De digitala spelen tar allt större plats i vårt västerländska samhälle. Tiden då spelande bara var för de mest inbitna datorfantasterna är sedan länge förbi. Idag konkurrerar spelindustrin med både film- och musikindustrin om konsumenternas uppmärksamhet.Trots det har forskning kring de digitala spelen länge åsidosatts. Men en process är nu i full gång för att etablera forskning kring spel och dess innehålls- och uttrycksmässiga aspekter som ser bortom frågan om eventuella skadliga psykologiska effekter och liknande. Men denna process är ung och oenighet råder om hur spelen som studieobjekt ska behandlas.Denna debatt som utgår från två olika ansatser; den narratologiska och ludologiska, har visat sig vara central i forskarvärlden.

I den här uppsatsen diskuteras processen att utveckla digitala karaktärer för film, från att ta fram en design i 2D, till att översätta den på ett logiskt och effektivt sätt till en 3Dmodell..

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

Detta examensarbete är en undersökning av digitala läromedel i slöjd, då främst ur ett träslöjdsperspektiv. Arbetet genomförs som ett gestaltande arbete. Detta innebär att arbetet består av två delar, förutom den skriftliga delen har jag även skapat ett anat material i form av ett digitalt läromedel som kan användas i slöjdsalen vid träslöjdsundervisning. Därför består arbetet av två delar, en skriftlig del och en digital instruktionsfilm. Instruktionsfilmen består av både rörliga och fasta bilder i ett bildspel. Min avsikt med arbetet är att bidra till utveckling av undervisning i ämnet slöjd.

Med ambition att höja skolornas kvalitet har allt fler kommuner valt att ansluta sig till det så kallade en-till-enprojektet, vilket innebär att varje lärare och elev ska få tillgång till varsin dator. Denna studie bygger på teori om digitala klyftor och tidigare forskning om en-till-en som visar på en förstärkning av klyftor både mellan hög- och lågpresterande elever och mellan resursstarka och resurssvaga skolor.När det inte finns någon tillhörande strategi för hur datorerna ska implementeras i undervisningen och detta lämnas till de enskilda skolorna och lärarna själva att räkna ut, tar uppsatsen sin utgångspunkt i antagandet att projektet kan komma att förstärka klyftorna både i och mellan skolor även i Sverige.Genom en undersökning med syftet att klarlägga hur projektet fungerar på en enskild skola, kunde genom intervjuer, enkäter och observationer indikationer fås fram om vilka faktorer som kan komma att påverka projektets framgång. Undersökningen visar att skolans kontext, lärarnas tid och egenintresse, samt elevsammansättningen är några av de faktorer som påverkar projektets framgång. Slutsatsen blir således att beroende på den enskilda skolans möjligheter att påverka och hantera nämnda faktorer kommer projektet få olika utdelning på olika skolor, vilket med stor sannolikhet kan komma att förstärka befintliga klyftor både i och mellan skolor.Uppsatsens syfte är att bidra till en insikt om en förstärkareffekt mellan svenska skolor, skolklasser och elever i och med en-till-enprojektet, samt en förståelse för att både lärare och elever behöver avsatt tid för utbildning i hur man bäst använder datorn i undervisningen.Ämnesord: en-till-enprojektet, digitala klyftor, elevdatorer.

Denna examensuppsats är ett resultat av en observationsstudie utförd på ett svenskt företag, verksam inom musikbranschen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är relationsmarknadsföringsteori och konvergensteori. Relationsmarknadsföring, även förkortat RM utgår från nätverksteori och idén om att kommunikation flödar mellan noder (som exempelvis utgörs av personer, organisationer och till och med datorer) sammankopplade av relationer i ett nätverk. Konvergensteori bygger på konvergens vilket innebär att två tidigare åtskilda ting går samman till en enhet. Utifrån detta är uttrycket konvergenskultur sprunget.

