This study examines how managers in the public sector experience and manage their digital maturity in the context of digital transformation. The study is based on qualitative interviews with twelve managers and three developers in a municipality in western Sweden and is analyzed based on a theoretical framework that combines individuals digital maturity (DIMI model) with organizational conditions. The results show that managers' digital maturity is influenced by both individual and organizational factors. At the individual level, the importance of digital competence, self-efficacy, and willingness to participate in and lead change are emphasized. At the same time, organizational conditions such as coordination, resources, technical support and clear governance are required.

This thesis purpose is to investigate the sociopolitical factors and causes that led to why KB chose not to use the criteria and guidelines for their digitization activities are described in DIGSAM. To do this I focused on three research questions;- What factors (internal / external) led to the decision not to use the criteria guidelines for digitization, which is described in the policy document DIGSAM and what arguments and opinions formed the basis for the decision.- What is the Library's digitization activities, the factors, criteria and guidelines governing activity in the current situation? - Will KB's choice not to use DIGSAM as a whole in their digitization activities affect national library's role as a beacon for the Swedish libraries digital work? In what way and why? In order to answer these questions I interviewed three of KB:s librarians who had extensive knowledge of digitization and DIGSAM. I chose to also use a pilotstudy that was conducted at KB in the of spring 2010. The idea was to use this material as a basis to build on.As a theoretical framework, I chose to use a socio-political theory of Ingrid Mason.

Färger och ljus påverkar människor, ibland på olika sätt och ibland på samma sätt. Det finns mycket skrivet, många teorier om hur människor uppfattar färg och ljus. Goethe, som jag i huvudsak avhänder mig av i den här uppsatsen, skriver om hur olika färger påverkar människan på olika sätt. Jag har sedan använt mig av den informationen när jag har gjort mina fem digitala målningar. I min efterföljande undersökning har jag sedan försökt ta reda på om det är möjligt att påverka människor till att få särskilda känslor för särskilda bilder, genom att använda färg och ljus på rätt sätt enligt teorierna.

Digitala spel har länge använt sig av terräng, det vanligaste sättet att lagra dessa terränger är med så kallade höjdkartor. Höjdkartor har en stor begränsning, de inte kan innehålla tunnlar.Denna rapport undersöker två alternativ till höjdkartor som arbetar med voxlar. Dessa två algoritmer är Marching Cubes (Lorensen & Cline, 1987) och Constrained Elastic Surface Nets (Gibson, 1998). Syftet med undersökningen är att evaluera dessa algoritmer med avseende på tidseffektivitet, minneseffektivitet och visuell korrekthet för att ta reda på vilken algoritm som öveträffar den andra med avseende på vilken aspekt.De utförda experimenten visade att Marching Cubes (Lorensen & Cline, 1987) var den mest tidseffektiva av de två, Constrained Elastic Surface Nets (Gibson, 1998) var mest minneseffektiv och Marching Cubes (Lorensen & Cline, 1987) var mest visuellt korrekt. Vidare forskning i ämnet skulle kunna göras på terränger som är för stora för enskilda modeller..

Bakgrund: Det r?der en global brist p? organ och trots att det utf?rs fler organdonationsoperationer, m?ter det inte antalet som ?r i behov av organ f?r sin ?verlevnad. F?r att en avliden m?nniska ska f? donera beh?ver individen avlida under s?rskilda omst?ndigheter, f?r att sedan genomg? en donationsprocess. En donationsoperation involverar m?nga professioner, inklusive perioperativa sjuksk?terskor. Tidigare forskning visar att medverkan kan ge uppkomst till existentiella fr?gor samt p?verka sjuksk?terskans attityd om donationsoperation.

Den svenska regeringen med handelsministern i spetsen lanserade a?r 2010 en vision om att fo?rdubbla Sveriges export fram till a?r 2015. Visionen omfattade bland annat att o?ka exporten fra?n sma? svenska fo?retag. Exporten fra?n svenska fo?retag har trots regeringens satsning med bland annat olika exportfra?mjande projekt inte o?kat.

Denna studie behandlar dokumenthantering som ämne och är utformad som en fallstudie på Vägverket som numera heter Trafikverket. Studien har som syfte att belysa ämnet dokumenthantering för att lära oss mer om det. Anledningen till att studien gjordes på Vägverket är att de har en lång historia av att ha stora fortlöpande projekt, vilket gör dokumenthanteringen extra viktig. Teorier från litteratur samlades in för att sedan jämföras med Vägverkets system för att öka förståelsen för hur deras dokumenthantering är uppbyggd och varför. På Vägverket intervjuades den ansvarige för dokumenthanteringen och samma person har även alltid varit ansvarig för den digitala dokumenthanteringen, detta gjorde att otroligt bra information fanns tillgänglig för studien.

