Dagens dynamiska situation på marknaden sätter spår på den befintliga marknadsfilosofin med fokus på kommunikationen mellan företaget och konsumenten. Den moderna teknologin och Internet har utvecklats och blivit mer tillgängliga, vilket har bidragit till att den moderna konsumenten tillbringar en stor del av sin tid på Internet. De digitala nätverken och kommu-nikationen inom dem förändrar konsumentbeteenden och attityder, främjar konsumenters självständighet samt ger kontroll över köpbesluten. De här trenderna påverkar dagens detalj-handel, där konkurrensen och kampen om kundernas lojalitet ökar. Konventionella marknads-föringsstrategier föråldras snabbt under dagens förlopp och kräver mer kreativitet och enga-gemang av företaget.

Vårt syfte med detta arbete var att nå förståelse av lärarutbildningens uppdrag att utbilda lärare på 2000-talet. För att nå detta syfte försökte vi genom en textanalys att karaktärisera förändringar i utbildningsplaner, kursplaner och kurshandledningar gällande Pedagogik med didaktisk inriktning (PDI A) 01-20 poäng under perioden 2001 t.o.m. 2005 med fokus på en av delkurserna, Lärares uppdrag och arbete. I utbildningsplanerna karaktäriserade vi förändringar i målen, i kursplanerna karaktäriserade vi förändringar i syftet och målen och slutligen i kurshandledningarna karaktäriserade vi förändringar i kursens introduktionsavsnitt, i avsnittet Innehåll och uppläggning, i examinationsuppgiften och slutligen i litteraturen. I vår analys såg vi hur nya begrepp och fraser tillkom, hur man lade till och tog bort olika moment i både presentationer av delkursen, i seminarierna och i examinationsuppgifterna och hur litteraturen förändrades.

Mina frågeställningar i denna undersökning har varit Vad kan arbete med digitalt berättande i några olika pedagogiska sammanhang innebära? Vad krävs för att digitala berättelser ska skapa förutsättningar för lärande i skolan?Bakgrunden till mitt intresse för digitalt berättande grundar sig i min egen erfarenhet från en workshop i digitalt berättande som Kulturskolan Stockholm genomförde 2006 i projektet 1000 unga berättar. Jag upplevde väldigt starkt att denna metod kunde vara mycket användbar i skolan. Mitt arbete har en pedagogiskt didaktisk inriktning och syftar till att förstå vad digitala berättelser faktiskt kan tillföra arbetet i skolan och framförallt till allt att kartlägga möjligheter och begränsningar i förhållande till läroprocessen.I mitt intresse har också varit att fördjupa min förståelse av vad begrepp som det vidgade textbegreppet och digital kompetens kan innebära i skolans praktik genom att sätta dem i relation till digitala berättelser. Undersökningen har haft sin bas i Paul Ricoeurs kritiska hermeneutik, som bygger på hur vi genom narrativ aktivitet och kommunikation konstruerar förståelsen av oss själva och vår omvärld, och som också betonar reflexionens betydelse för utveckling.Jag har tittat på hur det ursprungliga digital storytelling-konceptet är konstruerat och hur denna struktur modifierats till digitalt berättande i svenska pedagogiska sammanhang.

Syftet med studien är att bilda kunskap om gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta tidigare sex-och samlevnadsundervisning och vad som enligt eleverna är meningsfullt med sex- och samlevnadsundervisningen i årskurs 7-9. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i årskurs ett på gymnasiet. Studien ämnar använda en fenomenografisk forskningsansats.I resultatet framgår fem skilda uppfattningar om sex- och samlevnadsundervisningen. Eleverna uppfattar undervisningen som kommunicerande, trygg och bekväm, förberedande och förebyggande, informativ, samt att skolan har en stor roll i sex- och samlevnadsundervisningen. Det identifieras i resultatet även fyra skilda uppfattningar om meningsfullt innehåll för sex- och samlevnadsundervisningen.

