online, samt få vidare förståelse om hur artister aktivt kan arbeta med strategierna online för att förstärka helhetsupplevelsen av varumärket och hur fansen upplever det digitala arbetet.MetodDenna uppsats är genomförd utifrån en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod och har en abduktiv ansats. Vi har samlat in det empiriska materialet via kvalitativa intervjuer med utvalda personer från olika delar av musikbranschen för att få olika synvinklar. Samt gjort en enkätundersökning för att få in konsumenternas aspekt, som vi i uppsatsen benämner som fans. Dessa tillvägagångssätt har kompletterats med primär- och sekundärkällor inom branding, sensory branding och digital marknadsföring. SlutsatserVi har genom vår analys och slutdiskussion kommit fram till följande: genom att tillämpa de fyra strategier som vi har valt att kalla; branding-strategi, sensory branding-strategi, digital marknadsförings-strategi och storytelling-strategi, är artisten på god väg att utmärka sig för både fans och musikbransch. Fansen anser att man ska ha en bra story kombinerad med en röd tråd och ett helhetskoncept.

Intentionen med detta examensarbete var att redogöra för vilken syn och vad lärarna anser de gör för att främja kommunikations syftet för matematik i Lgr 11. För att uppnå detta har kvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare i årskurs 2-3.  Resultat från undersökningen visar att ingen lärare anser att de inte uppnår målen i Lgr 11. Men lärarna säger att tiden är en avgörande faktor. De stora klasserna gör att läraren upplever att de inte har den tid till varje enskild elev som de hade velat ha. Vår syn på den tid och resurser lärarna måste lägga ner på enbart kommunikation har förändrats.

Denna studie handlar om barn med synskada i förskolans verksamhet. Syftet med arbetet är att ta reda på hur pedagoger arbetar med att integrera synskadade barn i en grupp med seende barn. Uppsatsen definierar olika typer av synskada, de som nämns är måttligt synskadade, uttalat synsvaga och gravt synskadade eller blinda. Det som även belyses är vad samhället har för ansvar när det gäller resurser till de individer som är i behov av särskilt stöd. Den kommer även att innefatta vad det finns för resurser tillgängliga för barn med denna form av funktionsnedsättning.

Den pågående globaliseringen är en högst väsentlig fråga för de svenska dagligvaruföretagen. Trots att globala och multinationella aktörer ännu inte har gjort sitt intåg på bred front i Sverige kan en etablering av utländska lågpriskedjor som Lidl och Metro skönjas på den svenska marknaden. Likaså syns en förändring i de svenska aktörernas beteende i form samgåenden, partnerskap och centralisering. Frågor kring vilka fördelar de globala aktörerna har i förhållande till nationella aktörer, samt om det kommer att finnas utrymme för nationella aktörer i framtiden är befogade. Utvecklingen kan också skapa ett behov av nya kompetenser, resurser och strategier hos dagligvaruaktörer, något som vi finner intressant att undersöka.

Syftet med studien var att unders?ka och belysa hur undervisningspraktiken i f?rskolan kunde anpassas f?r att fr?mja delaktighet f?r barn i sv?righeter. Genom att identifiera och analysera de f?ruts?ttningar och resurser som p?verkar undervisningen syftade studien till att bidra till ?kad kvalitet och likv?rdighet. Studien syftade ocks? till att ge specialpedagoger verktyg och insikter f?r att f?rb?ttra undervisningspraktiken och d?rmed st?dja alla barns l?rande och utveckling. I studien intervjuades ?tta f?rskoll?rare med semistrukturerade intervjuer utifr?n det som s?gs, g?rs och relateras i undervisningspraktiken kopplat till studiens syfte.

Syftet med   studien är att ta reda på hur förskolorna arbetar för att ge alla barn lika   förutsättningar till kunskapsinhämtande. För att komma fram till hur   pedagogerna arbetar med detta så lämnades en enkät ut där de fick besvara   frågor utifrån hur de bemötte, inkluderade och vad de hade för resurser att   tillgå i verksamheten. I resultatet framkom det att förskolorna arbetar på   ett likartat sätt. Pedagogerna arbetar för att varje enskilt barn ska få de   förutsättningar som behövs för att få den kunskapsinhämtning som krävs för   att utvecklas. Barnen måste också få känna sig accepterade utifrån sina behov   och förutsättningar.