Tekniken expanderar på olika sätt inom skola och utbildning i den digitala tidsåldern. Ett uttryck för detta är så kallade 1:1-lösningar, det vill säga tekniklösningar där varje elev har sin egen dator. Det anstår forskningen att klargöra hur tekniken bör integreras i undervisningen för att på bästa sätt främja elevernas lärande, vilket torde vara särskilt angeläget nu då det ännu inte är vederhäftigt belagt att digitala verktyg faktiskt har en potential att främja elevers lärande.Denna fallstudie utgör formen av ett förslag på hur tekniken kan integreras i undervisningen för att främja elevers lärande i 1:1-lösningar. Genom en fenomenologiskt inspirerad ansats fokuseras gymnasieelevers upplevelser av ett digitalt verktyg, lärplattformen Socrative. Centrala frågeställningar är hur Socrative kan fungera som ett stöd för elever i deras lärande och hur detta verktyg kan påverka elevers motivation.

Jag ville undersöka om man kan använda en PowerPoint som läromedel för att elever ska få kunskap om och förstå vikten av källkritik. Jag ville få svar på hur eleverna resonerar när de hittar kontrasterade källor som berättar om samma sak men ur olika synpunkt. I undersökningen kan jag också få veta hur jag som pedagog kan underlätta inlärning av källkritik med hjälp av en historia från svunnen tid som kräver förklaring inom områden som nyhetsförmedling, arbetslöshet, svält och prostitution. I undersökningen ingick 19 elever ur medieprogrammet från ålder 16 - 18 år som blev tilldelade olika material men som handlade om samma historia. Därefter genomfördes en diskussion om inlärning, källkritik, läroböcker och den digitala presentationen vilket resulterade i en jämförelse. Att få elever själva känna ett behov av att ifrågasätta källor är starkt kopplat till mitt arbete om Jack the Ripper eftersom historien innehåller många teorier och spekulationer. Den digitala presentationen i sig ger inte elever totala ämneskunskaper i källkritik utan det är i samspel i diskussioner med lärare och klasskamrater där eleverna kan närma sig ett flertal av olika kurser och mål.

I denna uppsats har vi under hösten 2013 undersökt hur sju stycken lärare i skolor som gett en dator till varje elev ser på sina nya pedagogiska verktyg och vilka utmaningar dessa lärare ställs inför. Vi har använt oss av en induktiv kvalitativ semistrukturerad intervju-metod till denna studie och vår studie innefattar skolor som har antagit någon form av 1 till 1 i sin verksamhet och ligger geografiskt förlagda till sydöstra Sverige.  Vår undersökning visar på en bild av hur attityderna kan se ut hos lärarna ute i skolorna kring urvalsprocessen, sociala medier, källkritik, läromedelskritik, fortbildning, tekniska problem, lärarnas arbetsbelastning samt digitala lär-resursers mervärden.  De digitala lär-resurser som informanterna till vår studie använder har till största del varit egenproducerat material och digitala läroböcker. När det gäller olika förutsättningar som ges informanterna till att utveckla sin egen kompetens inom IKT och utveckla bruket av IKT i skolan går det att se att detta skiljer sig mellan skolorna som våra informanter arbetar på. Vissa av våra informanter menar att den kompetensutveckling som erbjuds i form av utbildning för lärarna ligger på för låg nivå, medan andra lärare menar att den saknas helt.  De huvudsakliga fördelarna våra informanter har uppgett med IKT i skolan är att de kan individanpassa undervisningen bättre för elever som har olika typer av inlärningssvårigheter. Även fördelen att göra undervisningen mer levande och intressant är ett återkommande argument till detta.

The aim of my study is to look at two specific schools and their work with Internet in the classroom and compare their work to what experts say about how you should educate. The study focuses on how teachers guide the students to be critical to the information they encounter on the internet. What do the experts say? How should the teachers work with Internet in the classroom? What do the teachers say about their work with Internet? What do the teachers say regarding children and the Internet?  To answer these questions I have interviewed two teachers from different schools, which had classes with children 6 to 8 years old. The schools are very different from each other concerning investment on Internet devices in the classroom.