This study shows the thoughts, hopes and wishes of two male and two female music teachers, in grades 6 ? 9 from four different cities of Sweden. The emphasis lays on usage of digital tools. As the schools now stand before lots of changes in its curriculums; the use of digital tools was the main thing that caught my interest. How has the schools interpreted what this means? What does this mean in terms of purchases for the schools? We already know that many schools are lacking proper facilities to conduct music lessons so this ads on even larger needs.

Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur manliga svensklärare gör och ogör kön i sin yrkesroll genom att antingen göra motstånd mot, eller anpassa sig efter rådande könsnormer och förväntningar. Syftet är också att bidra med ökad kunskap om hur manliga svensklärare förhåller sig till att vara i minoritet och om varför de valt svenskläraryrket. Uppsatsen bygger på sex intervjuer med nyblivna svensklärare och för att kunna förstå och analysera materialet har jag använt mig av tidigare forskning om män i kvinnodominerade yrken, genusteori, maskulinitetsteori och organisationsteori. I undersökningen framkommer det att männen inte uppfattar sitt yrkesval som könsöverskridande. Lärarna ogör kön genom att tona ned könsskillnaderna och ta avstånd från den hegemoniska maskuliniteten.

Den här studien undersöker med hjälp av diskurspsykologiska verktyg hur samspelet mellan klass, respektabilitet och känslor konstrueras i ett diskursivt sammanhang. Det diskursiva sammanhanget behandlar kategorin prekariatet. Mot bakgrund av Guy Standings teori om prekariatet som en klass i vardande tillsammans med ett nyanserat och kulturellt förhållningssätt till klass undersöks hur prekariatets medlemmar konstruerar klass och sina identiteter genom rättfärdigande presentationer av anständighet och känslor. Genom att konceptualisera klass som något som konstrueras i diskursiva sammanhang så argumenterar jag för att det diskurspsykologiska angreppssättet kan bidra till nya insikter för att nå en djupare förståelse av social klass i allmänhet och prekariatet och dess medlemmar i synnerhet. Resultatet av analysen visar att konstruktioner av den prekära identiteten och livsstilen i prekariatet kännetecknas genom uttalanden om otrygga anställningsvillkor och otrygga livsbetingelser..

Detta är en kvalitativ studie där fem verksamma pedagoger i förskolan har intervjuats gällande deras uppfattning om sitt eget och barnens användande av lärplattan i sin förskolas verksamhet. Syftet med detta arbete är att fördjupa sig i ett nytt digitalt verktyg där detfortfarande finns lite forskning kring. Förhoppningen är att detta arbete ska bidra till en ökad insyn i hur lärplattan uppfattas av verksamma pedagoger.Det som framkommit i denna studie är att pedagogerna upplever brister i den introduktion defått gällande användandet avlärplatta i förskolan samt att de önskar mer fortbildning i ämnet.Det framkommer även att syftet med barnens användande är att ett lärande ska ske. Vidbarnens användande av lärplattan sker även en del begränsningar från pedagogernas sida. Dock finns åsikten hos pedagogerna att lärplattan ska inkluderas i den redan existerande verksamheten..

As the way of communicating and accessing information has changed radically over thepast decade so has the way the public libraries operate to reach the citizens. In thesetimes the demands of what a public library should be and offer the visitors havechanged. One should have the option to access the digital public library at any givenhour of the day, from anywhere in the world and at least have the same possibilities ofinformation as the visitors at the non-digital, "real" library.In this Master's thesis we will analyze and discuss the condition of the Swedish digitalpublic library of today, 2006, and the forward thinking work with the issues ofdevelopment in this matter. In order to do this we set out to examine the attitudetowards the public digital library among the staff at a small number of Swedish publiclibraries and their supporting institution, the county library. Moreover, the attitudesdefined have been compared to the actual status of the services and medias at the publiclibrary websites.In conclusion, we have detected a certain standardization of what the digital publiclibrary consists of today.