Denna studie syftar till att skapa en bild av förstaklasselevers användarupplevelser av ett digitalt läromedel och ett lärspel i ett svenskt klassrum där mobil teknologi utgör ett stöd i undervisningen Studiens mål är att med ett elevperspektiv bidra till vidare användarcentrerad utveckling av digitala läromedel och lärandeteknologi riktad till barn och till en djupare förståelse för hur lärandet i 1 till 1-verksamheten fungerar och problem som kan uppstå i klassrumsmiljön.

Bakgrund: Utvecklingen av digitala verktyg som lärplattor och dess plats i skolan har medfört nya praktiker för lärare och elever. Bagga-Gupta (2013) menar att vi idag inte kan tala om praktiker för literacy utan att ta hänsyn till de digitala verktygen. Dessa verktyg finns överallt i vårt samhälle och präglar hur vi kommunicerar och söker information. Det väcker intressanta frågor att ställa sig. Hur påverkas förskoleklassens verksamhet och hur påverkas diskurserna kring barns skriftspråksutveckling? För oss var det således relevant att undersöka förskollärares syn på kopplingen mellan literacylärandet och lärplattor.

Syfte: Att studera hur alternativa sociala rörelseorganisationer - med Internet som huvudmedium - profilerar sig och bedriver opinionsbildning.Metod: Metoderna som använts för insamling av empiriskt material är informationsinsamling från webbplatser, dokument, filmer, transkribering av speaker-röster samt innehållsanalyser av tidningsartiklar, blogginlägg och dess kommentarer.Slutsatser: Det tycks existera ett band mellan den digitala medborgar-journalistiken och mainstream-media, där respektive områdes agendor påverkar varandra. Alla tre rörelser beskrivs i media som ett ?isolerat? fenomen. Anhängarna beskrivs ibland som en varierad skara från olika samhällsskikt, ibland ges de specifika smeknamn. Zeitgeist är den mest alternativa rörelsen, därefter Infowars och nära mainstream-sfären ligger Piratrörelsen.

Digitala ytmodeller (Digital Surface Model ? DSM) används ofta i geodetiskt sammanhang. DSM har länge skapats bland annat med hjälp av fotogrammetri där flygbilder har tagits med traditionella flygningar. Intresset tilltar nu för att framställa DSM med hjälp av obemannade flygfarkoster, så kallade UAS (Unmanned Aircraft System). Den största fördelen med UAS är att det går snabbt och enkelt att få den lilla flygfarkosten upp i luften för att ta flygbilder och framställa DSM kostnadseffektivt.Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilken höjdosäkerhet som kan uppnås i DSM som framställts genom fotogrammetri med UAS.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av prioriteringar för arbetsterapi inom kommunal hemsjukvård.Metod: Data samlades in genom tre fokusgrupper där legitimerade arbetsterapeuter fick diskutera prioriteringar utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. Totalt ingick 11 deltagare från tre kommuner i studien. Insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Deltagarnas erfarenheter av prioriteringar var många och presenteras utifrån tre olika kategorier; Prioritering är att göra rätt saker, Stöd eller hinder i prioriteringsarbetet och Brist på tid och resurser påverkar prioriteringsarbetet. Det handlar bland annat om att en prioriteringslista kan hjälpa deltagaren att göra rätt saker, att det är viktigt med ett gott stöd från chefen samt att deltagarna på grund av resursbrist endast hinner hjälpa de patienter som är högst prioriterade.Slutsats: Det blir tydligt att bristen på resurser är en stor orsak till de problem som uppstår gällande prioriteringar inom kommunal hemsjukvård. Deltagarnas upplevelser, av att tiden inte räcker till och att arbetsbördan är större än tillgängliga resurser, är en bidragande orsak till den stress de känner..