This essay is a study of the use of IT technology by teachers of English and History at a Swedish upper secondary school. It is based on four interviews and four observations. In my analysis of these I have made use of the theory of Social Shaping of technology, a theory which puts emphasis on a teacher´s purpose regarding the use of IT technology in order to empower the teaching process. As a researcher I aim to explore the reasoning on the part of the teacher and to that end I use the method of interviews and observations. This study shows different ways of using IT technology varying from one teacher to another.

Huvudsyftet med föreliggande studie är att undersöka hur elever i år 7 använder IKT på engelska i skolan och på fritiden. Frågeställningarna som ligger till grund för studien är följande:Finns det några skillnader i användningen av IKT på engelska i skolan och på fritiden?Finns det några skillnader i användningen av IKT på engelska mellan pojkar och flickor?Hur ser eleverna på IKT och lärande?  Inom ett samarbete mellan Stockholms universitet och en kommun i Stockholms län har en enkätundersökning genomförts med elever i år 7 på de kommunala skolorna i kommunen. Tre av fyra skolor har medverkat och totalt 125 elever har svarat på enkäten, 53 flickor och 72 pojkar. Resultaten visar att eleverna använder IKT på engelska i högre grad på fritiden än i skolan och på fritiden är de vanligaste aktiviteterna med IKT på engelska kommunikativa aktiviteter så som chatt och sms.

Abstrakt I den här uppsatsen undersöks hur ett narrativ kan drivas inom digitala spel enbart med hjälp av spelmiljön. Syftet är att få förståelse för vad miljöberättande behärskar som en självständig form av berättande och vad författarna kan göra för att uppnå detta mål. För att undersöka problemområdet genomfördes en spelproduktion där metoder framtagna under undersökningens gång applicerades. Produktionen testades av utomstående studenter i medieteknik och resultaten sammanställdes med reflektioner kring vad som uppnåtts och de metoder som applicerats. Undersökningen beskriver arbetsprocessen och metoder och visar hur dessa kan driva ett narrativ med en spelmiljö.

Med hållbar stadsplanering menas en planering som värnar om framtiden ochkommande generationer. Inom detta område berörs såväl tekniska som fysiskaaspekter inom samhället. Rapporten fokuserar på hållbar stadsplanering i form avkommunikation, rörelse och integration vid utformning och planering avstadsdelar, samt det faktum att det finns digitala verktyg som inte utnyttjasregelbundet i det dagliga arbetet.I samspel med Borås Stad har en analys gällande arbetsmetoder vid stadsplaneringgenomförts. Begreppen kommunikation, rörelse och integration diskuteras ochanalyseras i relation till kommunens arbete. Syftet är att formulera och pröva enarbetsmodell som kan vara vägledande inom arbetet med hållbar stadsplanering.Målet är undersöka om det finns grund för introducering av digitala verktyg somstrategi i kommunens stadsplanering.Frågeställningarna berör kvalitetsbegreppen kommunikation, rörelse ochintegration samt hur dessa tillämpas vid daglig kommunal stadsplanering.

Studien utvärderade bildkvaliteten hos digitala panoramaröntgenbilder och korrelerade denna med synbarhet av normalanatomiska strukturer i bilderna. Studien undersökte även påverkan av subjektiv bildbehandling med avsikt att förbättra synbarheten av strukturerna. 500 panoramaröntgenbilder (DICOM-format) framtagna med ett digitalt bildplattesystem utvärderades kvalitativt. Bildkvaliteten och synbarheten av utvalda normalanatomiska strukturer utvärderades i samtliga bilder. Bristande bildkvalitet medförde en subjektiv bildbehandling varefter en ny utvärdering gjordes. Enbart 10% av samtliga bilder var optimala. Felen bland de resterande bilderna dominerades av att patienten inte höll tungan mot gommen och positioneringsfel.