I takt med att fler och fler informationskanaler flyttas från traditionella, människa-till-människa interaktioner till digitala kanaler ändras också de erfarenheter, färdigheter, kompetenser och tekniska utrustningar som krävs för att ta del av, och deltaga i, informationsflöden. Detta skapar grupper i samhället i form av de som har dessa erfarenhter, färdigheter, kompetenser och utrustningar, och de som inte har något av dessa, detta kallas för den digitala klyftan. Som visas i den här uppsatsen kan den digitala klyftan bestå av en eller flera mindre klyftor. En av den största gruppen människor som står på fel sida av klyftorna är äldre. Det finns olika sätt, metoder och teorier som har postulerats för hur den digitala klyftan kan överbryggas, i den här uppsatsen undersöks hur två olika standarder (WCAG 2.0 och E-delegationens riktlinjer) för tillgängliga webbplatser, och en standard med kompetenser för webbanvändning (The Web Literacy Standard, från The Mozilla Foundation) förhåller sig till gruppen äldre människor.

Examensarbetet berör frågor kring arkivering och dokumenthantering på stads-byggnadsförvaltningen i Trollhättans kommun. Problem som kommunen har är dagslägets hantering av digitala filer..

Scania verkar på en global marknad med tillverkning på flera orter och en förutsättning för att kunna garantera kvalité på de produkter som levereras, oavsett vart de produceras, är ett konsekvent tillämpat standardiserat arbetssätt vid tillverkning och montering. Monteringsbeskrivningar - eller elementblad som de benämns på Scania är en viktig del i att kommunicera detta "standardiserade arbetssätt" över hela företaget och alla desstillverkningsenheter.Det s.k. standardiserade arbetssättet är relativt väl utvecklat mellan de verkstäder som monterar samma typ av huvudkomponenter, men i ett vidare perspektiv så förekommer det mellan olika enheter såväl skillnader i presentation av data i elementblad som arbetsmetoder för att ta fram dem. Det finns därför ett uttalat behov av att standardisera såväl framtagning som presentation av data i elementblad.Syftet med detta examensarbete har varit att utveckla och testa en effektiv arbetsprocess för att tidsätta och ta fram lättförståeliga elementblad med stöd av digitala underlag. Därmed har en koppling mellan processerna för digital provmontering och framtagning av elementblad skapats.

Digitala v?rdtj?nster har blivit alltmer popul?ra i Sverige under de senaste ?ren, men det r?der delade meningar bland forskare och v?rdanst?llda om huruvida dessa har en positiv p?verkan p? v?rdsamh?llet eller inte. Denna uppsats syftar till att unders?ka hur kostnaden f?r utoml?nsers?ttning i samband med anv?ndningen av privata digitala v?rdtj?nster har p?verkat v?ntetiderna inom prim?rv?rden. Detta g?rs genom en regressionsanalys, d?r ytterligare variabler s? som bra sj?lvskattad h?lsa, median?lder, ekonomisk standard och eftergymnasial utbildningen kontrolleras f?r.

The estimated number of people living in extreme poverty is 1.3 billion and 70% of those are women. The aim of this study is to explain in what ways and why women are regarded as poorer than men.The definition of poverty has expanded and is now multidimensional. In order to answer the aim of this thesis the following dimensions will be included and work as a theory in which the analysis will be structured after. Through a gender perspective, will the role of woman emerge through a multidimensional definition of poverty. If the balance is a negative in these dimensions, the situation for women will worsen and become permanent.

Sammanfattning/abstrakt För att ett samhälle ska fungera måste människor känna tillit till de samhällssystem de ingår i. Dessa system kan utgöras av både sociala och kulturella strukturer. I takt med den tekniska utvecklingen har alltfler människor fått tillgång till internet. Detta innebär att begrepp som trovärdighet och tillit är centrala även för den digitala världen. Idag sköter dessutom en allt större del av Sveriges befolkning exempelvis hela sin ekonomi digitalt med hjälp av internetbanker.