Styvéns (2007) påstående om att musik på grund av Internets framfart och ökad nedladdning i allt högre grad håller på att betraktas som en tjänst, med följden att den upplevs som mer abstrakt, har använts i kombination med Laroche et als (2001) definition av intangibility (här översatt till greppbarhet). Syftet har varit att få en ökad förståelse för vilken skillnad som finns i hur användare uppfattar CD-album respektive MP3-album, samt vilken betydelse denna skillnad har gällande attityder och beteende avseende musiknedladdning. I en Internetbaserad enkätundersökning fick informanter svara på frågor om greppbarhet och musiknedladdning, och samband dem emellan har undersökts. Enligt undersökningens resultat upplevde informanterna CD-album som betydligt mer greppbart än MP3-album. Däremot var resultaten angående vilken betydelse denna skillnad hade för informanternas beteende och attityder avseende musiknedladdning begränsade..

Syfte: Studiens syfte var att undersöka uppfattningar som några pojkar i årskurs 4 hade om hur arbetet med skrivplattan stöder dem i deras textskrivande. Studiens datainsamling avsåg att besvara två frågeställningar:? Hur uttrycker några pojkar att användandet av skrivplattan stöder dem när de skriver texter?? Hur beskriver några pojkar att skrivplatan förändrar motivationen till att skriva texter?Teori: Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv i vilket det är centralt att studera hur individer lär; både individuellt och i samspel. Detta samspel kan utgöras av andra människor men också av artefakter. Artefakten skrivplatta är central i denna studie.

In Scandinavia the general idea of the Bronze Age society is that it was organised as chiefdoms. The model for what they looked like is taken from the anthropological studies of the Polynesian chiefdoms. The aim of my study is to investigate a Scandinavian Bronze Age feature, known as cairns mainly containing fire-cracked stone. This is compared with how people in different Polynesian chiefdoms, looked at similar remain. This is done to get a background for new ways of interpretation of such remains.

Vi har gjort en kvalitativ studie om Spotify som ska lansera en papperstidning den 22 december 2011. Vårt syfte med studien var att ta studera hur Spotify profilerar sig som papperstidning. Vi ville också ta reda på hur Spotifys målgrupper ser på varumärkets profilering. Vår utgångspunkt under hela studien har varit hermeneutisk eftersom vårt syfte var att få en djupare förståelse från dels First Publishing Group (förlaget till tidningen) men också från tidningens målgrupper.Våra frågeställningar till studien var:* Vilka strategier ligger till grund för Spotifys val att profilera Spotify i en papperstidning?* Hur upplever Spotifys målgrupper varumärkets satsning på en papperstidning?Vi har använt oss utav dels en semistrukturerad samtalsintervju med chefredaktören på First Publishing Group, Ola Karlsson.

En systemarkitekts praktik besta?r till stor del av att tolka, beskriva och strukturera verksamhetsprocesser och -information som underlag fo?r fo?ra?ndrings- och utvecklingsarbete, oftast med sto?d av it-system. Professionen betraktas traditionellt som en teknisk ingenjo?rskonst. Men de problem jag sta?lls info?r som arkitekt handlar inte enbart om att designa tekniska system och kommunikation mellan maskiner, utan minst lika ofta om att hantera utmaningar relaterade till mellanma?nsklig kommunikation i komplexa situationer.Vad ha?nder om vi fokuserar pa? denna andra del av arkitektens praktiska kunskap? Denna magister- uppsats handlar om spra?kets och kommunikationens roll i kontexten av ett systemutvecklingsprojekt.

Bakgrund:?Klimatf?r?ndringarna inneb?r ?kade v?rmeb?ljor, torka och extrema nederb?rdsh?ndelser som p?verkar m?nniskors h?lsa och v?rdens f?ruts?ttningar. Sjuksk?terskans uppdrag att fr?mja h?lsa aktualiseras d?rmed i ett f?r?nderligt klimat, men trots detta finns ett stort kunskapsglapp hos sjuksk?terskor. ? Syfte:?Att belysa hur klimatf?r?ndringar p?verkar m?nniskors h?lsa samt sjuksk?terskans m?jligheter att fr?mja h?lsa i relation till dessa globala utmaningar.? Metod:?Litteratur?versikt.

Tillsynsrond är en stor del av arbetsgången, för driftpersonal, i maskinrummet på ett fartyg. Det tillhör det förebyggande underhåll som tillämpas ombord. Idag använd till största utbredningen en metod som innefattar en färdig rondlista som skrivs ut på papper för att sedan kunna användas av driftpersonal vid rondering. Utifrån detta undersöka en ny metod för rondering till sjöss. Syftet med arbetet var att undersöka hur en digital rond uppfattas av maskinbesättningen.

Studiens syfte var att undersöka barns uppfattningar kring iPaden i förskolan. I dagens samhälle växer barnen upp med modern teknik och den kommer mer och mer in i förskolan. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa barnintervjuer och vårdnadshavarnas godkännande har getts, vilket är av vikt. Sammanlagt har 26 barn intervjuats i två olika förskolor i samma kommun, i södra Sverige. Studien utgick ifrån ett sociokulturellt perspektiv där begrepp såsom interaktion, kulturellt redskap, sociala praktiker och den proximala utvecklingszonen stod i fokus.